Att skanna dia- kontra negativfilm

Ibland dyker frågan upp om det spelar någon roll om vi använder dia- eller negativfilm när filmen ändå skall skannas. Svaret är naturligtvis att det beror på vilken film vi väljer och vilken egenskap hos denna vi vill åt.

En stor skillnad mellan dia- och negativfilm är exponeringslatituden (exponeringstoleransen), det område inom vilken exponeringen kan varieras utan märkbar påverkan på bilden. För diafilm är exponeringstoleransen låg, eftersom exponeringen direkt påverkar slutresultatet (vi måste se till att mellantonerna hamnar rätt annars upplever vi bilden som för ljus/mörk). För negativ film räcker det om förhållandet mellan svärtningen överensstämmer med motivet (vi kan flytta exponeringen längs med svärtningskurvan), vi kan sedan placera mellantonerna rätt i kopieringen.

  • När vi skannar har vi dock möjligheten att i efterhand placera mellantonerna rätt för bägge typer av film, även om marginalerna är mindre för diafilm (vi får inte fram några detaljer ur underexponerade skuggor eller överexponerade högdagrar).


  • En annan viktig skillnad mellan dia- och negativfilm är kontrastomfånget hos filmen, skillnaden mellan ljusa och mörka partier. Med negativfilm (som har låg kontrast) kan vi återge större kontrastskillnader hos motivet än med diafilm (som har hög kontrast). På grund av detta kan negativfilm ofta kännas platt och livlös (bilden saknar riktig svärta eller markanta högdagrar), diafilmen å sin sida kan på samma sätt kan kännas för hård (kontrasterna i motivet är för stora).

  • När vi skannar har vi dock möjlighet att i efterhand justera kontrasten för bägge typer av film, men negativfilm är ofta mer lättskannad än diafilm (då den senare ställer högre krav på skannerns förmåga att kunna återge stora kontraster).


  • En tredje egenskap som skiljer är färgåtergivningen, här är skillnaderna mellan dia- och negativfilm inte lika entydiga. Skillnader mellan olika filmsorter (tillverkare och produkt) kan vara minst lika stora. Men vanligen brukar diafilm anses ha kraftigare färger än negativfilm, i gengäld klarar ofta negativfilm blandljus bättre än diafilm (utan störande färgstick).

  • När vi skannar har vi dock möjlighet att i efterhand justera färgåtergivningen för bägge typer av film, men diafilm är kanske lättare att hantera då vi direkt kan jämföra med originalet. För negativfilm finns det däremot ingen "korrekt" färgåtergivning.


  • För att illustrera de uppräknade egenskaper har jag gjort en praktisk jämförelse mellan Fujichrome Sensia 100 (diafilm) och Fujicolor Reala (negativfilm), jag har gjort två exponeringar med samma kamera (monterad på stativ) direkt efter varandra (med endast ett kort uppehåll för filmbytet). Notera att det inte är ett test av motivskärpa, utan jag är bara intresserad av att se filmens egenskaper. Vi börjar med slutresultatet, bilderna färdigbehandlade i bildredigeringsprogrammet. Jag har använt mitt normala arbetsflöde:

  • Beskärning
  • Autonivåer, fäst neutrala mellantoner
  • Justering av gråpunkt (så att bilderna blev lika ljusa)
  • Förminskning till visningsstorlek
  • Oskarp mask




  • Färgåtergivningen är, som vi kan se, den kanske största skillnaden mellan bilder. Detta är inte så konstigt då jag inte har gjort någon färgjustering, förutom den som är resultatet av autonivåer. Tittar vi noggrannare ser vi även skillnaderna mellan skuggorna i buskaget till höger, diafilmens skuggor är klart djupare (men vi har svårare att se detaljerna). Vi kan om vi tittar noga även se samma tendens i högdagrarna (himlen som lyser igenom lövverket) även om den kanske inte är lika tydlig.

    Om vi granskar histogrammen för färgkanalerna framträder skillnaderna tydligare.




