Annons
Annons
Foto: Tobias Hagberg

Fotoskola: Del 1 - Bländaren

I förra lektionen – lektion 0 – tog vi våra första steg som fotograf, och lärde oss det allra mest grundläggande om hur du hanterar din kamera. Börjar du nu bli lite varm i kläderna, och vill veta lite mer om hur bilderna blir till?

Det går som vi såg i förra lektionen utmärkt att skapa vackra och betydelsefulla bilder med kameran på Auto- eller Programlägena. Men om du vill utvecklas lite längre som fotograf finns det inga genvägar. Då bör du ställa in kameran på något av de hel- eller halvmanuella lägena. I alla fall när du vill ha full kontroll på slutresultatet. Det är den tesen som fotografen och författaren Viktor Sundberg driver. 

Låter det krångligt att använda det manuella läget? Det är det kanske till en början, men det är otroligt befriande för kreativiteten när alla bitar faller på plats. När du förstår vad alla termer och begrepp betyder, och när du förstår hur kameran faktiskt funkar, kan du skapa precis de bilder du önskar.


En lek med ljusflödet. Hummerviken, Öckerö. Foto: Viktor Sundberg

Låter det som något för dig? I den här artikeln berättar Viktor mer om kamerans grundläggande funktioner. Och så tittar vi lite närmare på en av dem: Bländaren. 

I den här artikeln får du bekanta dig med sju viktiga ord för fotografer. 

  • Kamerahus
  • Slutare
  • Sensor
  • Exponering
  • Bländare
  • Bländartal
  • Skärpedjup
Bli inte stressad av orden. Tänk bara på dem som glosor – något man måste lära sig, inte "förstå". Förklaringarna till orden är ganska enkla. Nu börjar vi!

Fotografi handlar om att tämja ljuset

Visste du att ordet fotografi kommer från grekiskans phos som betyder ’ljus’ och graphis som betyder ’pensel’? Med lite fantasi kan man alltså översätta ordet fotografi till "att måla med ljus". Faktum är att det är precis vad du gör varje gång du tar en bild, även om det låter aningen romantiserat. När ljuset träffar motivet, reflekteras det och letar sig in genom objektivet för att sedan fångas av kamerans sensor. Du kan betrakta sensorn som din målarduk och ljuset som din färg. Du själv är konstnären som håller i penseln, vilken skulle kunna motsvaras av bländaren, slutaren och allt annat som utgör en kamera. Genom att lära dig grundläggande kamerateknik kommer du kunna styra flödet av ljus in i kameran – du lär dig att tämja ljuset! Då kommer du att kunna ta kontrollen över din kamera (penseln), och påverka dina bilder (färgen på din målarduk) på ett sätt som du kanske aldrig trodde var möjligt.

Kamerahuset, bländaren, slutaren och sensorn

Kamerahuset måste vara ljustätt, eftersom det har som uppgift att skydda sensorn från allt omgivande ljus. Insläppet av ljus är nämligen något du vill styra själv vid varje bild du tar.

Bländaren är ett hål i kamerans objektiv. Genom att bestämma storleken på hålet påverkar du hur mycket ljus som når sensorn. Ju större bländare, desto mer ljus.

Slutaren fungerar som en dörr mellan kamerahuset och objektivet. Genom att öppna och stänga dörren kontrollerar du under hur lång tid ljuset ska släppas fram till sensorn. Ju längre slutartid, desto mer ljus släpper du in.

Sensorn är den ljuskänsliga yta i din kamera som registrerar ljuset och tillåter dig att spara din bild.


En kamera har i alla tider haft ett objektiv, en bländare, ett kamerahus och en yta som registrerar bilden. Förr i tiden fick objektivskyddet fungera som slutare. Numera är slutaren inbyggd i kamerahuset och sitter alldeles framför bildsensorn. Bild: Projekt Runeberg

Exponera rätt i varje situation

Att exponera betyder i fotosammanhang att du utsätter sensorn i ditt kamerahus för en viss mängd ljus under en viss tid. Exponerar, det gör du varje gång du tar en bild. För att kunna fånga de befintliga ljustonerna utan att tappa detaljer i de ljusa eller mörka partierna, krävs en korrekt exponering. Släpper du in för mycket ljus, kommer din bild att bli för ljus. Det kallas för att överexponera bilden. Släpper du in för lite, blir den för mörk. Det kallas för att underexponera bilden. Hur du ska exponera beror på det befintliga ljuset i varje situation. Det finns alltså ingen standardexponering som fungerar för alla bilder. Det finns tre sätt att styra din exponering: bländaren, slutaren och ISO-talet, som är sensorns ljuskänslighet. I de kommande artiklarna kommer vi gå genom hur de tre sätten hänger ihop. 


