Annons
Artiklar > Kan man få för många pixlar?

Kan man få för många pixlar?

Martin Agfors och Magnus Fröderberg. Foto: Göran Segeholm

 

"Älska megapixlarna – och glöm dom" predikar Fotosidans teknikredaktör Martin Agfors. Samtidigt undrar Göran Segeholm om det inte kan bli för många pixlar? Blir det inte mer brus och problem med objektiven?

Canons nya systemkamera, Eos 5Ds, med 50 megapixel väcker många frågor. Göran har pixelångest och söker terapeutisk hjälp hos sin vän Magnus Fröderberg och ingenjören och nörden Martin Agfors.

Några frågor vi tar upp i programmet är:

Blir bildfilerna för tunga för datorn? (05.49)
Ökar bruset med fler pixlar? (07.54)
Vad händer med det dynamiska omfånget? (18.11)
Klarar mina objektiv upplösningen? (23.32)
När ska megapixelracet sluta? (31.45)

Här kan du läsa Martin Agfors artikel om upplösning och pixlar.

Tidigare avsnitt

Avsnitt 10 – Måste man gå fotoutbildning?

Avsnitt 9 – Fotogram - ta snygga bilder utan kamera

Avsnitt 8 – Vilka bilder är bäst? Så resonerar Årets bild-juryn

Avsnitt 7 – Kom igång med gatufoto!

Avsnitt 6 – Så fungerar Creative commons-licenser

Avsnitt 5 – Tips inför kameraköpet 2015

Avsnitt 4 om upphovsrätt och priset på en bild.

Avsnitt 3 om stimulerande fotoprojekt och julklappar åt fotografer

Avsnitt 2 om framtidens kameror och TT:s stora fotopris.

Avsnitt 1 om oskäliga villkor för fototävlingar och om att fotoböcker blivit populära.

Du kan även lyssna på Fotosidans Poddradio genom Itunes.



Publicerad 2015-02-13.

69 Kommentarer

andymetal 2015-02-13 11:36  
Beror ju helt på hur du arbetar med bilderna både digitalt och vid tryck. Kan ju vara intressant vid tex. makrofotografering samt fågelfotografering. Dock spelar ju optiken viktigaste rollen...
Grevture 2015-02-13 12:04
I väldigt generella termer kan man säga att det alltid, oavsett vad man fotograferar, finns en bildkvalitetsmässig fördel att utgå från så mycket insamlad information som möjligt.

Sedan kan man fråga sig hur ofta vi egentligen i praktiken behöver den fördelen, och hur viktig den tekniska bildkvaliteten är för olika bilder, men det är en lite annan diskussion :-)
gors 2015-02-13 13:02
Tummen upp på att optik alltid är nummer ett, Andreas. Kamerahus kommer och går, god optik består.
Anders F. Eriksson 2015-02-13 13:08
Nu var väl det här en nördpodd, och då kan pixlarna och det dynamiska omfånget vara minst lika viktigt ;)
JensEkberg 2015-02-13 12:24  
Teknik i all ära – skulle dock hävda att fotografen spelar den viktigaste rollen...
Svar från froderberg 2015-02-13 12:58
Hör ingen som säger emot ;)
JensEkberg 2015-02-13 13:39
Nej och jag välkomnar också utvecklingen såklart :)
Anders F. Eriksson 2015-02-13 12:39  
Nörd som jag är tycker jag förstås detta var jättebra. Bilden som illustrerar podden är också jättebra - är det Göran som tagit den?
Svar från froderberg 2015-02-13 12:58
Testa "mouse over" dude ;)
Anders F. Eriksson 2015-02-13 13:00
Funkar ju inte på startsidan (och inte på en padda heller för den delen) ;)

När jag nu testade på datan gick det förstås bra :)
Leif O Bength 2015-02-13 14:24  
Det där med att handhållningsregeln, med slutartider som bör minst vara lika med 1/brännvidden, skulle vara passé p.g.a. ökad mängd pixlar är ju lika mycket nys som att påstå att inga befintliga objektiv duger för t.ex. "50Mpx".

Så, som ni säger, glöm ALLTID pixelmängden och fotografera som du alltid gjort. Sluta titta så djupt i "glaset" istället ;-)
Tomasz 2015-02-13 14:42  
Ett par saker som jag inte förstår:

Det påstås i podden att ljus rör sig i slumpmässiga banor, jag trodde att ljuset rör sig i en rät linje?

