Annons

Proffsfoto

Krönika: "Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?"

Illustration: Elin Sandström

Fotosidan inleder ett samarbete med juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning. Hon kommer att skriva krönikor och svara på frågor från Fotosidans medlemmar. Här kommer den första krönikan i serien "Ekdahls Legal Bones".

Vem äger egentligen upphovsrätten till ett fotografi? Frågan kan tyckas enkel att besvara. Det är förstås den som har tagit bilden! Vem annars? Jo, det kan naturligtvis även vara den som har övertagit upphovsrätten till en bild från upphovsmannen genom avtal eller exklusivt köp. Fast i juridikens värld räcker inte detta som svar. I upphovsrättslagen är det nämligen den som har ”skapat” ett fotografiskt verk som är upphovsman, vilket ibland kan det vara någon helt annan än fotografen själv.  För att förstå det ska vi först ta reda på om rätten till ett fotografi möjligen kan påverkas av vem som äger kameran.

Om jag lånar någons kamera och skapar det som upphovsrättslagen menar är ett fotografiskt verk, kan då kamerans ägare hävda rätten till verket? Svaret borde vara ett tveklöst nej. Det är ju jag som har skapat verket och därmed är upphovsman, inte kamerans ägare. Visserligen behöver jag tillgång till kameran eller åtminstone minneskortet för att kunna bevisa det, men det kan också räcka med ett trovärdigt ögonvittne som kan bekräfta att det var just jag som fotograferade. Den uppmärksamme läsaren noterade säkert att jag nyss skrev ”borde vara” ett nej. Anledningen är att det finns ett par juridiska ärenden som ställer den här frågan på sin spets.

Det första fallet, som har avgjorts i domstol, handlar om ett par gruppbilder som togs på Stockholms Centralstation i samband med en familjesammankomst. Målet handlar om flera saker, men i det här sammanhanget är det frågan om vem som ska anses äga rätten till bilderna som är den intressanta. En av familjemedlemmarna, en erfaren fotograf, förberedde fotograferingen genom att placera gruppen i det mest gynnsamma ljusförhållandet och även ställa in kamerans skärpedjup. Han bad sedan en okänd förbipasserande att ta ett par bilder på familjegruppen så att han själv kunde delta. Bilderna togs och kameran återlämnades. Domstolen kom fram till att upphovsrätten till bilderna visserligen uppstod hos den som tryckte på avtryckarknappen, men rätten överläts till kamerans ägare i samma stund som den förbipasserande återlämnade kameran.

Ett annat fall rör en fotografering som ägde rum i samband med en tv-inspelning av ett program för TV4. Under inspelningen fick producenten låna en kamera av en av de medverkande och tog då ett antal bilder. En av bilderna, som föreställde kamerans ägare och en annan medverkande i programmet, användes av TV 4 som pressbild för att marknadsföra programmet. Samma bild publicerades sedan utan fotografens, men med kameraägarens tillstånd i en tidskrift. Fotografen hävdar att publiceringen är fråga om ett intrång i hennes upphovsrätt. Tidskriften menar att upphovsrätten ligger hos kamerans ägare. Om fotografen ändå skulle anses ha upphovsrätt, så anser tidskriften att den måste vara delad med kameraägaren då det var han som gav instruktionerna vid fotograferingstillfället. Fotografen agerade endast som ”bildframställare”. Utgången i det här fallet är inte känt när detta skrivs.

I det tredje fallet är det inte en människa utan en makakiapa som har tagit bilderna. De togs i samband med den brittiske naturfotografen David Slaters besök i Indonesien 2011. Enligt Slaters egen uppgift tog en av aporna vid ett tillfälle hans kamera och började själv fotografera. Ett par bilder har därefter valsat runt i sociala medier världen över. Det är framförallt selfien av den brett leende makakiapan som har blivit uppmärksammad på senare tid. Efter att Wikimedia lagt upp den bilden och andra på sin webbsida för fri nedladdning, reagerade Slater och hävdade att han har upphovsrätten till bilderna. Detta eftersom det var han och hans kamera som möjliggjorde fotograferingen. Wikimedias publicering menar han därför strider mot hans upphovsrätt.

Mot denna bakgrund är det dags att kasta sig in i vad upphovsrättslagen säger om saken. När fotografier hamnade i upphovsrättslagen den 1 juli år 1994 valde lagstiftaren att reglera det genom två paragrafer; den ena om fotografiskt verk och den andra om fotografisk bild. Tanken var att en fotograf, den som faktiskt trycker på kamerans avtryckarknapp, alltid ska ha en rätt till de fotografier som tas. Det även om de inte anses vara fotografiska verk. Fotografen har m a o en grundläggande rätt.