    Observera att jag här har skannat negativfilmen som positiv, för att vi skall kunna se hur skannern verkligen uppfattar filmen (det är därför kurvorna ser lite konstiga ut). Normalt sker omvändning och justering av nivåer och färger automatiskt i skannerprogrammet (det finns inget magiskt i skannerns hårdvara), där vi har små eller inga möjligheter att påverka processen. Det vi kan se av dessa kurvor är att diafilmen ger oss betydligt mer information att arbeta med, vilket stämmer väl med vad vi kunde förvänta oss med tanke på skillnaden i kontraståtergivning mellan dia- och negativfilm. Men vi kan också se hur viktigt det är att använda mer än 8-bitar/kanal när vi jobbar med negativfilm, då vi här faktisk bara utnyttjar runt hälften av de tillgängliga nivåerna.

    Efter att ha justerat nivåerna är dock skillnaden inte längre lika stor.




    Vi kan här ganska tydligt se hur diafilmen innehåller mer detaljer i skuggorna än negativfilmen, men i övrig är skillnaden inte så uppenbar. (Förutom att jag möjligen inte riktigt lyckades sätta gråpunkten lika.) Då jag har arbetat med 16 bitar/kanal har ingen posterisering skett, histogrammet är fortfarande mjukt i formen och utan markanta taggar.

    En sista egenskap som skiljer dia- från negativfilm är kornigheten, det vill säga själva strukturen hos filmen. Diafilm brukar i allmänhet ha finare korn medan negativfilm brukar ha högre upplösning (skärpa), men det varierar rätt mycket mellan olika filmsorter. Detta är faktiskt en egenskap hos filmen som vi inte kan justera i efterhand när vi skannar, även om upplösningen hos skannern påverkar våra möjligheter att få fram skillnaderna.

    Bilderna nedan är skannade i 4000 dpi och visar ett utsnitt från centrum av bilden i 100 % förstoring.




    Vi kan tydligt se hur filmerna skiljer sig med avseende på korn och skärpa, vilken film som är bäst är kanske mest en smaksak. Själv föredrar jag nog strukturen hos diafilmen, som i mitt tycke tål användningen av oskarp mask bättre (jag har dock inte använt oskarp mask här).

    Till sist några ord om filmvalet för denna test. Jag har valt att jämföra en ganska ordinär diafilm med en extremt bra negativfilm, det kan tyckas vara lite orättvist. Skälen är främst praktiska, jag tog den film jag hade hemma (jag använder idag mycket lite negativfilm och då nästan uteslutande Reala). Men jag tror även att det är ett ganska naturligt utvecklingssteg för många fotografer, jag tog själv steget över från negativfilm till diafilm via Reala till Astia (proffsvarianten av Sensia 100). Idag använder jag i huvudsak Fujichrome Provia 100F, som har mindre korn och högre kontrast än Sensia 100. (Sensian var inköpt för att göra en jämförelse mellan denna och Provia 100F, men det får bli en annan artikel.)

    Sara Nordling
    Publicerad 2003-07-21. Läst av 32263 personer.
     
    (Logga in för att skriva en kommentar)
    2003-07-22 21:37   @lkerdun
    Betyg: 4
    En artikel som i alla fall gav mig några svar på de frågor jag haft i min utveckling från negativ konsument-film till något "tuffare"/bättre. Jag kommer prova en bättre negativ film först, eventuellt går jag vidare och kör DIA i framtiden också.
    2003-07-22 23:53   mrmyagi
    Betyg: 4
    Bra artikel, men det var nog lite lite för svårt att hänga med i svängarna när histogrammen skulle förklaras. Jag är i tagen att köpa en dia/neg scanner så jag kommer säkert snart få ut ännu mer av artikeln!
    2003-07-23 11:05   Liljeroos
    Betyg: 5
    Jättebra och noggrannt framställt. Tackar!
    2003-07-23 11:20   Robert Jalakas
    Betyg: 4
    Intressant genomgång på flera plan. En inte ofta gjord jämförelse mellan neg/dia samtidigt som den ger en bra insyn i arbetssättet kring neg/diaskanning.
    2003-07-23 17:49   icebear
    Bra artikel, men en liten fråga. När du skriver:

    "När vi skannar har vi dock möjlighet att i efterhand justera kontrasten för bägge typer av film, men negativfilm är ofta mer lättskannad än diafilm (då den senare ställer högre krav på skannerns förmåga att kunna återge stora kontraster)."