Underexponerad till vänster, överexponerad till höger. Korrekt exponerad i mitten. Blåmussla på Getterön, Varberg. Foto: Viktor Sundberg

Så fungerar bländaren

Bländaren sitter i ditt objektiv och är ett hål uppbyggt av ett antal rörliga lameller (tunna skivor). När du fotograferar kan du ställa in storleken på bländaren, och därigenom styra hur mycket ljus som ska träffa sensorn. Storleken på bländaren är tack och lov något du slipper gissa dig till eller räkna ut på egen hand. Din kamera mäter det befintliga ljuset, och föreslår en lämplig bländare. Du justerar vanligen bländaren med en ratt eller knapp på kamerahuset. På vissa kameror väljer du bländare genom att vrida på en ring på objektivet. Bländarens storlek anges som ett bländartal, och visas ofta både i kamerans sökare och på en display på kamerahuset.


Bländaröppningar i ett objektiv med f/4 som största bländare och f/22 som minsta. Foto: Tobias Hagberg

Bländartalet anger storleken på ljusinläppet

De olika bländartalen kallas även för bländarsteg, och löper i en talserie. Första gången man ser talserien, kan den se lite egendomlig ut och kanske kännas svår att förstå. Men oroa dig inte, med tiden kommer du att kunna hela serien som ett rinnande vatten.

Bländarstegen anges ofta med ett "f/" framför, och löper från f/1 upp till ungefär f/32 på följande sätt:

1 1,4 2 2,8 4 5,6 8 11 16 22 32

Den här talserien utgör de hela bländarstegen, men man kan även ofta välja bländare i halva eller tredjedels steg. Egenskaperna hos den bländare du väljer, kommer att påverka din bild väsentligt. Det kommer du snart att få lära dig. Därför är det viktigt att känna till vad de olika bländartalen innebär för din bild. För varje steg du ändrar bländartalet från vänster till höger i serien, släpper du in exakt hälften så mycket ljus som i steget innan. Bländaröppningens area halveras alltså i varje steg. Låt oss anta att ljuset i en given situation kräver bländare f/8. Om din kamera istället skulle vara inställd på bländare f/11, innebär det att bara hälften av det ljus som krävs för en korrekt exponering släpps in. Bilden skulle därför bli underexponerad (för mörk).

Lägg följande på minnet:

→ Ett LÅGT tal ger en STOR bländare
→ Ett HÖGT tal ger en LITEN bländare

Bländaren styr skärpedjupet

Det gäller som sagt att välja rätt bländare för att din bild ska bli korrekt exponerad. Bländaren har dock även en annan, mer kreativ och spännande egenskap. Det är nämligen med den du reglerar omfånget på det område i bildens djupled som blir skarpt. Det kallas för skärpedjup, och genom att förstå hur bländaren påverkar ditt skärpedjup, kan du utveckla ditt fotograferande. Skärpedjupet har inga skarpa gränser där motivet plötsligt går från skarpt till oskarpt. Övergången sker istället gradvis, både framför och bakom den punkt du fokuserade på. Ju bättre du förstår sambandet mellan bländare och skärpedjup, desto mer kommer du att kunna använda den kunskapen på ett kreativt sätt i ditt fotograferande. Faktum är att det kommer att bli ett av dina allra vassaste vapen i ditt bildskapande.

Försök därför att lägga följande på minnet:

→ En STOR bländare skapar ett KORT skärpedjup
→ En LITEN bländare skapar ett LÅNGT skärpedjup


En liten bländare ger ett långt skärpedjup. Sydön, Nya Zeeland. En stor bländare ger ett kort skärpedjup. Lunnefågel på ön Runde, Norge. Foto: Viktor Sundberg

När bör du använda ett kort skärpedjup?

Använd ett kort skärpedjup när du vill isolera ditt huvudmotiv, till exempel separera det från en stökig bakgrund. Välj då en stor bländare (lågt bländartal). När du till exempel fotograferar ett porträtt vill du ofta att skärpedjupet nätt och jämnt ska täcka motivet. Allt bakom och framför motivet ska ligga i oskärpa, så att det skarpa motivet liksom hoppar fram ur den mjuka bakgrunden.

