Nyheter
20 juli 1969 landade Buzz Aldrin and Neil Armstrong på månen. Med sig hade de kameror från Hasselblad, som var ett resultat av samarbetet mellan den svenska kameratillverkaren och den amerikanska rymdstyrelsen NASA. Kamerorna skulle tåla extrema temperaturer, vibrationer och tyngdlöshet.
Samarbetet hade dragit igång ett par år innan, redan 1962 under Mercury-programmet som var en framgång för Hasselblad. Nasa köpte ett par 500c och för att göra kamerorna lättare tog man bland annat bort lädret, spegeln och sökaren. Man konstruerade nya magasin som tog 70 exponeringar istället för de vanliga som klarade tolv. Kameran målades svart för att minimera reflexer när man fotograferade ut genom farkosternas fönster.
För Apollo 11 ställdes nya krav och då modifierades kamerorna, 500EL, ytterligare. Magasinen tog 200 exponeringar på film utvecklad av Kodak som var extra tunn för att få plats. Kameran målades silver. Optiken på månen var Zeiss Biogon 60mm/5,6. Kameran inne i Eagle-modulen hade en Zeiss Planar 80mm/2,8.
Kameran, som fick namnet Hasselblad Data Camera (HDC) klarade temperaturer på minus 65 grader till plus 120 grader. Fem Apollo-uppdrag resulterade i att tolv Hasselblad med optik finns kvar på månens yta.
Läs mer på NASA och Hasselblad.
Hasselblad släpper i samband med 50-årsfirandet en specialversion av 907X och CFV II 50C.
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag kommer nu se allt jag kan om denna händelse. Jag är så fascinerad av att det kunde ske samt av månen.
I den ålder jag är nu har jag helt annat perspektiv på allt.
De försökte inte ens att skapa ett bra montage. På alla bilder är horisonten bara några hundra meter bort. Eh, Stanley Kubrick, du kunde göra ett bättre jobb.
Dessutom har man ju fotograferat spåren på månen långt senare:
https://www.nasa.gov/sites/default/files/images/584391main_M168000580LR_ap17_area-nolabel.jpg
Med dagens tekniknivå skulle människan "ganska enkelt" kunna göra om bedriften. Det finns knappast några tekniska hinder. Frågan är om det är värt kostnaden.
Jag har hört att NASA framför månstenarna som togs hem som sitt främsta bevis. De har en unik sammansättning som inte kan skapas på jorden.
När det gäller Sovjetunionen, är det inte konstigt att Sovjetunionens propagandamaskineriet inte helt enkelt påstod att "Amerikanska månlandningen" var fejkad? Det var kallakriget och en del av det kriget var propagandakriget. Amerikaner skulle inte kunna bevisa att de någonsin varit på Månen och Sovjetunionen skulle inte förlora kapplöpningen.
Det är förmodligen så att både, Amerikanerna och Sovjetunionen fejkade delar av sina rymdforsknings program, kunde utpressa varann och var tvungna att ljuga tillsammans.