Vidare att man får "störningar under omvandling från analog till digital signal."
-Sker det verkligen sådan omvandling i en digital kamera? Var då i så fall?
excesslight 2015-02-13 15:27
Ljuset rör sig i våglängder. beroende på vilken våglängd ljuset rör sig i så uppfattar vi det som olika färger.

Den analoga delen i kameran är fortfarande optiken. Omvandlingen sker när ljuset passerar optiken och till den digitala sensorn. se det som. Optik = Analog. CMOS-sensorer = Digital
Svar från froderberg 2015-02-13 15:33
Sensorn är till stor del analog. Från pixlarna går en analog signal till en A/D-omvandlare som gör signalen digital. Avståndet mellan pixel och A/D-omvandlare varierar mellan olika konstruktioner. Är signalvägen lång ökar uppkomsten av brus.
Grevture 2015-02-13 15:33
Om ljuset: Slarvigt uttryckt av mig, svaret är både ock. Idealt rör sig ljus rakt men i praktiken får du dessutom diverse slumpfenomen på olika nivåer. Det synliga ljuset är bara en ganska liten del av den totala strålningen, och ibland kan till exempel någon del av ljuset som är på väg mot en sensor krocka med eller påverkas av någon annan strålning. Det finns många källor till störningar.

Om analog-omvandling: Sensorn är faktiskt i sig själv analog (och till råga på allt färgblind). Den analoga signalen sensorn fångar in omvandlas till digital i A/D-omvandlare. Traditionellt har dessa suttit utanför själva sensorn, men senaste åren har vi också lösningar där A/D-omvandlingen sker integrerat i sensorn. En av flera fördelar med sådan omvandling är att den analoga signalen som till sin natur är mycket mer störningskänslig färdas kortare väg och påverkas mindre innan den digitaliseras. Plus att man då arbetar med många små parallella A/D-omvandlare, en teknik som verkar introducera mindre brus än få stora A/D-omvandlare.
horvendile 2015-02-13 20:13
Nu kanske det är ett stickspår att grotta ned sig i det här, men jag tycker att Martin A i programmet uttrycker sig korrekt. Även om strålgång är deterministisk kommer man aldrig ifrån shot noise, alltså slumpvariationer i hur många fotoner som landar var.
Däremot förstår jag inte samme Martin A i kommentaren här ovan i "ibland kan till exempel någon del av ljuset som är på väg mot en sensor krocka med eller påverkas av någon annan strålning"; ett stycke ljus påverkas inte (i betydelsen styrs om eller ändrar våglängd) av att krocka med något annat stycke ljus, annat än möjligen i mycket extrema situationer som inte uppstår i fotografering.
Men jag kanske missförstår den passagen.
Grevture 2015-02-14 01:48
Dan: Jag följde upp ett lite otydligt uttalande med ett annat ungefär lika kryptiskt :-)

I sak håller jag med dig.
esbtse 2015-02-13 15:15  
Bra tumregel är:
Bra Optik först och sedan ett hus med bra upplösning och fullformat sensor.

Har nu fixat optik och sparar nu till ett kamera hus. Ser ut att bli ett D810 om inte Nikon kommer ut med 50 Mpix kamera innan jag har fåt ihop pengarna..

Det är svårare att hitta ett bra spegelöst kamera som klarar trippelexponering som komplement till Systemkameran.
Surgeon 2015-02-13 20:23  
pixeltäthet, brus, när ska megapixlarna ta slut, nördar, tekniska fakta, man kan ju inte ta en bild med en kitlins, fan måste shoppa en Canon med 50,6mp annars så blir inte mina bilder bra, shit min kamera har inte samma dynamiska omfång som min grannes kamera, måste shoppa ny........




Någonstans har man glömt bort fotografen som kreatör och bildskapare
Grevture 2015-02-14 01:49
Vem är denne "man" som har glömt bort fotografen? :-)
MattiasL 2015-02-14 08:52
Äsch, så illa är det väl inte. Inte mer än när man höll på och filade på framkallningstekniken för att få sina PanF 50 så finkorniga som möjligt. Trots att det gamla Schneiderobjektivet inte var så högupplösande. Nog kan man väl ha kul med tekniken utan att glömma att skapa?
horvendile 2015-02-13 21:17  
Till att börja med ska jag säga att jag tycker det var en bra och trevlig podd att lyssna på.
Men, eller kanske just därför, vill jag komma med en synpunkt. På slutet när det pratas om skakningsoskärpa dras en jämförelse med den jättehöga pixeltätheten hos enkla kompaktkameror som vi ju handhåller.

