Det är en motsägelse, samtidigt som bildanvändningen aldrig har varit så stor har det aldrig så snabbt skett prispress pga ny teknik och ny global konkurrens och nya bildbyråer. Det har aldrig varit så lätt och billigt att hitta bilder samtidigt som de aldrig varit så bra.

Det är köparens marknad samtidigt som småskaliga fotografer plötsligt får en chans att sälja sina alster som var omöjligt förr. Förut skulle/kunde fotografen vara bred men nu är det bättre att vara nischad.

Tid blir mer och mer ett problem för de professionella, det är svårt att konkurrera med kvalitet när den duktiga hobbyfotografen inte behöver lönsamhet. Ett populärt exempel: Hur räknar man hem alla dessa timelapse? En hobbyfotograf kan lägga ner en dags foto plus efterbearbetning och vara glad för några hundra dollar i försäljningsvärde men en proffsfotograf kan aldrig få en sådan ekvation att gå ihop, det måste bli 1000-tals dollar och succé varje gång.

Proffsfotografen måste rikta in sig mer mot beställningsjobb där det inte finns färdiga bilder och en hobbyfotograf inte kan garantera kvalitet. Kvalitet förresten, det blir väl som med sekreterarna, alla skriver själva med sämre resultat, men billigare. Mer, sämre kvalitet och billigare verkar vara nyckelorden.

iSolen.se sa:

Proffsfotografen måste rikta in sig mer mot beställningsjobb där det inte finns färdiga bilder och en hobbyfotograf inte kan garantera kvalitet.

Klicka för att se resterande...

Håller helt med.
Och kan lägga till att proffsfotografen har möjligheten att inte bara sälja bilder, utan också sälja idéer och koncept. Då kan det bli riktigt bra business, eftersom man då är extra värdefull för sin kund.

Göran R sa:

"Behövs Taxi-chaufförer när nästan alla har bil.....?"

Jo, lite långsökt - men i bland behövs det ett "proffs" i dom flesta sammanhang.
Inte blev alla Snickare och Målare arbetslösa för att Timell&Co visar hur man kan fixa hemma.

Klicka för att se resterande...

Lite konstig jämförelse kanske. Min uppfattning är inte att Taxi-chaufförer är så mycket bättre än amatörer när det gäller att köra bil, ibland är det snarare tvärtom.

I själva sakfrågan anser jag absolut att det finns plats för proffsfotografer. Det finns tillfällen när man vill ha ett garanterat bra resultat (typ bröllop, reportage och produktfotografering) och då är det lämpligt att vända sig till proffs.
Med den digitala tekniken har det blivit lättare för alla att ta en tekniskt bra bild. Det är inte samma sak som att ta en BRA bild dock

Kiboko sa:

Behövs det då snickare?

Klicka för att se resterande...

Jag tror den liknelsen haltar. För att man har en hammare hemma så inebär det inte nödvändigt att man själv är beredd att bygga en veranda eller bygga om hela köket. Man kanske har den för att spika i X-krokar bara när man ska hänga upp tavlor.

Men en kamera ....
En fotoblaska hade för inte längsedan en rubrik om att "Nu är telefonkamerorna lika bra som kompaktkamerorna".

Min poäng är att alla dagens kameror är kapabla att ta bilder som en tidning kan acceptera att trycka bara motivet är det rätta.

Lennarts "good enogh" resonemang är grundbulten i detta. När Lennart började sin karriär så fanns det heller inga mobiltelefoner och då skickade man självklart ut en fotograf/reporter till en för allmänheten intressant händelse. Idag behöver de inte, för det finns nästan alltid någon allmänhet med mobilkameror på platsen som redan har tagit bilderna långt innan Lennart eller hans yngre kompisar ens hunnit plocka ihop grejorna de tror att de behöver på jobbet ifråga eller långt inna deras chefer ens hunnit besluta sig för om de ska skicka någon..

Även fotografiet följer Greschams lag (som egentligen handlar om att om det finns exv. mynt i omlopp med ett visst nominellt värde gjorda av guld eller silver, så kommer dessa försvinna ur omloppet om det kommer nya mynt med samma nominella värde gjorda i exv. nysilver eller någon annan legering eller plätering).

På samma sätt trycks proffsfotografernas bilder ut från vissa marknader eftersom ingen just där längre efterfrågar deras eventuellt bättre kvalitet om konkurrerande amatörbilder är tillräckligt bra. Man är i alla fall inte beredd att betala för det bildköparna vet att de kan få gratis eller näst intill gratis. Men många tidningars prekära ekonomiska läge idag så krävs det nog att man flyttar blicken mot andra markander företagen eventuellt kunnat anpassa sina affärsmodeller så de klarar att överleva. Finns det inga pengar så finns det ingen marknad.

En bra mätar på detta är nu även att tillverkare av bildhanteringssystem för tidningsmarknaden nu gör om sina system till generella DAM-system (Digital Asset Mangement) och vänder sig till helt andra markander - ja till alla företag och organisationer som har behov att skapa ordning bland både bilder och snart sagt alla typer av dokument. Inte heller de ser att de enbart kan överleva på sina gamla traditionella marknader.

Men fotografer kommer alltid att ha markander i det fotografi som allmänheten inte levererar lika bra. Men många kommer nog upptäcka att det inte bara räcker med att vara fotograf. Man måste ha andra kunskaper och färdigheter i sin profil också. Men att konkurrera med en allmänhet som år från år presterar allt bättre bilder rent tekniskt, där den har sin styrka, tror jag är ett säkert recept på dålig framgång eller rent av konkurs.

