mapem sa:

När jag har umgåtts med tryckerier och layoutfolk kan lågupplöst betyda vad som helst som är tillräckligt bra för att montera i ett layoutprogram för att se hur layouten blir. Det kan vara en jpg-bild på 100 kb. Fördelen är att det är lätt att skicka som mail och tar inte datorkraft för layoutarbetet. Bokformgivare t ex brukar vilja ha såna lågupplösta bilder.

När det sen ska tryckas så vill tryckeriet ha högupplösta, vanligen 300 dpi, men i ett aktuellt fall 600 dpi svartvitt. Det blir rätt så stora filer. Jpg blir kanske 5 MB, Tiff kan bli 100 Mb!

Klicka för att se resterande...

Tryckerier vill normalt ha bilder som är 300 ppi, om det inte ska tryckas en konstbok då man kan vilja gå upp till 400-500 ppi. Detta då tryckeriet vill ha bilder med (helst) dubbla ppi mot tryckprocessens lpi - den rastertäthet man använder vid rastreringen, mätt i "lines per inch". Högre lpi kräver bra papper att trycka på (samt bra digitalt original), vanligt är 150 lpi - därav "standarden" 300 ppi för digitalbilder som ska tryckas.

A4 i 300 dpi ett bra mått

Jag anser nog att storleken ändå är en reell faktor om man ska definiera hög upplösning. In fact, så är hög upplösning en direkt koppling till storleken. Givetvis kan man kalla en ikon för högupplöst om man bara ändrar pixeltätheten till 300 DPI. Men bilden är värdelös i tryck då den blir knappt synbar. Även ett vanligt fotografi som är 10x15 i 300 DPI är för litet för att i mina ögon kallas högupplöst.

En A4 i 300 DPI, eller 2480 x 3508 pixlar är ett bra standardmått för om en bild uppnår den storlek som kan kallas högupplöst. Så håller ni er över de pixelmåtten så brukar det fungera i de flesta sammanhang.

Hej
Somliga i tråden använder förkortningen dpi för bildens upplösning. Korrekt ska var PPI ( pixels per inch) som en del i tråden använder. Dpi används för att beskriva upplösningen på en skrivare.

Upplösningen i termen av PPI är egentligen bara intressant när bilden går vidare till utskrift eller tryck. 200ppi för dagstidning ( TU norm)
300 för övrigt utom finare konstryck 350ppi. Upplösning korrelerar som tidigare sagt direkt till vilken papperskvalitet som bilden ska tryckas på.

En bild består av ett givet antal pixlar fördelade på en yta (XxY). Om du har en bild där du använder 300 pixlar på bildens X resp. Y-axel så har du för eller senare placerat ut dina pixlar. Om du nu vill göra en ruggigt stor bild, typ vepa på Åhlénsvaruhuset så får du ha väldigt stora pixlar. Eller skaffa fler med hjälp av en kamera med sensor som ger dig fler pixlar att jobba med. Å andra sidan, som någon i tråden redan nämnt så ökar betraktningsavståndet när bilden är större till ytan.

En definition på "högupplösthet" som jag tycker är rätt bra är att betrakta en bild som innehåller skarpa diagonala linjer i Photoshop i förstoring 100% (ctrl+alt+0) Om man inte ser pixlarna i de diagonala linjerna är bilden att betrakta som högupplöst.

Karl2 sa:

Optisk skärpa är ju viktig, att objektivet förmår teckna så många linjer som möjligt...

Klicka för att se resterande...

Precis. Det är därför som optisk upplösning brukar kallas för just linjeupplösning och räknas i linjepar per mm.

mombasa sa:

En definition på "högupplösthet" som jag tycker är rätt bra är att betrakta en bild som innehåller skarpa diagonala linjer i Photoshop i förstoring 100% (ctrl+alt+0) Om man inte ser pixlarna i de diagonala linjerna är bilden att betrakta som högupplöst.

Klicka för att se resterande...