    En fundering från min sida... Negativfilmen har en lägre kontrast, men samtidigt ett större tonomfång. Innebär inte det att kontrasten kanske är lika stor mellan det ljusaste och det mörkaste på bägge filmtyperna? En skanner som inte klarar stora kontraster kommer väl att tappa i tonomfång från negativfilmen? Sen är väl negativfilm ofta tätare än dia? Det ställer också krav på att skannern verkligen klarar att genomlysa negativet eller är jag ute och cyklar?

    Det är väl också lite svårare att skanna negativ utan att färgerna förvanskas?

    Det var mina funderingar :-)
    2003-07-23 22:19   cyan
    Betyg: 4
    Intressant. Har själv alltid använt diafilm. Har en Minolta Scan Dual 11. Jag har problem med att få dem lika originalet. De klarar inte att återge detaljerna bra och färgerna är svåra.Jag har mer gått över till negativ film och lyckats bättre. Kan tjockleken på filmen spela in ?
    2003-07-24 12:58   sarnor
    Få se om jag lyckas svara på era frågor. Vi börjar med Kents.

    I teorin skulle negativfilm kunna ha lika stor kontrast som diafilm, men i praktiken (kanske för att göra negativen mer lättkopierad) är det inte så. Bland annat detta kan vi utläsa ur fabrikanternas karaktäristiska kurvor för olika filmsorter.

    Sedan är problemet för skannern faktiskt inte att lysa igenom filmen, exponeringen (vanligen tiden filmen belyses) är en av de få saker som hårdvaran kan påverka. Problemet brukar istället vara att vi riskerar att överexponera bilden, med påföljande förlust av detaljer i filmens ljusa partier.

    Negativfilm tål denna överexponering bättre, dels beroende på den mindre kontrasten och dels beroende på att eventuell överexponering sker i bildens skuggor (där den syns minst).

    Det är därför lättare att placera exponeringen av negativfilm inom det kontrastomfång som skannern klarar. Det är anledningen till att negatifilm är mer lättskannad.

    Din sista fråga är lite svårare. Problemet med negativfilm är att färgåtergivningen kan vara väldigt olika, egentligen skulle vi behöva en skräddarsydd kurva för varje filmsort. Å andra sidan finns ingen korrekt färgåtergivning att hänvisa till, så det är bara att justera tills vi får den färgåtergivning vi vill ha (vilket dock inte alltid är det lättaste). Jag gjorde ett tag massvis av kurvor, tills en dag då jag insåg att autonivåer gav ett i princip lika bra resultat.

    Jag avslutar med Claes fråga.

    Jag tror inte att tjockleken på filmen spelar in, däremot kan skillnader i täthet och kontrast ha betydelse (du skriver inte vilken sorts film du har använt).

    Jag har själv ingen erfarenhet av Minoltaskannern, så jag har svårt att ge dig konkreta råd. Men några lite mer allmänna tips kan du hitta i den här artikeln: http://daniel.nordling.nu/bildredigeringsskolan/lektion9.html
    2003-07-27 13:00   Sabud
    Intressant ämne. Varför negativfilm är enklare/bättre att scanna avhandlas även i denna artikel:

    http://www.fujifilm.se/web/news.asp?news_id=256
    2003-07-27 18:37   Aramis
    Betyg: 4
    Sjysst artikel. Gav mig en del svar på det med hur, var, varför, om, viss osv. ang det med scanner.
    Belyste ju också främst skillnaden mellan neg. och dia. En ting som jag inte riktigt har hittat svar på på andra ställen.