Men om man antar att skakningsoskärpan kommer i första hand (vid normal fotografering) från vinkelförändringar i hur man håller kameran så är det inte pixlar per ytenhet på sensorn som är det relevanta, utan pixlar per bildvinkelenhet. Och då hamnar kompaktkamerorna på ungefär samma täthet som systemkameror, vilket också förklarar varför man verkar kunna använda ungefär samma tumregler. Och det förklarar varför det inte verkar vara dubbelt så svårt att handhålla en 24 Mpix APS-kamera med 35 mm objektiv än en 24 Mpix fullformatare med 50 mm objektiv – vilket det skulle vara, om det var pixeltätheten per sensoryta som var det styrande.
Grevture 2015-02-14 02:12
Som jag förstår saken spelar ju bägge sakerna roll: Dels pixlar per bildvinkel, men även själva pixelpitchen i sig själv. Det beror på vilken kamerarörelse vi tittar på.

Vi brottas med en blandning av vinkelförändringar men också förskjutning i x-, y- och z-led. Det är hur som helst ett vanligt argument från Olympus och (numera) Sony när de skall berätta hur bra det är med 5-axlig stabilisering :-)

Tänk på att de mer traditionella stabiliseringssystemen (i synnerhet de tidiga) nästan uteslutande ägnar sig åt att kompensera för förskjutningsskakningar, så jag tror inte riktigt att de utgör en försumbar del av det hela.

Och, om jag får vara lite petig i retur ... :-)

Visst har en 24 mpix aps-c dubbelt så många pixlar per ytenhet som en 24 Mpix småbildssensor - men den har bara 40% fler pixlar per millimeter i någon given riktning (som x- eller y-led). Skall det, sett till förskjutningsskakningar, bli dubbelt så svårt att handhålla aps-c-kameran så behöver den klämma in dubbla antalet pixlar på halva ytan för att ge en dubbel känslighet för rörelser i någon given riktning.

Annorlunda uttryckt: En 48 megapixels aps-c borde vara dubbelt så känslig för förskjutningsskakningar som en 24 Mpix småbildssensor. Och du måste upp till 96 Mpix i en småbildssensor för att den skall bli dubbelt så känslig för förskjutningsskakningar som en 24 Mpix småbildssensor. (Här talar jag alltså enbart om förskjutningsskakningar.)
Leif O Bength 2015-02-14 08:51
Varför ska myten om att fler pixlar kräver snabbare slutartider vid handhållet vara så svår att ta död på?....
horvendile 2015-02-14 10:08
Tack för svar!
Det är mycket riktigt ett rejält "om" att bara vinkelförändringen skulle vara av betydelse. Jag resonerade att om vi antar att förskjutningsamplituden är storleksordningen 1 mm (gripet ur luften) och objektet man fotograferar är flera meter stort och bildvinkeln är någorlunda normal så kommer förskjutningsoskärpan att ha jämförelsevis liten effekt på resultatet. Gängse tumregel med 1/brännvidden (alt 1/(brännvidden*x)) indikerar också att vinkelskaket normalt dominerar över förskjutningsskakning.
Däremot, om man fotar makro och objektet bara är några centimeter stort, då blir förstås förskjutningsoskärpan påtaglig.
Jag är iofs öppen för att jag kan ha tänkt fel här. Det du skriver om traditionella stabiliseringssystem är onekligen bestickande.

Angående upplösning i en eller två dimensioner sedan - jag funderade ett ögonblick innan jag skrev föregående kommentar på vilket mått jag borde ta, men eftersom jag uppfattade att ni körde areamåttet i podden (alltså pixlar per yta) valde jag samma.

Leif:
Myt och myt. Det beror på vad slutmålet är. Om ens mål är att maximalt nyttja all ny upplösningsförmåga så är det ingen myt.
Grevture 2015-02-14 12:56
Leif: För att det delvis är sant. Men bara delvis.

Dels är effekten bara intressant om man verkligen vill utnyttja den ökade potentialen den ökade upplösningen kan ge (vilket man ju många vardagsbilder faktiskt inte bryr sig om).

