[nina84]

Hej på er!

Jag fotar en del och är helt självlärd. I höstas köpte jag min hemmastudio vilket känns himla kul. En vän har hjälpt mig att göra en hemsida och bokningar trillar in.

Jag har varit skeptiskt till att ta betalt och att kalla mig fotograf som jag faktiskt gör på hemsidan. Jag är ny och har massor att lära. Men jag har inte möjlighet att lägga ner all tid och energi som jag gör på det gratis till människor jag inte känner.

Jag är väldigt kluven som ni förstår. Jag vet att sånna som jag retar gallfeber på "riktiga" fotografer. Och att jag dessutom håller så låga priser retar väl upp ännu mer.

Min verksamhet driver jag vid sidan av ett heltidsjobb därför har jag möjlighet att ha låga priser. Men jag hade inte i nuläget känt att det var rätt att ta ut mer då jag är så ny och det syns i bilderna. Dock så ser ju inte "svenssons" sånt som ni och jag ser (fel ljussättning osvosvosv) och dom ser ju på min hemsida på vilken nivå jag ligger när dom bokar mig.

Nu vill jag har kritik, idéer och allmänna kommentarer till detta. Vad tycker ni, borde jag vänta med firma? Men nånstans måste man ju börja?!

Kom gärna med tips på bilderna också, vad som kan göras bättre, om nåt över lag är fel på alla bilder osv.

Jag söker alltså brutal ärlighet, men gärna med glimten i ögat.


www.dittogonblick.se

[walter-g]

nina84 skrev:

Hej på er!

Jag fotar en del och är helt självlärd. I höstas köpte jag min hemmastudio vilket känns himla kul. En vän har hjälpt mig att göra en hemsida och bokningar trillar in.

Jag har varit skeptiskt till att ta betalt och att kalla mig fotograf som jag faktiskt gör på hemsidan. Jag är ny och har massor att lära. Men jag har inte möjlighet att lägga ner all tid och energi som jag gör på det gratis till människor jag inte känner.

Jag är väldigt kluven som ni förstår. Jag vet att sånna som jag retar gallfeber på "riktiga" fotografer. Och att jag dessutom håller så låga priser retar väl upp ännu mer.

Min verksamhet driver jag vid sidan av ett heltidsjobb därför har jag möjlighet att ha låga priser. Men jag hade inte i nuläget känt att det var rätt att ta ut mer då jag är så ny och det syns i bilderna. Dock så ser ju inte "svenssons" sånt som ni och jag ser (fel ljussättning osvosvosv) och dom ser ju på min hemsida på vilken nivå jag ligger när dom bokar mig.

Nu vill jag har kritik, idéer och allmänna kommentarer till detta. Vad tycker ni, borde jag vänta med firma? Men nånstans måste man ju börja?!

Kom gärna med tips på bilderna också, vad som kan göras bättre, om nåt över lag är fel på alla bilder osv.

Jag söker alltså brutal ärlighet, men gärna med glimten i ögat.


www.dittogonblick.se

Jobben ramlar inte på dej, man får själv ragga uppdrag hela tiden.Är du känd inom foto kan det gå lättare, men annars kan det bli en seg väg ,så det gäller att ha tålamod.Om priser har sagts mycket här på sidan, dom flesta förordar att man ska hålla en seriös linje ochh inte framstå som "speciellt billig".Kolla in tidigare inlägg.
Själv skulle jag vänta med firma och frilansa ett tag.

[petter.oj.norman]

nina84 skrev:

Hej på er!.
....
Vad tycker ni, borde jag vänta med firma? Men nånstans måste man ju börja?!

...

Du funderar på en väg som börjar, men vet du var den slutar?

Frågan är ju var du vill vara om 2, 5, 10 år.
Vill du då ha foto som yrke?
Vilken sorts bilder vill du ta?
Vilka kunder vill du ha?
Vilka krav på ekonomin har du?

Som katten i Alice i underlandet när Alice frågar vilken väg hon ska ta.
"Vart ska du?"
"Det vet jag inte"
"Då spelar det ingen roll vilken väg du tar"


Petter ...

[nina84]

Jag postade denna tråden i fel forum.
Finns numera här:

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=143599

[nina84]

petter.oj.norman skrev:

Du funderar på en väg som börjar, men vet du var den slutar?