Que? Även en lågupplöst bild (i meningen att den endast klarar utskrift i liten storlek) kommer ändå att se bra ut i 100% på skärmen. Det är först när du skriver ut den som de pixliga kanterna framträder. Dvs om du skriver ut den i större storlek än vad antalet pixlar i bilden klara av. Eller har jag missförstått något?

"300 dpi/ppi i A4 storlek" som någon nämnde ovan är väl en ganska bra definition. Lika bra som någon annan i alla fall.

Ja. Högupplösthet är egentligen bara ett relevant begrepp när vi kopplar antalet pixlar till en fysisk, och uppmätbar yta. Att definiera högupplösthet som A4 i 300 ppi är bara relevant så länge det är ett A4. Men, som antyds, ett A5-format klarar sig med betydligt färre pixlar, omvänt kräver ett A2-format betydligt fler.
När vi betraktar bilden på skärmen, oavsett dess eventuellt tilldelade bildstorlek uttryckt i mm eller cm så bör den vara skarp i 100%. Alltså inga pixlar bör vara urskiljbara. Problemet är i viss mån att en bild som innehåller tydliga skarpa diagonala linjer kommer att avslöja sina pixlar tidigare än en bild där pixlarna så att säga göms i ett allmänt virrvarr av till exempel grönska. Här dyker också frågan om hur mycket man kan förstora ( interpolera) en bild innan pixlar börjar framträda innanför diskussionshorisonten, men det är kanske en annan forumtråd.

Det som krånglar till det (verkar bland annat mina elever tycka) är att betraktningsavståndet är högst relativt. Ser du en A4 utskrift på tre meters avstånd lär du inte se de pixlar som avslöjar sig när du ser samma bild på 30 cm avstånd. Men var går gränsen? Ska man vara pilgrimsfalk för att få vara betraktningstandard eller?
Det finns så klart en definition av hög bildupplösning när vi beställer eller köper bilder. Då är upplösningen definierad av vad bilden ska kunna tänkas användas till.

Många pixlar-man kan använda bilden till allt möjligt.
Färre pixlar-användningarna blir succesivt färre.

http://www.luminous-landscape.com/tutorials/understanding-series/und_resolution.shtml
som finns längre upp i tråden förklara egentligen alltihopa på ett utomordentligt bra sätt.

Sjukt att en tråd kan vara aktuell i 8 år. Ursäkta ot.

grummel sa:

Sjukt att en tråd kan vara aktuell i 8 år. Ursäkta ot.

Klicka för att se resterande...

Ja det är faktiskt sjukt. Förmodligen beror det på att i det allmänna medvetandet har bild blivit liktydigt med bild på skärm och förståelsen för olika bärare av bilden har delvis försvunnit.
Jag får ofta in bilder från "fotografer" som bekymmerslöst använder smartphones i tron att är bilden blir lika bra i tryck som den ser ut på skärmen. Rör man sig i en värld där en bild endast behöver vara 1920x1080 och man förmodligen inte ens reflekterat över det heller så blir det som det blir.

Den digitala bildrevolutionen = alla får fotografera, (men det är inte liktydigt med att alla kan fotografera.)

mombasa sa:

Ja det är faktiskt sjukt. Förmodligen beror det på att i det allmänna medvetandet har bild blivit liktydigt med bild på skärm och förståelsen för olika bärare av bilden har delvis försvunnit.
Jag får ofta in bilder från "fotografer" som bekymmerslöst använder smartphones i tron att är bilden blir lika bra i tryck som den ser ut på skärmen. Rör man sig i en värld där en bild endast behöver vara 1920x1080 och man förmodligen inte ens reflekterat över det heller så blir det som det blir.

Den digitala bildrevolutionen = alla får fotografera, (men det är inte liktydigt med att alla kan fotografera.)

Klicka för att se resterande...

Jag har varit med flera gånger att det enda original som finns är ett mobilfoto, och ibland till och med ett ursnitt ur ett mobilfoto. Och då är oftast inte uppslösningen problemet heller, utan att skärpan är näst intill obefintlig på ett mobilkort som tagits för hand.