    Några av tingen gick väll lite över min nivå. Men generellt må jag säga att det var en go artikel som de flesta kan få något ut av.
    2003-07-27 19:00   Luguber
    Betyg: 4
    Bra beskrivet. Även jag upplever det som "trickigt" att scanna film (Dia). Trodde ett tag att det var fel på min scanner, men så var det inte enligt Canons service vekstad.Så det handlar väl då min dåliga kunskap, men med det som Du har skrivit om detta skall det förhoppningsvis kunna bli bättre. Dom artiklar som Du har skrivit är klart intressanta.
    Tack så länge
    2003-07-28 14:41   ErikB
    Betyg: 4
    Väl skrivet, jag lärde mig en hel del. Tack!
    2003-07-28 22:58   Masen
    Betyg: 4
    Mycket bra artikel! Det är nog många nyblivna skannerägare som "trixat" och provat sig fram med varierande resultat....
    Kanske någon mer artikel i ämnet!?
    Jag skulle även vilja ha kommentarer eller synpunkter på skanninga av svartvit film. Jag har massor av neg. från 70-talets början och framåt med varierande exponering/täthet. Jag har även gamla neg 6x6 6x9 från 30-talet och framåt tagna av min morbror. Dessa kan vara allt från nästan svarta till så gott som genomskinliga!!
    Jag skannar småbild på Dual III, och de andra på en Microtek X12 usl.
    Vad jag förstått så ska man försöka justera skannern exponering så att histogrammet hamnar någotsånär inom gränserna!?
    Men ibland så kan det alla fall vara svårt att få till valörrika/stunsiga bilder.
    Kommentarer!!

    Roffe
    2003-07-28 23:00   Izabelle
    Betyg: 3
    Vid inscanning, använder du då dina standardprofiler som medföljer varje scanner eller har du gjort egna profiler, i annatfall så ändras ju inte den egentliga informationen i bilden. Du måste isof först scanna in ett QpCard. T.ex QPcard 201 är ett 142x40 mm stort kort med 30 färgrutor. Fyra av dessa, en i varje hörn, är samma gråton för att hjälpa programvaran att bedöma ljuset vid fotograferingen. Det finns 5 olika gråa fält mellan den svarta och vita rutan och 20 olika färgrutor. QPcard201 används med t.ex QPcolorsoft501 som är en enkel programvara för Windows eller
    Mac OS X. Öppna bilden referensbilden med QPcard kortet på, välj referens, markera kortet och skapa en färgprofil.

    Placera färgkortet QPcard 201 eller QPcard 101 på eller vid sedan om objektet och ta bilden. Använd QPcolorsoft för att jämföra färgerna på bilden med verkligheten och skapa en profil för bilderna fotograferade under samma förhållanden. QPcolorsoft 501 används med QPcard201.

    Utan egna färgprofiler samt det ev. tryckeriets cmyk-profiler blir det aldrig ett riktigt professoniellt slutresultat.
    Inte att förglömma en bra skärmkalibrering en ggn i veckan.
    mvh
    izabelle leijström
    2003-07-31 22:43   sarnor
    Fler bra frågor, vi börjar med Rolfs.

    Jag har egentligen ganska liten erfarenhet av att skanna svartvit film, då jag i princip bara fotograferar med färgfilm. Men jag försöker mig på att ge lite hjälp ändå.

    Det främsta skälet till att det ofta är svårt att skanna svartvit film är att vi egentligen har för få tonsteg att arbeta med. Vår bildskärm (och våra vanliga filformat) är gjorda för att återge 16 miljoner färger, men vi har faktiskt bara 256 tonsteg mellan svart och vitt. Det räcker egentligen inte riktigt till för att återge all information i ett svartvitt negativ, speciellt om vi gör tonjusteringar (posterisering, dvs. förlust av tonsteg, uppstår lätt).

    Av detta skäl är det viktigt att utnyttja det extra färgdjup som skannern oftast har, i mitt fall kan skannern ge bildfiler med 14-bitars färgdjup (vilket motsvarar 16384 tonsteg mellan svart och vitt). Vi måste då vara mycket noga med tonjusteringarna i skannerprogrammet (i princip skall bilden vara slutjusterad), då konsumentversionerna av bildbehandlingsprogrammen (t.ex. Photoshop Elements) tyvärr inte klarar att arbeta med bildfiler som har mer än 8-bitar per kanal.

    Ett annat tips, som jag har sett på flera andra ställen, är att skanna svartvit film som färgfilm. Jag antar att idén är att utnyttja färginformationen för att få med fler tonsteg, men jag vet inte om det verkligen fungerar i praktiken. Men det kan vara värt ett försök.

    Sedan över till Izabelles fråga, som jag dock inte är säker på att jag har förstått.