Frågan är ju var du vill vara om 2, 5, 10 år.
Vill du då ha foto som yrke?
Vilken sorts bilder vill du ta?
Vilka kunder vill du ha?
Vilka krav på ekonomin har du?

Som katten i Alice i underlandet när Alice frågar vilken väg hon ska ta.
"Vart ska du?"
"Det vet jag inte"
"Då spelar det ingen roll vilken väg du tar"


Petter ...

Där vägen slutar är jag en omtyckt och populär barn och bröllopsfotograf ;)

[Syvertsen]

Finns större träben som kallar sig fotografer, så du behöver väl knappast skämmas över att titulera dig. Fotograf per definition är väl bara en person som tar bilder, sen om du däremot ska gå och veva proffs-banderoll och spela med de stora killarna så kanske det är bra med en ödmjukhetsmantel.

Alla proffs har varit klantskallar, men inte alla klantskallar kan bli proffs. Så enkelt är det. Ingen kommer att döma dig för att du är grön, och alla som retar sig på nystartade entusiaster kan sitta hemma och sura med sin dyra Canon-tejp som de tror gör det lättare att få bra sportbilder.

Ditt galleri på sidan var fattigt, to say the least. Du är extremt smal i tekniken, och varierar inte särskilt mycket inom... ja, någonting, egentligen. Det är ingen superkonst att ställa upp ett par softboxar och få en söt bild på ett spädbarn. Gravidbilderna däremot tydde på att du har lite smak ändå, för de kan bli riktigt hemska om man sätter papphammar vid rodret.

Jag registrerade min firma så fort jag visste att jag skulle börja få betalt regelbundet. Tycker att du ska göra samma sak, och att regga ett firma-namn är ingen stor grej. Däremot finns det ingen orsak om du inte tänker göra detta på heltid, när tjänster som frilans-finans och liknande finns för entusiaster som får betalt emellanåt. Att själv gå och ha ångest över deklarationer och dylikt förstör fotonöjet lite grann.

Om jag var du skulle jag sluta tänka så mycket. Och lära mig Photoshop, för vissa av dina bilder hade rätt meningslösa småfel. Nyansskillnader i bakgrund som inte fyllde någon funktion osv. och får allting att se aningen mer källarlikt ut.

Så ja. Vill du vara fotograf, se till att själv leva upp till namnet. Skit i vad Börje från Markaryd och hans polare i "fotoklubben" som kör 1D Mark IV på P-läge tycker - de är töntar ändå.

[kennethvärmdö]

Undrar hur många killar som skulle vara så ödmjuka att fråga.
Varför kan du inte ha firma och anställning samtidigt.
Det kommer att tå lång tid att skapa dig ett namn som fotograf
och du behöver också erfarenhet för att utveckla din teknik.
Under tiden blir det svårt att leva på fotograferandet enbart.
På detta sätt kan du låta företaget utvecklas på egen kraft och
du kommer med tiden att se om det går tillräckligt fort
(både ekonomiskt och mentalt för dig).

[Kvitung]

Ett heltidsjobb är ingen bra anledning till så låga priser, du kommer i princip få slava gratis.

Då förvandlas snart passionen till en belastning. och du tröttnar och börja ta genvägar kunden blir inte nöjd. så var den sagan slut.

[Hermanssson]

Kvitung skrev:

Ett heltidsjobb är ingen bra anledning till så låga priser, du kommer i princip få slava gratis.

Då förvandlas snart passionen till en belastning. och du tröttnar och börja ta genvägar kunden blir inte nöjd. så var den sagan slut.

Vad är ditt tips till Nina då? Ta samma pris som Lasse von Photographius på stortorget med två hasselbladare, tre permanenta studiorum och heltidsanställd assistent?

Jag blir så trött på att alla gamla rävar (nu pratar jag i allmänhet, inte till dig Kvitung) som kräver att unga, färska fotografer som jag, Nina och många andra som vågar skapa en tråd på FS trots den mentalitet som råder, ska ha samma prislista som dem och säger saker som att vi inte ska "hora" (ursäkta ordvalet) ut våra fototjänster. Visst att timlönen man hamnar på i slutänden inte alltid är något att stoltsera med, eller än mindre att försörja familjen på, men jag har grymt svårt att tro att man kan börja sin yrkesverksamma bana inom foto med hjälp av samma priser som ovan nämnd låtsasgubbe med 35 års erfarenhet, utbrett lokalt rykte, löpande avtal med företag och dylikt. Det är precis samma sak om man ska slå sig in som terapeut, jurist, sjukgymnast, frisör eller något annat där det automatiska kundinflödet är lika med noll i början.

