Osäker på hur jag ska tolka detta. Var det ingenjörer som stod för design under 80- och 90-talet? Vilka designade innan och efter? Retrotrenden tog fart när Fujifilm lanserade X100. Men Fujifilm har lyckats förena nytt med gammalt som ingen annan. Leica har alltid varit retro. Likaså Ricoh GR. Allt skrivet med glimten i ögat.

Min spaning är väl att när teknikivern tog fart på 1980-talet och kamerorna blev allt mer avancerade och elektroniserade anpassades form och design för att ge plats åt så många funktioner som möjligt. Det där har egentligen fortsatt fram tills nu. Men sedan några år tillbaka ser vi ett parallellt spår där fotografer (främst seriösa entusiaster) vill ha enklare kameror, med några få huvudsakliga funktioner, i stil med den manuella eran under första halvan av 1900-talet.

Visst är det en form av retro. Men framför allt ett nedskalat sätt att se på fotografi.
95% av de funktioner som en avancerad digital kamera erbjuder idag är inte nödvändiga för 95% av bilderna man tar (en egen generalisering). Vill man dra det ännu längre kan man säga tekniken ofta står i vägen för bilderna. Fotografer är generellt VÄLDIGT intresserade och kunniga om tekniken, men relativ dåligt pålästa om bilder. (Fotosidan är väl ett väldigt bra exempel på det tycker jag).

Just den här produkten är en uppenbar flört med de gamla Zeiss- och Agfa-blixtarna. Men det är samtidigt befriande, tycker jag, att erbjuda en blixt som inte säljer in sig på en miljard olika funktioner och möjligheter, utan i princip ett par enkla sådana: Den ger blixtljus. Och så är den fin att se på.

Jag gillar trenden.