... Var sjutton skall man placera den för att få en bra bild?

I de allra flesta fall när man tar utomhusbilder i öppna landskap, där man inte har tillgång till en lämplig bakgrund såsom ett träd, en byggnad eller vadsomhelst, så kommer horizoten att skära rakt igenom personen.

Hur gör ni då?

/Fredrik

Ett sätt är ju att hålla skärpedjupet så kort att horisonten blir oskarp.

Fast vad är egentligen problemet? Är det alltid störande att horisonten skär personen?

Jag kan inte komma på att jag har reagerat på detta nån gång. Däremot reagerar jag ofta på bilder där stolpar, träd och andra vertikaler växer upp ur huvudet på folk. Det är väl mycket mer störande isf, eller?

Det beror lite på, naturligtvis. När området och vädret hag låg kontrast så kan man ju ta bort den värsta effekten med oskärpa, men i en högkontrastsituation blir horizonten en kraftig horizontell linje (oftast rakt igenom öronen på det stackars motivet ;-) ) som jag tycker kan irritera en hel del.

/Fredrik

RE: Horisonten vid porträttfoto

Jag brukar göra som så att jag (i samband med valet av en stor bländare) tar porträttet i grodperspektiv sittandes på huk genom att helt enkelt rikta kameran snett uppåt mot själva offret. Om detta inte är möjligt kan man ju kanske låna en stege eller något för att så att säga göra ett porträtt i fågelperspektiv. En inspiration till nya idéer kanske?