    Först vill jag bara fastslå att profilering för olika typer av film sker helt och hållet i mjukvaran, skannern läser fortfarande av bilden på samma sätt (den egentliga informationen ändras inte). I artikeln ovan har det därför ingen egentlig betydelse vilken profil jag använde, det var skannerns standardprofil för diafilm i bägge fallen.

    Profilering, som du sedan beskriver på ett utmärkt sätt, är egentligen i första hand ett sätt att kontrollera (och korrigera) färgåtergivningen från motivet till tryck, att vi dessutom lättare får kontroll över tonomfånget har inte så mycket med skillnaden att skanna dia- eller negativfilm att göra. När jag själv gjorde egna kurvor för olika filmsorter använde jag gråkort/vitkort som referens, men principen var den samma.

    Har vi krav på absolut färglikhet är profilering kanske den enda möjligheten, problemet är (som du själv nämnde) att vi i praktiken behöver en speciell profil för varje fototillfälle (om vi inte befinner oss i en studio med full kontroll över ljuset). Det är ett arbetssätt som tyvärr inte passar min egen typ av fotografering, i huvudsak ögonblicksbilder under växlande förhållanden.

    Det går naturligtvis att göra ett antal profiler för "typiska" situationer och välja den som passar bäst, men för mig var steget då inte långt till att istället göra justeringen bild för bild. Sedan har jag naturligtvis en kalibrerad skärm och profiler så att bilden inte förändras i den fortsatta processen (men jag har då inga krav på färglikhet mot motivet).

    Hoppas att du fick svar på din fråga.

    /Daniel
    2003-07-31 22:50   Dan Rautio
    Betyg: 5
    2003-08-01 06:43   Haraldus
    En av fördelarna med diafilm är att man kan visa en mycket stor, skarp och kontrastrik bild på en projektionsduk. Nackdelarna med diafilm är att kontrastöverföringen är låg och att färgåtergivningen blir "äkta" endast på vissa platser vissa tider på dagen och vissa årstider. Fotografering i sol med klarblå himmel blir för blå vilket även fotografering i skugga blir. Dessa färgfel kan korrigeras med färgkorrektionsfilter. För att veta vilket filter man ska använda måste man få vägledning från en färgtemperaturmätare.
    Negativ färgfilm har mycket bättre kontrastöverföring men får i princip samma färgfel som diafilm.
    Vid "rak skanning" d.v.s. skanning utan färgkorrektion slår färgfelen direkt igenom på den skannade bilden. För att kunna utföra "rak skanning" av negativ färgfilm måste den brunaktiga färgmasken "nollas" t ex med en speciell färgprofil. Denna mask är olika för de flesta negativa färgfilmer.
    Ofta upplever man resultatet från "rak skanning" som färgstickigt. Av den anledningen brukar det, i skannermjukvaran, finnas en "50 % mot vitt-kompensation". I sin enklaste form görs då först en mätning av filmens genomsnittliga färgtemperatur. Denna jämförs med färgtemperaturen för vitt. Därefter flyttas/justeras alla de inskannade pixlarna "50 % mot vitt". En sådan färgjustering upplevs oftast som helt OK.
    För att få en "helt sann inskannad bild" måste man göra färgtemperaturmätningar och kompensera med korrektionsfilter. Man måste även kompensera för ev. avvikelser i olika filmbatcher. Dessutom "åker färgåtergivningen iväg" vid lagring av all film. Men det blir troligen inte sanna färger ändå. För att komma närmare sanningen måste man fotografera av en färgkil eller annan referens som Izabelle beskrivit ovan.
    Att diafilm skulle svara bättre på "oskarp mask" beror troligen på att diafilmen oftast har större kontrast.
    En annan tänkvärd sak är att utsnittet från Realafilmen är klart skarpare än samma utsnitt av Sensiafilmen. Detta trots att Sensian troligen är skarpare. Visar kanske att det är svårare för en skanner att skanna dia.
    Se även: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&postid=119542#post119542
    Harald
    2003-08-01 11:05   conan
    Betyg: 4
    Det är som antytts i kommentarerna viktigt att tonomfånget hos scannern är tillräckligt stort. Tag t ex en mulen höstdag och fotografera en grindstolpe uti hästhagen. Både dia och negativ klarar att återge ungefär samma tonomfång i motivet. Diat blir naturligtvis mer kontrastrikt än negativet och frågan är om scannern klarar båda lika galant.