Om fotografen sedan vidtar ett par åtgärder vid fotograferingen som innebär att han eller hon skapar ett unikt och särpräglat fotografi, har även ett fotografiskt verk uppstått. Som antyds ovan kan dessa åtgärder mycket väl helt eller delvis ha skett av någon annan än fotografen själv. Om det uteslutande har skett av någon annan är det den personen som anses som upphovsman till verket. Juridiskt innebär det att upphovsmannen ändå inte kan använda sin rätt utan att fotografens tillstånd först inhämtas. Fotografen har ju som nämns ovan en egen rätt. Omvänt kan inte heller fotografen nyttja fotografiet utan tillstånd från upphovsmannen. Kontentan är att rätten till ett fotografi juridiskt kan tillhöra två olika personer.

Vad som står i lagen och hur en domstol väljer att tolka den kan ibland bli extra intressant, för att inte säga märkligt. Min stilla undran är förstås om det hade blivit samma bedömning som i fallet ovan för författaren som lånar en annan persons dator och skriver sin roman på eller kompositören som skriver ner sin musik med någon annans penna och på annans papper? Och för er som undrar över apselfien. Upphovsrätt kan enligt lag enbart tillkomma en människa, inte ett djur. Det borde innebära att de bilder som makakiapan tog inte har någon upphovsrätt. Såvida inte någon domstol framöver tycker att ägandet av kameran som bilderna togs med har betydelse i sammanhanget förstås.



Catharina Ekdahl
Publicerad 2014-10-20. Läst av 13244 personer.
(Logga in för att skriva en kommentar)
2014-10-20 17:11   nikitin
Stor eloge till Fotosidan och Catharina för att reda ut lagarna vad det gäller ägandet av fotografierna.
2014-10-20 18:09   narfi
Instämmer med Niklas kommentar, och tack Fotosidan för att öppna frågan med en expert på ämnet.
2014-10-20 20:16   Anders F. Eriksson
Det råder ju lite delade meningar om apselfiesen - åtminstone en delad mening mot alla andra (här på FS). Själv håller jag stenhårt på att det är apan som tagit bilden, och stackars fotograf Slater gjorde helt enkelt bort sig när han berättade hur bilden var tagen och inte insåg vad det har för betydelse för upphovsrätten :D
2014-10-20 20:54   fotografmanuelek
Ville bara säga att det var mycket intressant och bra läsning. Ämnet är otroligt snårigt och det här med att en domstol sedan kan tolka lagtexten gör det ju än värre. Tolkningar öppnar alltid upp för att olika domare kan komma fram till olika beslut i samma fråga. Men ett mycket bra initiativ att ta in en sakkunnig och jag ser fram mot fortsättningen på denna krönika.
2014-10-20 23:02   GomziBomzi
Vilken intressant artikel! Jag ser fram emot fler i samma stuk.
2014-10-20 23:04   Benganbus
Skall berätta det här för Roffe! (Roffe e vår hund)
Han har varit litet påstridig om några bilder han tagit med min M Leica! ;)
B)
2014-10-21 07:15   Magnus Grimmer
Om reglerna i den här artikeln hade gällt i USA så hade wikimedia aldrig kunnat "ta" bilden från kameraägaren, som är personen som iordningställt förutsättningarna för verket. Men så är ju utövandet av lagar i USA nån helt annan än vår.
2014-10-21 22:17   DominoDude
Kanonbra!
Det var lite åt detta hållet jag föreslog med en kommentar i förra veckan. Snabbt reagerat och väl genomfört. Ser fram emot fortsatt läsning.
2014-10-22 20:46   eskil23
U.S. Copyright Office har uttalat sig angående apfotot och har sagt att upphovsrätt inte kan appliceras på bilder skapade av djur. I alla fall inte i USA kanske ska tilläggas. Att folk sedan kan ha åsikter om detta är ju inget att invända mot. Vi har ju åsiktsfrihet.
2014-11-03 20:27   bri99dh1
Mycket intressant artikel i ett alltmer intressant och viktigt område! För mig finns det ytterligare en twist i detta som skulle vara intressant att få belyst. Det är fotografier som är tagna i tjänst inom ramen för en offentlig anställning (t.ex en lärare som fotar en blomma i samband med en utflykt, en polis som tar en selfie under ett arbetspass eller en forskare som dokumenterar ett försök). Blir fotot då en allmän handling och vad händer med upphovsrätten? Hur är det med skillnad på ideell och kommersiell upphovsrätt?

Merläsning

Zeiss Milvus 35/1,4 är ljustark och videoanpassad

Det tionde objektivet i Zeiss Milvus-familjen är en ljusstark och väderskyddad vidvinkel, främst tänkt för reportage, gatufoto och video. Läs mer... 14

4K och nytt råformat i Canon Eos C200

Canon utvidgar sitt Cinema Eos-system med C200 som blir den billigaste modellen med 4K. Canon Eos C200 är först ut med det nya råformatet Cinema RAW Light. Läs mer... 6

Triss i vidvinklar från Nikon

Nikon lanserar tre nya objektiv – alla med kraftig bildvinkel. En ljusstark supervidvinkel, en prisvärd ultravidvinkelzoom samt en fisheye-zoom. Läs mer... 34