Hela det här fenomenet, om vi nu kan kalla det ett fenomen, är ju direkt jämförbart med restauranger, klädmärken eller andra typer av försäljning av varor och tjänster där det är svårt att sätta en exakt prisvärdhet på slutresultatet. Tror ni att Leif Mannerström & co sitter hemma på kammaren och slår näven i gardinen över att nyetablerade krögare säljer en fisksoppa för 120kr på sina små okända restauranger i förorterna, istället för 395kr som de tar på sina restauranger i stan? Tror ni Mannerström är rädd för att bli utprisad av dessa gröngölingar? Nej. Varför då? För att han vet att han och hans kollegor i gräddan av restaurangbranschen har kunder som gärna betalar det fyrdubbla för deras mat, deras krav och preferenser är av en helt annan kaliber än de kunder som gärna går till Gottes kök i Hästböle. Detsamma borde gå att applicera på de kunder ni väletablerade fotografer har också, men det kanske är där skon klämmer - att kunderna kanske inte kan motivera prisskillnaden när de jämför era bilder med den dem från den 19-åriga pigga och glada tjejen som står i receptionen hos era kunder och vill visa sina bilder för chefen.

Låt folk ta vilka priser de vill, ingen ska behöva få höra att man målar in sig i något hörn, "kommer få ångra det senare", "förstör för branschen" eller något annat i den stilen - det är väl upp till var och en hur mycket man vill ha kvar på kontot när allt är skattat och klart? Jag tycker hela "hoppa på alla nya som vill in på marknaden och har insett att priset måste vara lägre i början för att kunna få en chans att bygga en kundstock"-mentaliteten är så pinsam och patetisk att hälften hade varit nog.

Förlåt Nina för att jag kräktes upp en uppsats i din tråd, hoppas det går bra för dig, jag tycker att du ska registrera FA-skatt (enskild firma på sidan om en anställning) om du känner att du vill ta uppdrag kontinuerligt som fotograf och sakta (eller snabbt) bygga en verksamhet som du kanske kan, om du vill, konvertera till en försörjande heltidssyssla på sikt. Själv vill jag behålla min firma som en sidoverksamhet till min övriga karriär. Roligare än att sitta och pilla navel om kvällarna och helgerna. Mer lukrativt och utvecklande också!

[nina84]

kennethvärmdö skrev:

Undrar hur många killar som skulle vara så ödmjuka att fråga.
Varför kan du inte ha firma och anställning samtidigt.
Det kommer att tå lång tid att skapa dig ett namn som fotograf
och du behöver också erfarenhet för att utveckla din teknik.
Under tiden blir det svårt att leva på fotograferandet enbart.
På detta sätt kan du låta företaget utvecklas på egen kraft och
du kommer med tiden att se om det går tillräckligt fort
(både ekonomiskt och mentalt för dig).

Så sant så. Typiskt tjejer att inte vågra tro!

Jag har heltidsjobb och släpper inte det i första taget. Men har jag tur kanske jag kan gå ner i tjänst om jag märker att det fortsätter trilla in bokningar! Och det vore ju en dröm.

[nina84]

Kvitung skrev:

Ett heltidsjobb är ingen bra anledning till så låga priser, du kommer i princip få slava gratis.

Då förvandlas snart passionen till en belastning. och du tröttnar och börja ta genvägar kunden blir inte nöjd. så var den sagan slut.

Ja... jag har redan börjat känna att jag lägger ner alldeles för mycket tid och energi i förhållande till inkomst. Får fundera lite över det där.

[nina84]

Hermanssson skrev:

Vad är ditt tips till Nina då? Ta samma pris som Lasse von Photographius på stortorget med två hasselbladare, tre permanenta studiorum och heltidsanställd assistent?