    Diat har troligen en bra täckning i både hög- som lågdager och scannern gör troligen ett bra jobb, men negativet är mycket tunt (låg kontrast) och då får scannern problem. Om scannern har en råformatinställning kan man se precis vad som lästs in och troligen kommer histogrammet att vara koncentrerat till någon del av skalan från svart till vitt. Det kanske är 30% av tonomfånget hos scannern som används. Det betyder att vissa partier i bilden flyter ihop och bildar en yta med en och samma färg. Detta kan man se tydligt i dåliga scanningar av porträtt. Att det syns bra i ansikten är att vi är särskilt känsliga för ansiktets form och färg.

    Vad gör man åt detta?

    Om scannern har en elektronisk inställning av kontrast/ljus kan man justera denna tills man är nöjd, men det går ofta inte att komma så långt som man önskar.

    Man kan se till att den scanner man köper har ett högt D-värde, dvs möjlighet att återge många tonsteg. D-värdet är helt enkelt 10-logaritmen för antal tonsteg i en färg. Med 16 bitar per primärfärg (rött, grönt, blått) blir det 65536 tonsteg och 4.2 i D-värde. Måttet är teoretiskt och säger inte så mycket om vad scannern verkligen klarar praktiskt. Det är brus, optiken, störningar, filmval mm som spelar in vilket D-värde man faktiskt har.

    Min erfarenhet av diascanners är att 14 bitar per färg är lite i underkant och 16 bitar är ganska ok. Fast man kan ju fråga sig om man ska köpa diascanner eller digitalkamera? Inom en snar framtid kanske diascannern spelat ut sin roll när man med digitalkameran helt enkelt fotograferar av diat direkt. Då kommer det lilla ljusbordet till sin rätt igen ...
    2003-08-18 16:53   janf
    Här kommer en fråga som troligen är riktigt dum!
    Jag håller på och skannar 45 st fotoalbum med pappersbilder från negativ färgfilm tagna under de senaste 50 åren.
    Målet är att överföra albumsidorna och ibland enbart enstaka bilder från en albumsida till en CD som jag sedan kan ge våra tre söner. (Jag kan ju inte dela upp albumet på tre pers!)

    Jag började att skanna negativen i HP PhotoSmart S20, men det tog alldeles för lång tid och jag tyckte faktiskt att resultatet inte blev så bra att det var värt besväret. Konstigt tycker jag!?

    Nu skannar jag istället albumsidorna i en flatbäddskanner Canon Lide 50 till programmet Photopaint där jag gör eventuella bearbetningar.

    Det här går alltså betydligt snabbare och jag tycker slutresultatet räcker väl för syftet att kunna betrakta bilderna på monitor.

    Är jag ute och seglar?
    2003-08-29 17:12   Ollermark1
    Betyg: 5
    2003-09-11 13:03   Nordenskjöld
    Betyg: 4
    Jättebra. Jag skulle också vilja ha en artikel om skanning av dia lite mer konkret.
    2003-09-11 18:03   janf
    Det vore trevligt om någon ville kommentera mitt inlägg 2003-08-18!
    2003-09-14 23:54   Zamn
    Jan> Det kan kännas lättare att få till färger, kontrast och liknande om papperskopian är bra gjord. Negativet kanske inte är alls lika lättarbetad, utan kan kräva mer efterarbete, det kan vara därför du känner så.

