Hej, här är några subjektiva tankar från mig. Take it or leave it.
Vad är du på jakt efter? Vill du ha så mycket vidvinkel som möjligt eller är du ute efter kvalitet? Jag hade ett Cosina (Soligor etc) 19-35 ett par år och var inte så pass mycket gourmet att jag kunde säga något ont om det. I somras råkade jag emellertid på impuls köpa ett Tokina 17mm/3,5, samtidigt som jag på obestämd tid hade fått låna ett Canon 24mm/2,8. Hade dessa med på fjällvandringen nu i augusti, tog massor med bilder och är kanonnöjd med resultatet. Båda är solida, kompakta och smidiga.
Med Tokinan roar jag mig med att hitta extrema vinklar, fånga hela vyer, fotografera av rum inifrån o.s.v., och enligt photodos tester är distortionen på det objektivet mindre än vad Cosinan är på 19mm (vilket enligt dem också är 20mm). Jag gav 2700 för det begagnat.
Canons 24 är ruggigt skarpt, och även om jag inte sett någon uppgift om distortionen på det så upplever jag den spontant som obefintlig. Det är mycket kompakt och filterdiametern är 58 som på så många andra EOS-objektiv. Tror att ett beg. Canon 24 kan gå på drygt 3000.
När jag hade Cosinan tog jag väl 90% av alla mina bilder på extremläget och brydde ofta inte om att kolla upp hur det såg ut på andra lägen. Nu när jag har ett glapp mellan 17 och 24 har jag upptäckt nyttan med 24. En van fotograf sa en gång till mig att 24mm är ungefär vad man har i blickfånget, och det var förbluffande hur ofta 24mm passade när jag hade en storståtlig fjällvy framför ögonen.
En annan sak också. Har själv haft en tendens att ångra objektivköp och sedan sälja till förlust. Försöker nu tänka efter vad som kan tänkas vara värdebeständigt. Ett beg. Canon är nog ganska säkert mycket mer värdebeständigt än ett nytt Sigma.
/Svante