Jag blir så trött på att alla gamla rävar (nu pratar jag i allmänhet, inte till dig Kvitung) som kräver att unga, färska fotografer som jag, Nina och många andra som vågar skapa en tråd på FS trots den mentalitet som råder, ska ha samma prislista som dem och säger saker som att vi inte ska "hora" (ursäkta ordvalet) ut våra fototjänster. Visst att timlönen man hamnar på i slutänden inte alltid är något att stoltsera med, eller än mindre att försörja familjen på, men jag har grymt svårt att tro att man kan börja sin yrkesverksamma bana inom foto med hjälp av samma priser som ovan nämnd låtsasgubbe med 35 års erfarenhet, utbrett lokalt rykte, löpande avtal med företag och dylikt. Det är precis samma sak om man ska slå sig in som terapeut, jurist, sjukgymnast, frisör eller något annat där det automatiska kundinflödet är lika med noll i början.

Hela det här fenomenet, om vi nu kan kalla det ett fenomen, är ju direkt jämförbart med restauranger, klädmärken eller andra typer av försäljning av varor och tjänster där det är svårt att sätta en exakt prisvärdhet på slutresultatet. Tror ni att Leif Mannerström & co sitter hemma på kammaren och slår näven i gardinen över att nyetablerade krögare säljer en fisksoppa för 120kr på sina små okända restauranger i förorterna, istället för 395kr som de tar på sina restauranger i stan? Tror ni Mannerström är rädd för att bli utprisad av dessa gröngölingar? Nej. Varför då? För att han vet att han och hans kollegor i gräddan av restaurangbranschen har kunder som gärna betalar det fyrdubbla för deras mat, deras krav och preferenser är av en helt annan kaliber än de kunder som gärna går till Gottes kök i Hästböle. Detsamma borde gå att applicera på de kunder ni väletablerade fotografer har också, men det kanske är där skon klämmer - att kunderna kanske inte kan motivera prisskillnaden när de jämför era bilder med den dem från den 19-åriga pigga och glada tjejen som står i receptionen hos era kunder och vill visa sina bilder för chefen.

Låt folk ta vilka priser de vill, ingen ska behöva få höra att man målar in sig i något hörn, "kommer få ångra det senare", "förstör för branschen" eller något annat i den stilen - det är väl upp till var och en hur mycket man vill ha kvar på kontot när allt är skattat och klart? Jag tycker hela "hoppa på alla nya som vill in på marknaden och har insett att priset måste vara lägre i början för att kunna få en chans att bygga en kundstock"-mentaliteten är så pinsam och patetisk att hälften hade varit nog.

Förlåt Nina för att jag kräktes upp en uppsats i din tråd, hoppas det går bra för dig, jag tycker att du ska registrera FA-skatt (enskild firma på sidan om en anställning) om du känner att du vill ta uppdrag kontinuerligt som fotograf och sakta (eller snabbt) bygga en verksamhet som du kanske kan, om du vill, konvertera till en försörjande heltidssyssla på sikt. Själv vill jag behålla min firma som en sidoverksamhet till min övriga karriär. Roligare än att sitta och pilla navel om kvällarna och helgerna. Mer lukrativt och utvecklande också!

Underhållande, intressant och vettig utläggning, den tackar jag för. Håller med dig till punkt och pricka!
Jag har ansökt om FA-skatt man släpper inte min anställning i första taget. Däremot vore det klockrent att kunna gå ner i tid om jag märker att det går bra.

[Krisiun]

Hermanssson skrev:

Vad är ditt tips till Nina då? Ta samma pris som Lasse von Photographius på stortorget med två hasselbladare, tre permanenta studiorum och heltidsanställd assistent?

Jag blir så trött på att alla gamla rävar (nu pratar jag i allmänhet, inte till dig Kvitung) som kräver att unga, färska fotografer som jag, Nina och många andra som vågar skapa en tråd på FS trots den mentalitet som råder, ska ha samma prislista som dem och säger saker som att vi inte ska "hora" (ursäkta ordvalet) ut våra fototjänster. Visst att timlönen man hamnar på i slutänden inte alltid är något att stoltsera med, eller än mindre att försörja familjen på, men jag har grymt svårt att tro att man kan börja sin yrkesverksamma bana inom foto med hjälp av samma priser som ovan nämnd låtsasgubbe med 35 års erfarenhet, utbrett lokalt rykte, löpande avtal med företag och dylikt. Det är precis samma sak om man ska slå sig in som terapeut, jurist, sjukgymnast, frisör eller något annat där det automatiska kundinflödet är lika med noll i början.