Vi provar Sonys nya zoomar

Fotosidan har fått möjlighet att prova Sonys nya vidvinkelzoomar FE 16-35/2,8 GM och FE 12-24/4 G samt den nya telezoomen FE 100-400/4,5-5,6 GM OSS. Tre imponerande objektiv som utökar Sonys sortiment i bägge ändar av brännviddsskalan. Läs mer... 8

Fel på AF i vissa Canon-objektiv

Canon har upptäckt att visa objektivserier har defekt autofokus. Det är gratis att att få objektivet reparerat. Här kan du se om du är drabbad. Läs mer... 1

TEST: Panasonic Lumix GH5

Plus Panasonics GH-modeller är bra stillbildskameror, men deras fokus har hela tiden varit video. Nya GH5 tar videoprestanda och videofinesser till nya höjder. Dessutom utlovar Panasonic att att GH5 ska få ännu fler funktioner framöver. Läs mer... 9

Två vidvinkelzoomar från Sony

Sony utökar sitt objektivprogram på vidvinkelsidan med två nya vidvinkelzoomar, ett G-objektiv och ett GM-objektiv. Läs mer... 10

Profoto B1X ger mer kraft

Profotos batteridrivna blixt B1 ersätts av B1X som ger mer kraft i batteriet, med inställningsljuset och i HSS-läge. Dessutom lanseras fler OCF-ljusformare. Läs mer...

Laddad för 2 minuters fotografering

Varje år fotograferar Bill Frakes galopptävlingen Kentucky Derby. Finalen är över på två minuter. För att få bilder ur olika vinklar använder Bill Frakes och hans assistent mer ett femtiotal Nikon-kameror. Läs mer... 14

Profoto-sändare med TTL för Olympus

Olympus och Profoto har tillsammans utvecklat en blixtsändare som ger TTL-automatik och High Speed Sync med Profotos nya blixtar ihop med flera Olympus-kameror. Läs mer... 1

Elinchrom ELB 1200 överglänser solen

Fotosidan fick chansen att prova Elinchroms nya batteriblixt ELB 1200. Trots sol från klarblå himmel orkade blixten ge mer ljus än solen, och även om vi använde kamerans snabbaste slutartider. Läs mer... 3

Canon centraliserar servicen till Göteborg

För tre år sedan stängdes Canon-verkstaden i Malmö. Nu har även verkstäderna i Stockholm och Linköping bommat igen eftersom Canon koncentrerar all service till Mölndal utanför Göteborg. Som kompensation bjuder Canon på frakten om man lämnar in utrustningen hos vissa fotohandlare. Läs mer... 4

Nya videoobjektiv från Sigma

Sigma fortsätter utvidga sitt utbud av objektiv för professionell video. De nya videoobjektiven baseras på stillbildsobjektiven 14/1,8 Art och 135/1,8 Art som nyligen lanserats. Läs mer...

Canon EOS 5D Mark IV får C-log

I vårt test av Canon Eos 5D Mark IV gav vi minus för att kameran saknade C-log. Canon har tagit fasta på kritiken och nu kan 5D Mark IV uppgraderas och få C-log, som bland annat kan ge större dynamiskt omfång. Läs mer... 4

Kompakt videozoom med EF-fattning

Canon CN-E 70-200mm t/4,4 L IS KAS S är en relativt kompakt zoom för filmning. Objektivet tecknar ut småbildsformatet och har motorzoom och bildstabilisering. Den motordrivna zoomningen kan fjärrstyras. Läs mer...

Sony A9: Proffskamera som tar 20 bilder per sekund

Sony Alpha 9 (A9) liknar till utseendet A7-seriens andra generation, men är kraftigare byggd och kan ta 20 bilder per sekund med en nykonstruerad 24-megapixelsensor. Läs mer... 59

Sony FE 100-400/4,5–5,6 GM OSS ger mer räckvidd

300 mm har hittills varit den längsta brännvidden hos Sonys objektiv med E-fattning. Nu kommer FE 100-400/4,5–5,6 GM OSS som ger ännu lägre räckvidd. Läs mer... 7

Nya objektiv till Fujifilm GFX

Fujifilm GFX 50s har nyligen kommit ut på marknaden med tre objektiv. Fujifilm meddelar nu att ytterligare två objektiv är färdiga och offentliggör dessutom en roadmap som visar ännu fler kommande objektiv. Läs mer... 5

TEST: Canon EF 24-105/4L IS II USM

Canon uppgraderar successivt alla sina L-zoomar eftersom kraven på skärpa och autofokus har ökat. Vi har testat Canon EF 24-105/4L II IS som är förbättrad på en rad punkter jämfört med sin 11 år gamla föregångare. Läs mer... 6

TEST: Canon EF 16-35/2,8L III USM

En uppdatering av Canons 16-35/2,8 har efterfrågats i flera år. Nu står det klart varför Canon inte stressat fram EF 16-35/2,8L III. De har utnyttjat tiden till att få fram en vidvinkelzoom med optiska prestanda som få objektiv med fast brännvidd når upp till. Läs mer... 1