Om man gör tvärtom, det vill säga tar ett porträtt med stort skärpedjup och skarp bakgrund, får man en bild som ger ett rörigt intryck där bakgrunden stör och konkurrerar med huvudmotivet.

Andra exempel på motiv som kan passa för stor bländare och kort skärpedjup är djur, sport och små detaljer i ett större sammanhang. Det finns givetvis oändligt många situationer där du kan vilja isolera ett objekt eller skapa mer känsla och dynamik i bilden. Var aldrig rädd för att experimentera med korta skärpedjup.


Ett kort skärpedjup gör bakgrunden oskarp och isolerar ditt motiv från den. Påfågelöga i närheten av skeppssättningen vid Blomsholm, Bohuslän. Foto: Viktor Sundberg

När bör du använda ett långt skärpedjup?

Landskapsbilder utgör ett klassiskt exempel på en typ av bild som oftast kräver ett långt skärpedjup. Med en liten bländare (högt bländartal), kommer betraktaren att kunna njuta av skärpan från förgrunden ända till horisonten. På så sätt skapar du en bra helhetsbild över landskapets alla detaljer. Bildens långa skärpedjup gör också att vi uppfattar den på ungefär samma sätt som vi upplever en vacker vy i verkliga livet.

Bilder som saknar uppenbara huvudmotiv, och bilder som har relativt lugna för- och bakgrunder, är kandidater för ett långt skärpedjup. Däremot är ett långt skärpedjup inte alltid rätt beslut. Men om du inför varje bild funderar på om du vill ha ett långt eller kort skärpedjup, har du tagit ett stort steg mot att börja tänka som en fotograf. Prova dig gärna fram och upptäck hur skärpedjupet påverkas av olika bländare. Fundera på hur känslan i bilden förändras vid varje bländarsteg, och kom ihåg att skärpedjupet är ett av fotografens främsta verktyg för att skapa intressanta och spännande bilder.

Ett långt skärpedjup i en landskapsbild ger skärpa från förgrund till horisont. Ersdalens naturreservat, Hönö. Foto: Viktor Sundberg

Gå vidare

Redo att gå vidare? ”Vadå gå vidare? Jag är redan helt slut! Alla nya ord, alla nya begrepp, jag ger upp!” kanske någon säger nu. Men ta det lugnt. Allt kommer att falla på plats om du ger det lite tid. Det handlar om en handfull nya begrepp. Läs texten igen några gånger, och var särskilt uppmärksam på orden i listan längst upp i artikeln. När du har koll på vad orden betyder har du koll på allt du behöver inför nästa avsnitt. Då ska vi bekanta oss med slutaren, och börja fundera lite på hur bländaren och slutar hänger ihop. Tillsammans styr de exponeringen – det vill säga mängden ljus som träffar sensorn.

Övningsuppgifter

Tills vi ses nästa gång: ställ gärna in kameran på läget bländarprioritet (märks på kameran ofta som Av eller A, för Aperture Priority), om du har en systemkamera. Med bländarproritet påslaget ställer kameran själv in en lämplig slutartid för den bländare du har valt.

Ta sedan några bilder med olika bländaröppningar på ett och samma motiv, och titta på bilderna i kamerans display. Fundera lite på resultatet.

  • Vad händer med skärpedjupet när du ställer in en stor bländare?
  • Vad händer med skärpedjupet när du ställer in en liten bländare?
  • Vad händer med slutartiden när du ställer in olika bländare?

© Copyright 2011–2012 DEXT/HME Publishing AB och Viktor Sundberg. Denna artikel bygger i på utdrag ur boken Bättre bilder / Fotoskolan 1 av Viktor Sundberg, och publiceras i överenskommelse med förlaget.



Av Tobias Hagberg 2012-02-03
Läst av 59196 besökare
2012-02-03 19:46   Spite
Värt att nämna i artikeln är att skärpedjup inte fungerar på samma sätt på alla objektiv. Fotar man med ett vidvinkelobjektiv på ett öppet landskap så spelar inte f/2.8 eller f/22 någon roll för djupet, man måste vara väldigt nära ett objekt för att få ett skärpedjup med ett vidvinkelobjektiv.
2012-02-03 22:28   Benjamin83
Fredrik Sige: Bländaren påverkar inte så mycket när man fotar med vidvinkelobjektiv och att man måste vara väldigt nära ett objekt för att få ett KORT skärpedjup menar du.