Hela det här fenomenet, om vi nu kan kalla det ett fenomen, är ju direkt jämförbart med restauranger, klädmärken eller andra typer av försäljning av varor och tjänster där det är svårt att sätta en exakt prisvärdhet på slutresultatet. Tror ni att Leif Mannerström & co sitter hemma på kammaren och slår näven i gardinen över att nyetablerade krögare säljer en fisksoppa för 120kr på sina små okända restauranger i förorterna, istället för 395kr som de tar på sina restauranger i stan? Tror ni Mannerström är rädd för att bli utprisad av dessa gröngölingar? Nej. Varför då? För att han vet att han och hans kollegor i gräddan av restaurangbranschen har kunder som gärna betalar det fyrdubbla för deras mat, deras krav och preferenser är av en helt annan kaliber än de kunder som gärna går till Gottes kök i Hästböle. Detsamma borde gå att applicera på de kunder ni väletablerade fotografer har också, men det kanske är där skon klämmer - att kunderna kanske inte kan motivera prisskillnaden när de jämför era bilder med den dem från den 19-åriga pigga och glada tjejen som står i receptionen hos era kunder och vill visa sina bilder för chefen.

Låt folk ta vilka priser de vill, ingen ska behöva få höra att man målar in sig i något hörn, "kommer få ångra det senare", "förstör för branschen" eller något annat i den stilen - det är väl upp till var och en hur mycket man vill ha kvar på kontot när allt är skattat och klart? Jag tycker hela "hoppa på alla nya som vill in på marknaden och har insett att priset måste vara lägre i början för att kunna få en chans att bygga en kundstock"-mentaliteten är så pinsam och patetisk att hälften hade varit nog.

Förlåt Nina för att jag kräktes upp en uppsats i din tråd, hoppas det går bra för dig, jag tycker att du ska registrera FA-skatt (enskild firma på sidan om en anställning) om du känner att du vill ta uppdrag kontinuerligt som fotograf och sakta (eller snabbt) bygga en verksamhet som du kanske kan, om du vill, konvertera till en försörjande heltidssyssla på sikt. Själv vill jag behålla min firma som en sidoverksamhet till min övriga karriär. Roligare än att sitta och pilla navel om kvällarna och helgerna. Mer lukrativt och utvecklande också!

Klockrent! ;)

[Kvitung]

Hermanssson skrev:

Vad är ditt tips till Nina då? Ta samma pris som Lasse von Photographius på stortorget med två hasselbladare, tre permanenta studiorum och heltidsanställd assistent?

Jag blir så trött på att alla gamla rävar (nu pratar jag i allmänhet, inte till dig Kvitung) som kräver att unga, färska fotografer som jag, Nina och många andra som vågar skapa en tråd på FS trots den mentalitet som råder, ska ha samma prislista som dem och säger saker som att vi inte ska "hora" (ursäkta ordvalet) ut våra fototjänster. Visst att timlönen man hamnar på i slutänden inte alltid är något att stoltsera med, eller än mindre att försörja familjen på, men jag har grymt svårt att tro att man kan börja sin yrkesverksamma bana inom foto med hjälp av samma priser som ovan nämnd låtsasgubbe med 35 års erfarenhet, utbrett lokalt rykte, löpande avtal med företag och dylikt. Det är precis samma sak om man ska slå sig in som terapeut, jurist, sjukgymnast, frisör eller något annat där det automatiska kundinflödet är lika med noll i början.

Hela det här fenomenet, om vi nu kan kalla det ett fenomen, är ju direkt jämförbart med restauranger, klädmärken eller andra typer av försäljning av varor och tjänster där det är svårt att sätta en exakt prisvärdhet på slutresultatet. Tror ni att Leif Mannerström & co sitter hemma på kammaren och slår näven i gardinen över att nyetablerade krögare säljer en fisksoppa för 120kr på sina små okända restauranger i förorterna, istället för 395kr som de tar på sina restauranger i stan? Tror ni Mannerström är rädd för att bli utprisad av dessa gröngölingar? Nej. Varför då? För att han vet att han och hans kollegor i gräddan av restaurangbranschen har kunder som gärna betalar det fyrdubbla för deras mat, deras krav och preferenser är av en helt annan kaliber än de kunder som gärna går till Gottes kök i Hästböle. Detsamma borde gå att applicera på de kunder ni väletablerade fotografer har också, men det kanske är där skon klämmer - att kunderna kanske inte kan motivera prisskillnaden när de jämför era bilder med den dem från den 19-åriga pigga och glada tjejen som står i receptionen hos era kunder och vill visa sina bilder för chefen.