Dels överdriver helt enkelt många hur stort problemet är. Jag skulle nog säga att man måste upp dubbla linjära upplösningen (alltså fyra gånger fler pixlar på samma yta) för att skillnaden skall synas speciellt tydligt. Plus att problemet ofta överskuggas av andra problem - som att motivet rör sig (de är ju ofta det större problemet) eller att detaljåtergivningen hämmas av brus (när vi skruvar upp iso).

Kort sagt, problemet finns men är inte på långa vägar så stort som många gärna vill göra det till.
Grevture 2015-02-14 12:59
Dan: Tack själv, kul att ha en diskussion eftersom det här är en fråga som ofta kommer upp. Jag tycker att du tar upp en bra poäng som ofta glöms bort: att skakningsoskärpa rent generellt faktiskt också har med avbildningsskalan (och därmed ofta avståndet) att göra. Det glöms ofta bort.
Leif O Bength 2015-02-14 14:35
Dan och Martin:
Den handhållna fotograferingen efter tumregeln 1/brännvidden kan ju absolut inte bli sämre i takt med att pixelmängden ökar så handhållningsmyten är ju precis lika mycket nys som objektivmyten.

Sen att snabbare tider, stativ samt skarpare och ljusstarkare objektiv alltid har varit, och fortfarande är, en fördel tillhör ju bara den vardagliga kunskapen, oavsett pixelmängd eller filmtyp.
Grevture 2015-02-14 15:42
Leif, jag tror du missförstår lite ... För att vara extremt övertydlig och för att säga något jag tror de flesta utgår ifrån: jag har aldrig och kommer aldrig påstå att resultatet blir _sämre_ på grund av högre upplösning - vare sig vi talar objektivprestanda eller skakningsoskärpa. Som absoluta värsta fall får man samma resultat med högre upplösning som med lägre. I de allra övervägande flesta fall får man bättre resultat.

Men med högre upplösning går det verkligen att upptäcka skakningsoskärpa som man inte hade upptäckt med en lägre upplösning. Vilket innebär att det är en faktor som tar bort en liten del av den fördel som den högre upplösningen potentiellt kan ge. Ju högre upplösning vi har, ju mer märks detta.

Någonstans når vi en punkt där det på grund av flera faktorer - som skakningsoskärpa, optiska brister, fokusfel med mera - helt enkelt inte längre lönar sig speciellt mycket att höja sensorupplösningen mer. Varje gång sensorupplösningarna höjs tror många att vi passerat den här gränsen, medan jag hävdar att vi i praktiken har långt kvar dit.

Vad Göran tog upp i podden och vad Dan och jag filosoferat kring är att tumregeln 1/brännvidden inte längre funkar lika bra om man vill få ut så mycket som möjligt av sin mer högupplösta sensor. Inte att det skulle bli _sämre_ på grund av det. Frågan är snarare hur stor del av fördelen som äts upp av detta.
Leif O Bength 2015-02-14 17:47
Martin: Hoppas det finns slutartider som är korta nog att klara av jotsarna när dom kommer ;-)

Skämt åsido. Vi är nog aningen överens :-)
Grevture 2015-02-14 18:57
Leif: Med tanke på den ångest såpass modesta upplösningar som 36 eller 50 MP förorsakar så kan jag bara gissa hur en del skulle känna inför en jot-baserad sensor :-D
JanKw 2015-02-14 00:34  
Imponerande sammanfattning av Göran: "Älska pixlarna men glöm dom!"
alf109 2015-02-14 03:03  
En sak som man kanske borde ha i bakhuvudet är hur skärpedjupet inverkar om man nu tar bilder med en så högupplöst sensor och vill tillgodogöra sig den extra upplösningen. Skärpedjupsskalorna på de flesta objektiv baseras på en oskärpecirkel på 1/1500 av sensor/film diagonalen. Detta grundar sig i sin tur på vilken upplösning ögat har när betraktningsavståndet är minst lika med bilddiagonalen. Det gamla måttet 1/1500 stämmer inte riktigt med ögats upplösning utan borde snarare vara ca 1/3000. Med detta givet så innebär det att en obeskuren bild betraktad på ett normalt betraktningsavstånd behöver ha en upplösning på 2850 x 1900 punkter ungefär. Inte så många megapixel som alla förstår, sedan skall man lägga till objektivets aberrationer vilket givetvis gör att en högre upplösning i sensorn kan vara en liten fördel. Men som sagt, om vi inte delförstorar ganska kraftigt eller tittar på våra bilder med lupp finns en fysisk gräns för vad vi faktiskt kan se, och ser vi det inte så,,,,,