Skärpedjup får man alltid, oavsett om det är kort eller långt. =)

Kanske kan vara intressant att ju längre brännvidd, desto större öppning vid samma bländartal, därför blir skärpedjupet kortare ju längre tele man kör med.
Spite   2012-02-05 18:12
Jo det är ju sant =)
2012-02-04 06:28   bebi
Rätta mig om jag har fel men det spelar väl ingen roll vad man har för objektiv. Det är förstoringsgraden som styr skärpans djup och bildvinkel som ger en varierande bakgrund .
Man kan tro att den beror på brännvidd men så är icke fallet .
Det finns ett sätt att beräkna detta med en formel som ser ut så här.
Tf = f×c×(M+1)/M2
där Tf är storleken av det skarpa området framför eller bakom objektet, mm
f är bländare
c är tillåten oskärpecirkel, mm
M är förstoringsgrad
microo   2012-02-04 06:48
Vist men om sensorn storlek är given och bilden är tänkt för normal användning, så kan man se ett samband mellan objektivets brännvidd och skärpedjup! Och Tele och vindvinkel fungerar lika men eftersom förstoringsgraden blir mindre i en vindvinkel ger den större synbart skärpedjup!
peter bryngelsson   2012-02-05 22:45
Finns också en bra sida om detta för den som vill veta mer.
http://www.dofmaster.com/dofjs.html

Texten och bilderna i den här lektionen är hämtade från Bättre bilder / Fotoskolan 1 av Viktor Sundberg, från DEXT. Boken rekommenderas varmt till alla nya fotografer som vill ta kommandot över sitt bildskapande.

Köp boken här:


Nya artiklar

Bildradion 94: Prisa Fotoboken!

På tisdag delas Svenska Fotobokspriset 2014 ut. Bildradions Göran Segeholm går igenom bidragen med curatorn Gunilla Muhr och konstvetaren Susanne Fessé, och tar upp fotoböcker som fenomen i största allmänhet. Lyssna här ...

Så skapar du romantiska bilder

Här kommer en serie knep för bröllops- och semesterbilder som gör<br> dig till en obotlig romantiker. Läs mer... 54

Över 250 anmälda till årets photowalk i Göteborg ...

... och ytterligare uppåt 200 fotografer kan tänkas delta i fotovandringen i Göteborg på lördag. Arrangemanget är öppet för alla. Läs mer... 12

Bildradion 93: Med händerna som ögon

Rolf Eriksson, blind sedan födseln, berättar i Bildradion om hur han fotograferar och sedan läser bilderna med händerna som ögon. Lyssna här ...

Visa dina bästa produktbilder

I nummer 1/2015 av Fotosidan Magasin har du har möjlighet att få dina bilder publicerade med feedback från ett proffs om du fotat: svartvitt, husdjur eller produktfoto. Läs mer ...

Canon Eos C100 Mark II klarar svagare ljus

Efterträdaren till Canon Eos C100 får tilläggsnamnet Mark II och förbättrade funktioner. Utökat max-ISO från 20.000 till 102.400 och större datamängd är två av förbättringar. Andra nyheter är parallella format och inbyggd wifi-funktion. Läs mer... 2

Alla fotografer på Expressen tvingas sluta

Nyligen sa Expressen upp sina fotografer på Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg. Nu läggs hela bildredaktion i Stockholm ned och alla fotografer tvingas sluta. Kvar blir bara en bildhanterare och en bildchef, enligt Fotosidans källa. Läs mer... 26

Så tog han den proffsiga produktbilden

Fotosidan-medlemmen Nicklas Bågvinge har byggt en fotostudio i sitt garage. I sin blogg på Fotosidan berättar han om hur bilden på läppstiftet kom till. Läs mer...

Krönika: "Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?"

Fotosidan inleder ett samarbete med juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning. Hon kommer att skriva krönikor och svara på frågor från Fotosidans medlemmar. Här kommer den första krönikan i serien "Ekdahls Legal Bones". Läs mer... 9

Var står svensk fotografi idag?

Den 22 oktober hålls ett symposium på Dunkers kulturhus i Helsingborg om tillståndet i svensk fotografi idag. I samband med symposiet släpps bokverket Fotografi i Sverige 1970–2014. Läs mer... 5

Aifo AB - Elinchrom ELC Pro HD Studioblixt