Låt folk ta vilka priser de vill, ingen ska behöva få höra att man målar in sig i något hörn, "kommer få ångra det senare", "förstör för branschen" eller något annat i den stilen - det är väl upp till var och en hur mycket man vill ha kvar på kontot när allt är skattat och klart? Jag tycker hela "hoppa på alla nya som vill in på marknaden och har insett att priset måste vara lägre i början för att kunna få en chans att bygga en kundstock"-mentaliteten är så pinsam och patetisk att hälften hade varit nog.

Förlåt Nina för att jag kräktes upp en uppsats i din tråd, hoppas det går bra för dig, jag tycker att du ska registrera FA-skatt (enskild firma på sidan om en anställning) om du känner att du vill ta uppdrag kontinuerligt som fotograf och sakta (eller snabbt) bygga en verksamhet som du kanske kan, om du vill, konvertera till en försörjande heltidssyssla på sikt. Själv vill jag behålla min firma som en sidoverksamhet till min övriga karriär. Roligare än att sitta och pilla navel om kvällarna och helgerna. Mer lukrativt och utvecklande också!

"Låt folk ta vilka priser de vill, ingen ska behöva få höra att man målar in sig i något hörn, "kommer få ångra det senare", "förstör för branschen" eller något annat i den stilen - det är väl upp till var och en hur mycket man vill ha kvar på kontot när allt är skattat och klart? "

Jag ska bemöta det med vad jag menade. I princip tycker jag att man kan ta vilket pris man vill, men av egen erfarenhet vet jag att om man lägger sig för lågt och man märker att man lägger ner mer tid och pengar än man tänkt få ut är det inte kul i synnerhet om man har för avsikt att kunna jobba med foto mer och mer.

Alternativet se det som ett att lära sig bygga upp en portfolio mm.
och inte ha några förväntningar på att tjäna pengar.

Men mitt tips är som du också skrev skaffa FA-sedel.

Sen en planering på sikt.

Jag personligen ser min egen firma som en 5-årsplan. Jag lägger mina priser på en nivå där jag inte förlorar något. utan under dessa fem investera i utrustning, hemsida.
I bästa fall gör jag vinst om 5 år.

Sen är det bara att inse att det finns många fotografer och alledes för många mobiler med kameror.

Då kanske en win/win är det man får nöja sig med.

Att man själv tycker det har varit värt besväret och att kunden är nöjd.

[Syvertsen]

"I bästa fall gör jag vinst om 5 år."

Det här är nästan ännu konstigare. Om man inte lyckas göra vinst på 5 ÅR så lägger man antingen mer pengar på utrustning än ens talang kräver, eller så är man hyfsat slapp... Jag gjorde vinst mitt första år redan, för att jag tog i som ett svin och vägrade ge mig. Stoltheten har också ett pris, och ibland fick man göra knäck man inte var lika konstnärligt motiverad av - men där satt jag å andra sidan efter 8-10 månader med en helt egen studiorigg och en fotoväska för 100 lök på det, 20 år gammal.

Tack vare internet är det inte omöjligt att sparka igång saker relativt fort. Så länge man är lite taktisk, har tillräckligt mycket damp för att synas och vågar offra lite av sin personlighet så att folk kommer ihåg en som ett ansikte och en rolig figur istället för en teknikinsnöad torsk som vill åka fin-bil på fritiden.

Tycker att du har en jävligt vettig syn på prissättningen dock, att jobba underbetalt tar ibland kol på glöden. Det beror väl på hur man prioriterar, bland de bästa grejerna jag har gjort har varit på grund av engagemant och inte 30,000 på faktura. Och mitt engagemang kan inte köpas, så där är jag väl en rätt "bristfällig" entreprenör egentligen. Men fortfarande; orsaken till att man inte ska undervärdera sina tjänster är snarare för att andra inte ska följa med på trenden. Säger jag att det jag gör är värt 14:50 så undrar folk ofta varför, och då sätter jag mig i en korkad position.

Svår balans. Man ska göra det man är bra på, på ett sätt man kan överleva. Med det idealet kommer man långt. Det, och ganska mycket redbull! ;-)