Så det vill till att ha optik och ställa skärpan exakt om man skall ha nytta av den höga upplösningen, sitter man framför skärm och hänförs av detaljer man kan gräva fram i sina bilder kan det givetvis vara intressant. Men som de flesta av oss tittar på våra bilder ställer jag mig ytterst tveksam till att vi kommer att se någon skillnad ens om vi går ned ganska mycket i upplösning. Sedan kan det ju finnas en massa andra anledningar till att man vill ha denna kamera, men jag tror att en av de främsta faktiskt handlar om lyckan att ha "det värsta som går att köpa".

Jag sitter själv i samma träsk, fast där handlar det om optik, jag har några rent ut sagt vansinnigt dyra Leicaglugga och älskar dem. Men skulle jag se någon skillnad på väsentligt billigare glas?
JanKw 2015-02-20 22:37
Precis, Alf! 2000x3000 px ger en optimal A4-bild, på gränsen av vad ögat klarar. (10 detaljer per mm) Gör en A3 av samma bild och betrakta på lite längre avstånd. Samma intryck! Större bild, längre avstånd. Det ser bra ut.
Normalbehandlad film gav nätt och jämnt den kvalitén.
Sedan kommer förstås önskemålen om beskärning och att betrakta stora bilder nära. Kraven på megapixlar ökar. Ingen mening att klaga. Tacka och ta emot.
Den stora gåvan tycker jag är höga ISO. Vi som, förgäves, pressat film måste bara älska möjligheten att fortsätta fotografera när solen försvunnit.
Befintligt ljus är numera befintligt mörker.
Älska pixlarna, men ännu mer höga ISO!
Bengf 2015-02-14 07:46  
Kan ni utveckla detta med nedskalningen lite mera tex en 24Mp skalas ner till 12Mp, att det sker en typ av komprimering och att man på något sätt ändå får med informationen från dom 24mp, svårt att ta till sig, hur menar ni, ser ut att bli en del arbete vid datorn med alla bilder. Köper man 50Mp-kamera så bör man skala ner till 24Mp för maximal kvalitet eller.

Ursäkta min tröghet i skallen.
Svar från froderberg 2015-02-14 12:26
Kanske lättare att förstå om vi gör tvärt om. Ta en 24 mp-bild och skala upp till 50 eller 100 mp. Det är rätt uppenbart att bilden blir större, men att du inte får fram fler detaljer. Informationsinnehållet (effektiviteten) blir relativt sett lägre ju mer vi skalar upp.

Skalar vi ner till 12 megapixel kan vi behålla nästan samma verkliga upplösning i bilden (detaljåtergivning). Vi behåller innehållet men ökar effektiviteten.

Det finns ingen större anledning att sitta och skala ner sina bilder, men det är så här komprimeringen i vissa filformat jobbar, grovt förenklat.
Grevture 2015-02-14 12:49
En variant på förklaring: I en normal bild tagen med en normal kamera är informationstätheten inte så hög. Lite som ett blad i ett linjerat block där du bara skrivit text på varannan rad (en väldigt grov liknelse).

Det gör att du oftast kan skala ned sådana bilder till sisådär halva pixelantalet (skriva på varje rad i blocket) utan att egentligen tappa speciellt mycket information, det enda som händer är att du lagrar (i stort sett) samma mängd information utspridd över en mindre yta.