    Om syftet bara är att betrakta bilderna på monitor, dvs ingen ska efterarbeta på dom, så går det utmärkt att göra som du gör! Att det går snabbt och smidigt är viktigt för att man inte ska tröttna och bara ge upp ibland. Speciellt när du har 50 album att scanna!! :)
    2003-11-26 21:05   SE1934
    Betyg: 5
    Artikeln tillsammans med svar på de olika frågorna ger den information man vill ha om bildläsning.
    2003-12-20 10:33   zebban99
    Betyg: 4
    Intressant läsning tycker jag.
    Mitt intresse för foto går upp och ner men just nu är det upp och frågan är om jag ska satsa på film eller digitalt?
    I detta läget har jag en Nikon systemkamera och funderar på om det kan vara ett alternativ att kunna scanna in diafilmer ?
    2003-12-30 22:27   milles1
    Betyg: 4
    Jag har köpt en Dimage Scan Dual III för att främst skanna tusentals diabilder som jag vill dela med min familj. När jag även har testat att skanna negativ film har jag konstaterat att dammproblemet är olösligt för mig. Jag hoppades att detta skulle behandlas, när jag läste artikeln. Kan jag få tips om metod för att få bort damm från negativfilm? Ett annat problem för mig är äldre diabilder som sitter i plast/glas ram. Hur lägger jag dem i skannern?
    2004-01-05 13:33   Christer_hurve
    Betyg: 5
    Tack för fin artikel!
    I mina bilder från Hötorget (se mitt album på fotosidan) har jag tyckt att kontrasten varit alltför hög, taget med neg film Fuji 400 Högsommar utan moln. Negativen är scannade av fotoaffären till CD (Bitmap 7.1 Mb/ruta) Hur kan man påverka kontrasten i samb med plåtandet? Att dra ned kontrasten i datorn funkar hjälpligt men det kanske finns bättre sätt...
    Christer Hurve
    2004-01-05 15:40   janf
    Milles Lindgren,
    Jag vet inte hur din Dimage är konstruerad, men i min HP S20 kunde jag med viss möda "trycka" in de kompletta diorna med glas och ram.

    mvh
    jan (revisor@janf.se) - om du vill diskutera mer.
    2004-12-25 19:16   dynoalle666
    Betyg: 5
    mycket intressant

    Merläsning

    Publicera dina bästa naturbilder!

    Ta chansen att publicera dina bästa bilder i Fotosidan Magasin. Till vår naturspecial i höst (nr 7/2016) är våra teman "Vilda djur" och "Landskap". De publicerade bilderna får feedback från en professionell fotograf. Ladda upp här!

    Billigare makro från Sony

    Sony lanserar ett billigare makroobjektiv med FE-fattning inför den stora IFA-mässan i Berlin. Objektivet har avbildningsskala 1:1. Läs mer... 6
    Annons

    TEST: Leica SL

    Efter Leica S, M, X, Q och T kommer nu SL. Leica SL är en ny kameraserie från den anrika tyska kameratillverkaren Leica. En futuristisk serie där kvalitet går före kompromiss. Läs mer... 9

    Nina ska rädda lejonen med Klarna-miljoner

    Den svenska naturfotografen Nina Siemiatkowski har startat en stiftelse för hotade naturområden tillsammans med sin make, Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski. Detta sker samtidigt som hon ställer ut lejonbilder på Grundemark Nilsson Gallery i Stockholm. Läs mer... 42

    Inspirerad av impressionisterna

    Heléne Alklid berättar hur hon lyckats skapa impressionistiska naturbilder. Det ligger en hel del jobb bakom de synbart enkla bilderna. Läs mer ...

    Instagram-bilder blir frimärken

    Fem höstbilder tagna av Instagram-profilen Wisslaren har blivit frimärken. Han har 1,4 miljoner följare på Instagram och har gjort sig känd genom sina naturbilder. Läs mer... 18

    Focus Nordic expanderar till fler länder

    Focus Nordic är generalagent för flera varumärken, som Tamron, Lowepro och Pentax, men distribuerar ännu fler märken. Nu expanderar Focus Nordic sin verksamhet till ännu fler länder utanför Norden. Läs mer...

    Vädertätad vidvinkel till Fujifilm

    Fujinon XF 23/2 R WR är ett lättare, billigare och bättre vädertätat alternativ till XF 23/1,4 R. Läs mer... 5

    Canon Eos 5D Mark IV - allt nytt på insidan

    UPPDATERAD. Till det yttre är det svårt att skilja nya Canon Eos 5D Mark IV från föregångarna 5D Mark III och 5Ds. Men på insidan är nästan allt nytt. Canon har plockat mängder av funktioner från storebror 1D X Mark II och adderat några unika funktioner. Läs mer... 57

    Canon uppdaterar två L-zoomar

    Två populära L-zoomar från Canon kommer nu i helt nya versioner: EF 16-35 mm f/2,8L III USM och EF 24-105 mm f/4L IS II USM. Läs mer... 3




    Elinchrom Skyport Plus HS