250 bilder av Henri Cartier-Bresson visas på Fotografiska
The Man, the Image & the World är en omfattande utställning på Fotografiska med mer än 250 bilder tagna av Henri Cartier-Bresson. Urvalet gjorde Henri Cartier-Bresson strax före sin död. Vi har tagit en titt.
Utställningen omfattar hela Henri Cartier-Bressons liv som fotograf, från 1930-talet till en slutet av hans liv. Den nyaste bilden är tagen 1999 då han var 91 år gammal.
Hyères, France, 1932 © Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos
Henri Cartier-Bresson valde bland omkring två tusen bilder när bilderna kopierades och utställningen sattes samman 2002, två år före hans död. Utställningen premiärvisades i Paris mellan 2003 och 2005 på Bibliothèque Nationale.
– Det har alltid funnits en önskan hos Fotografiska att få hit en utställning av Henri Cartier-Bresson, berättade Min-Jung Jonsson, som är utställningsansvarig på Fotografiska.
Henri Cartier-Bresson föddes rik och var tänkt att ta över familjens framgångsrika fabrik i en förort till Paris. Han ville se världen istället och gjorde det som bildjournalist. Han var med och startade Magnum, en grupp av bildjournalister som gick samman för att behålla de ekonomiska rättigheterna till sina bilder.
Andréa Holzherr från Magnum Photos
– Henri Cartier-Bresson var en nyfiken och otålig person. Han hade svårt i skolan och troligen hade han ADHD. Han älskade att resa, berättade Andréa Holzherr från bildbyrån Magnum vid pressvisningen.
Andréa berättade att Henri Cartier-Bresson återvände till sitt måleri 1966, men fortsatte ta bilder för sin egen skull efter det.
Visitors at village on the Lake Sevan. Armenia, Soviet Union. 1972 © Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos
Flera av bilderna på utställningen är tagna under uppdrag, men de handlar inte om händelserna som Henri Cartier-Bresson fick i uppdrag att skildra.
– Ibland skickades han ut med väldigt precisa instruktioner om vad han inte fick missa att fotografera, men han tog även de bilder han själv var intresserad av. När han skulle fotografera begravningen av den brittiska kungen Georg IV kom han hem utan en enda bild på kistan och dess följe. Han hade bara fotograferat folket som kantade gatorna, berättade Andréa Holzherr.
Henri Cartier-Bresson har valt ut bilder som skildrar livet för vanligt folk runt om i världen. Han har alltså valt bort den journalistiska berättelsen och fokuserat på det som är klassisk gatufotografi – att berätta om livet i det offentliga rummet. Henri Cartier-Bresson betraktas också som främste mästaren inom gatufotografin, även om han inte själv använde det begreppet.
– Han var absolut en gatufotograf, mn han hade inte kunnat arbeta på samma sätt idag. På den tiden var ingen rädd för kameran, idag tror många att man stjäl något ifrån dem när man tar en bild. I många länder finns det lagar som gör det omöjligt att publicera en gatubild utan tillstånd. Jag tror att gatufotografin är på utdöende, sa Andréa Holzherr från Magnum.
Det avgörande ögonblicket
Henri Cartier-Bresson är känd för sina kompositioner. Han såg sina komposition som heliga. "Composition is everything", har han sagt. Människorna utgjorde de dynamiska elementet i hans kompositioner.
Han förknippas också med uttrycket "det avgörande ögonblicket". Henri Cartier-Bresson sa själv "images à la sauvette", vilket betyder betyder ungeför "att ta bilden och sedan springa". Uttrycket är titeln på Henri Cartier-Bressons genombrottsbok, men det gick inte att översätta till engelska. Förläggaren tog istället uttrycker "det avgörande ögonblicket" från Henri Cartier-Bressons text till boken och använde till den engelska titeln.
Bilderna på utställningen är kopierade 2002. Många av dem har en svart ram runt bilderna. Det är kanten på negativen som visas att bilden inte är beskuren. Vissa bilder på uställningen är beskurna, och då finns ingen svart kant.
– I mitten av 1970-talet tröttnade Henri Cartier-Bresson på att tidningarna beskar hans bilder. Han hade komponerat dem på ett visst sätt, och då skulle de också visas på det viset. Därför intruerade han kopisterna att kopiera med svart negativkant. Själv hade han inte tålamod nog för att stå i mörkrummet. Han var däremot mycket noga med att allt som lämnade Magnum höll hög kvalitet, så det blev hans roll att kontrollera kvaliteten, berättade Andréa Holzherr.
Utställningen öppnar den 8 mars och pågår till den 26 maj 2013.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
24 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det här kanske speglar tiden? Många bilder?
Men allt en en smaksak vad gäller det mesta här i världen!
Det här med att många länder har lagar som omöjliggör publicering av gatubilder - kan någon ge exempel på sådana? Kan ju vara bra att veta.
När man ändå är i STHLM kan det nog bli lite besök på Fasching, Sankta Clara, Wirströms eller rent av Stampen. Kanske spela lite trummor på nåt Bluesjam?? Ser fram mot det redan!
Ha det gött!
Jag tror att Andréa är ute och cyklar. Vad jag ser världen över via internationella forum är att det är en genre som växer sig allt starkare och blir allt synligare. Visst det finns länder där det är problem, som Bressons hemland Frankrike. Men jag känner flera gatufotografer där och man fotograferar på som vanligt. Konsten går före...
Det är en form av skyldighet vi har att fortsätta dokumentera vår samtid, osminkad och oarrangerad. Tänk vad fattigt det skulle vara idag om vi inte hade dessa bilder från 50-, 60- 70- 80-talet. Människor, miljöer, kläder o s v. Likadant kommer det att vara om ytterligare 20-30 år. Bra gatufoto från idag kommer att vara lika värdefulla.
De som håller på med gatufoto vet att det är oftast är omöjligt att fråga i förväg innan bilden tas, då finns det inte längre något ögonblick. Lika svårt skulle det vara att be om tillstånd efteråt. När bilden är tagen är alla redan borta, det går fort.
I Sverige värnar vi om vår yttrande- och tryckfrihet. Den nya lagen som är på väg gör det olagligt att smygfotografera i privata utrymmen som toaletter , duschar m m och det är väl knappast någon som inte hyllar det ;-)
Mats - gatufotograf, som hoppas kunna säga samma sak om 15 år....
Men frågan är hur de bedömer konstnärlig verksamhet.
Eller gatufoto från privatpersoner...
Mats
Tyvärr så har man ändå stora problem med pedofili då _samma_ "privacy act" skyddar förövarna från att granskas av lagförande myndigheter vilket tillåter auktoritära maktstrukturer att trycka till offren för att tysta dem!
I andra länder som t.ex. Tyskland måste bilder som publiceras, oavsett kommersiellt syfte eller inte, godkännas av alla identifierbara personer.
Ta vara på offentlighetsprincipen och den transparens som fortfarande finns i Sverige - den verkar bli alltmer unik.
I slutet av juni är det exempelvis dags för en europeisk gatufototräff i Berlin.
Får väl se om det kommer någon stämning från någon privatperson, från Tyskland till Sverige.
Enligt Andréa som pratat med Parr som saken, så handlar det om att reaktionerna från folk som gör det svårt. Parr fotograferar ju en del på semesterorter där barn badar och folk går lättklädda.
http://www.fotosidan.se/blogs/hundblues/om-farbror-foljer-med-upp-i.htm