Att skala ned så är så som Magnus pekar på ungefär motsatsen till att skala upp en bild där du ju rent informationsmässigt bara sprider ut data över en större yta.
Bengf 2015-02-15 07:59
Tackar för svaren från båda.
Canikopen 2015-02-14 19:55  
Bra fråga egentligen. Kör mest med min gamla Coolpix 5400 på 50 ASA.
(Har 3 st CP 5400:or) Silkeslena bilder, underliga färger ibland, rakbladsskärpa ibland. I praktiken bör man inte gå över 50 ASA ; )) alltså
stativ och stöd och motivet måste vara någorlunda stilla. Ibland så ramlar allting rätt tex med runstenar som motiv..50 mPix just nu..imorgon 200 mPix ..gränsen uppåt begränsas av hur mycket det går i praktiken att få in de ljuskänsliga elementen på den begränsade ytan som vi har idag...Idag en fysisk sensorsplatta imorgon en virtuell programuppbyggd sensor.. vem vet...allting utvecklas och så skall det vara..
Bengf 2015-02-15 08:14  
Kommer man någonsin att försöka få till högre hastigheter med en 50Mp-kamera tex 10b/sek i en nära framtid.
Grevture 2015-02-15 11:22
Förmodligen inte i en nära framtid, det av två skäl: Dels att det ger en del tekniska problem (batteriförbrukning, värme, dyrare komponenter), dels för att kameratillverkarna nog gärna segmenterar marknaden i "högupplösta och lite långsamma" och "snabba men lite mer lågupplösta" kameror.

Och den segmenteringen är ju ganska begriplig. Även om det förstås finns de som vill ha både hög upplösning och hög hastighet (t.ex. en del fågelfotografer) så är det nog vanligare att man kombinerar riktigt hög upplösning med eftertänksamt fotograferande (där man får mest utbyte av upplösningen) medan de som bryr sig mycket om snabbhet nog ofta bryr sig lite mindre om upplösningen.
Lars Nordström 2015-02-16 20:09  
Jag tycker inte ökningen av antalet pixlar är något konstigt eller ett problem. Det är bara bra med större möjlighet att återge detaljer. Det går bra att skala ner bilder, justera ner skärpa etc.

Den per automatik misstänksamma inställningen har troligen mest med skräcken för att det ska försvinna pengar från bankkontot.

Nikon kommer med 100 % säkerhet med ett matchande eller ännu bättre hus i sinom tid.
Grevture 2015-02-16 21:08
Exakt! I det stora hela är det inte en underligare eller mer oroande utveckling än att vi idag (i jämförbara kameror) tar fler bilder per batteriladdning, får plats mer fler bilder per minneskort, kan ta fler bilder per sekund eller har mer dynamiskt omfång.

Jag misstänker att mycket av misstänksamheten mot fler pixlar uppstår ur bildtittande i 100% och misstolkningar av det man ser där.
tjompen 2015-02-24 23:18  
Den enda fråga jag fortfarande undrar över är hur diffraktion och ökad pixeltäthet fungerar. Som det nämndes i inslaget så har vi ju högpixliga små sensorer i kompaktkameror och som jag förstår det hela torde diffraktion påverka bilden en hel del eller har jag helt missat hur det fungerar?
Grevture 2015-02-25 00:53
Diffraktion är en av flera faktorer, tillsammans med saker som fokusfel, kameraskakningar och optiska brister som gör att ökningen i detaljrikedom i bilderna inte är linjär med ökningen av pixlar - engelskans "diminshing returns". Annorlunda uttryckt: För varje ökning av antalet pixlar får vi gradvis mindre och mindre belöning i form av ökad detaljrikedom i den slutliga bilden. Till slut når man en punkt där fler pixlar i praktiken helt enkelt inte ger mer detaljrikedom.

Nu ger fler pixlar också andra fördelar än ökad detaljrikedom, som ökat dynamiskt omfång. Fler pixlar handlar alltså inte bara om högre upplösning.

Sedan är det med diffraktion ungefär som med kvalitet med optiken eller skakningsoskärpa: En mer högupplöst sensor är mer avslöjande än en sensor med lägre upplösning, men bilden blir aldrig sämre - som allra sämsta utfall får man ingen märkbar kvalitetsökning av fler pixlar.

Ofta ser man uttrycket att den och den sensorn är "diffraktionsbegränsad" vid en viss bländare. Det uttrycket är delvis missvisande, det handlar inte om en hård "begränsning" utan om en gråzon där diffraktionens effekter gradvis märks mer och mer.

Kort sagt, diffraktion är inte en så stor stötesten för ökad sensorupplösning som många vill göra de till. Kompaktkamerorna är ju ett bra exempel, de är ofta helt klart "diffraktionsbegränsade" men det innebär ju inte att kompakter med högre sensorupplösning ger sämre bilder, bara att man inte får ut hela den potentiella fördelen.

Fler avsnitt

Föregående 1 ... 6 7 8 ... 14 Nästa 
Föregående 1 ... 6 7 8 ... 14 Nästa 
ANNONS