Rättigheter och skyldigheter

Lag och rätt Så fort du tryckt på avtryckaren har du en bild som är din, med full äganderätt och med upphovsrättslagen på din sida. När du sedan sålt bilden säljer du bara befogenheten att använda bilden till ett specifikt ändamål.

Vilka rättigheter har jag som fotograf?
Några saker som är bra att tänka på som fotograf är att du bestämmer! Är man ovan vid att sälja bilder kan det vara svårt att veta hur mycket man får ta betalt och vilka rättigheter du och dina bilder har. Kom ihåg att du äger bilden.

Vill du vara kaxig kan du hänvisa till upphovsrättslagen och dess förmåner så att köparen vet att det är allvar.

Begär att veta var bilden ska publiceras. I hur stor upplaga och hur många gånger den kommer att användas. Anger köparen att bilden ska användas en gång så får denne inte använda bilden fler gånger utan att kontakta dig innan.

Sammanhanget din bild ska framställas i kan vara väldigt viktig att veta. Var noga med att se till att den blir använd till det köparen angivit. Om det inte blir så kan både motivets ägare eller motivet i sig anmäla köparen för lagbrott. (Se underrubrik Vem och vad får jag fota?)

Be kunden skicka tillbaka analoga exemplar av bilden efter användning. Ska bilden publiceras på Internet så kan du begära att den raderas efter användandet.

Säg till om att du vill ha ditt namn angett på eller bredvid bilden vid nyttjande.
Ska den publiceras ska du kräva att namnet skrivs ut. Är bilden gjord för reklam så kan du be om det, men i reklamsammanhang är inte bildbyline praxis.

Patentverket för fotografer
Upphovsrättslagen är en väldigt bra lag för oss fotografer, men inte bara för oss. När det gäller bilder har serietecknare och datagrafiker samma rättigheter.

Ska man göra ett uppdrag kan det vara bra att uppge vilka villkor man gör arbetet på. En bra källa till sådana villkor är Svenska Fotografers Förbund, SFF (www.sfoto.se).

Alla vill ha bra betalt
Har man tagit ett mästerverk till bild som man sedan ska sälja iväg vill man ju ha en rätt stor slant för mödan. Det finns vissa seder för betalning och arvode i även denna bransch och det finns mycket som påverkar prislappen på dina bilder.

Din särskilda färdighet inom ett specifikt område eller risken du tar för att fånga bilden.

Som fotograf har du stora omkostnader. Utrustningskostnaderna är stora jämfört med andra yrken där självständigt konsultarbete ingår. Då du inte jobbar måste du spendera tiden flitigt med att vidareutbilda dig, testa dina redskap utöva administration och så vidare. Så sätt priset högt, det är du värd.

Det du bör räkna med i ditt pris förutom rätten att använda bilden är dels ersättning för produktionen, där du använder papper, soppor, filmrullar och annat material (inklusive reseersättningar och liknande), men även för tiden du använt till jobbet vilket ofta kan vara mycket krävande.

Vill någon återanvända en, till dem redan såld och använd, bild brukar man dela priset med hälften.

Ska du sälja digitala bilder ska det inte vara någon skillnad på arvodet. Men om bilderna ska användas både i tryck och digitalt så är det vanligt med ett tillägg för den digitala delen.

Vem och vad får man fota? (Läs även denna artikel)
Om man plåtar en tant ute i skogen eller på ett torg inne i stan bör man fråga innan man tar bilden men det är inte nödvändigt om bilden bara ska publiceras i en tidning. Det brukar räcka med att berätta vad den ska användas till. Du som fotograf kan bara vidareförmedla kundens angivelser eller om bilden är för privat bruk. Fotografen i fråga kan heller inte bli åtalad om den tagna bilden används till något annat än vad denne tidigare angivit, bara kunden kan åtalas.

Om du fotar och bilden ska användas i reklamsyfte är det viktigare att motivet verkligen vet om att bilden ska användas till reklam. När en bild används utan motivets samtycke kan din kund åtalas till böter enligt ”lagen om namn och bild i reklam”:

Lag (1978:800)
”Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.”

Ska din bild läggas ut på Internet krävs ett likadant samtycke enligt Personuppgiftslagen (1998:204).

Om man plåtar konst måste man be om tillstånd, förutom vid privat bruk. Däremot om konstverket är fast och står på allmän plats utomhus så är all fotografering och alla användningsområden tillåtna. Observera att detta kanske inte gäller i andra länder.

Var får jag fota?
Reglerna för var du får plåta är ganska klara men är alltid relativa till var fotografen befinner sig vid fotograferingen. Är man på allmän plats vid tillfället av fotograferingen så får man plåta nästan vad som helst. Att man till exempel står på en gata eller ett torg och plåtar in genom ett fönster eller in i ett fordon.

Man får däremot inte gå in på någons tomt eller ett företags mark och fota utan tillstånd. Även om området inte är avgränsat med stängsel eller staket. Paparazzi-fotografer kan ju till exempel hänga i träd och plåta, men detta är inte tillåtet om grenarna man befinner sig på sträcker sig över den privata marken.

Kan man bli gripen?
Om man står på allmän mark så får inte ens polisen beslagta kamera eller film. Med det undantaget att fotograferingen skett inom eller utifrån och in över militärt eller annat skyddsområde, så har militär, polis eller skyddsvakt, som har till uppgift att bevaka området, rätt att beslagta filmen och kameran. Filmen får då inte förstöras och polisen ska pröva direkt om beslaget ska bestå. Men i Sverige ska du inte bli gripen vid en sådan överträdelse.

Till vilken gräns är bilden min?
När någon beställer en bild av dig som fotograf köper den personen bara rätten till att använda den i ett specifikt sammanhang. Bilden är fortfarande din, kunden hyr den bara. Använder kunden bilden till något annat bryter denne mot upphovsrättslagen. Du kan sälja rättigheterna till bilden också, men praxis är ovanstående.

Är bilden publicerad i ett magasin eller i en nyhetstidning så kan du som fotograf kräva att få veta till exempel upplagestorlek och spridning. Glöm inte bort att ta reda på syftet så att du kan visa detta vid eventuell plåtning av konst eller av människor.

Om du gett bort eller sålt en bild som ska ut på nätet så har du rätt till att kräva att få veta hur länge bilden ska ligga uppe. Om köparen vill ha bilden ute längre än den tid som ni kommit överens om måste du som upphovsman, det vill säga fotograf, först kontaktas. Här får användningsområdet heller inte ändras utan att motivet ifråga kontaktas.

Inga förändringar får göras av en bild utan fotografens tillstånd. Det gäller beskäringar, retuscher, digital redigering eller liknande. Du har allsmäktig makt över din bild med upphovsrätten på din sida.