Aktörernas marknad

Massor av tidningar och tv-program utlyser ständigt tävlingar av olika slag, där vanligt folk skickar in sina bilder. På så vis lockar man amatörer att gå ut och fota, i hopp om att just den egna bilden ska visas och eventuellt inbringa någon form av pris. Man kan se till exempel programledare i tv sitta och berömma en inskickad bild och undra om det är ett proffs som varit i farten, samtidigt som amatörfotografens namn publiceras med bilden. Alltså en signal från aktörerna inom media att fler amatörer borde skicka in sitt bildmaterial, för då behövs ju inte proffsen längre. Programmet eller tidningen får ett bredare innehåll, vilket lockar tittare och läsare. Billigt och bra för media.

Ett annat problem för proffsfotografer är ju att många studios och ateljéer får färre kunder, nu när "alla är fotografer" och i stor utsträckning tar sina egna familjeporträtt, bröllopsfoton, studentbilder och vad det nu kan vara. Har själv kontakter i den branschen, så jag vet åt vilket håll det lutar.

Nej proffsfotografens dagar är räknade. När persondatorn och digitalkameran kom in i bilden, blev det enkelt för var och en att leverera bilder. Annat var det när film, mörkrum och fax var det som behövdes för att leverera bilder, då var yrkesgruppen fotografer ett begrepp.

kjellepelle sa:

Lite konstig jämförelse kanske. Min uppfattning är inte att Taxi-chaufförer är så mycket bättre än amatörer när det gäller att köra bil, ibland är det snarare tvärtom.

I själva sakfrågan anser jag absolut att det finns plats för proffsfotografer. Det finns tillfällen när man vill ha ett garanterat bra resultat (typ bröllop, reportage och produktfotografering) och då är det lämpligt att vända sig till proffs.
Med den digitala tekniken har det blivit lättare för alla att ta en tekniskt bra bild. Det är inte samma sak som att ta en BRA bild dock

Klicka för att se resterande...

Då undrar man ju om det är någon garanti att alla proffs alltid tar bra bilder? Undrar om man inte riskerar att hamna lite snett med den generaliseringen. 100% garanterat bra resultat = nöjdhetsgaranti, annars pengarna tillbaka?

Paralleller med t.ex. taxichaufför haltar eftersom jag har svårt att tänka mig att någon skulle ge sig ut och köra taxi som hobby Kort sagt, där och i väldigt många andra yrken, är det svårare att hitta "duktiga entusiaster" som ställer upp billigt eller rent av gratis. Många yrken är helt enkelt inte konkurrensutsatta av entusiaster.

Men parallellen med snickare är mer intressant, många trivs faktiskt med att snickra på fritiden, har det kanske rent av som en hobby och är ganska duktiga på det. Och där ser vi ju också en hel del entusiastkonkurrens - hur många har inte tagit hjälp av en händig kompis när man skall skruva ihop något hemma? Istället för att anlita en hantverkare.

Men där ser vi också en bra parallell varför yrkesfotografer nog kommer att finnas kvar - skall man få något riktigt komplicerat uträttat eller om man vill vara säker på att få det klart snabbt, ja då biter man ofta i det sura äpplet och anlitar en professionell hnatverkare. Samma när företag skall få något ombyggt eller lagat, då är det svårare att få vänner och bekanta att ställa upp billigt (eller än mindre gratis).

Yrkesfotografer har alltid haft en viss konkurrens från entusiaster. Skillnaden var att före den digitala eran var det betydligt svårare att som entusiast vara lika snabb och säker att leverera som en yrkesfotograf. Plus att foto faktiskt var hantverksmässigt svårare innan vi fick saker som autofokus, exponeringsautomatik, automatisk vitbalans, fantastiska egenskaper i svagt ljus osv. Plus att bra fotoutrustning, räknat i realvärde, var avsevärt dyrare förr (ja, faktiskt, tvärt emot vad en del tror). Plus kostnaden per bild var enormt mycket högre förr. Att ta många bilder var dyrt.

Utvecklingen under den digitala eran gör det förstås mer utmanande att arbeta som yrkesfotograf idag än det var förr. Konkurensen har tilltagit kraftigt. Men det är däremot inte omöjligt. Dels finns nischer där hobbyfotografer fortfarande har svårt att konkurrera (med kvalitet, med leveranssäkerhet, pga kunskapskrav osv), dels finns situationer där människor helt enkelt inte accepterar att ställa upp gratis eller till ett lågt pris.

Taxi är faktiskt i förändring nu. Finns appar för att dela skjuts och grejor, vilket både går snabbare o är billigare. Plus att amatörerna slipper taxilicens mm. Det har t o m gått så långt att flera länder på ett eller annat sätt försöker sätta stopp för det hela. Taxibranschen har väl bra lobbyister verkar det som [emoji5]

Sten-Åke Sändh sa:

Då undrar man ju om det är någon garanti att alla proffs alltid tar bra bilder? Undrar om man inte riskerar att hamna lite snett med den generaliseringen. 100% garanterat bra resultat = nöjdhetsgaranti, annars pengarna tillbaka?

Klicka för att se resterande...

Intressant frågeställning!
Vi i Apelöga resonerar faktiskt precis så. Vi tar bara betalt får de bilder kunderna köper, inget annat (dvs, vi har ingen timtaxa, vi fotograferar gratis). Om kunderna inte är nöjda så kostar det 0 kr. Blir de nöjda så betalar de ett fast pris per bild. Dvs en inbyggd nöjd-kund-garanti.

Adam

Sten-Åke Sändh sa:

Då undrar man ju om det är någon garanti att alla proffs alltid tar bra bilder? Undrar om man inte riskerar att hamna lite snett med den generaliseringen. 100% garanterat bra resultat = nöjdhetsgaranti, annars pengarna tillbaka?

Klicka för att se resterande...

Ja, med mitt lite fyrkantiga sätt att se på saker skulle jag vilja säga att jag förväntar mig att det ska bli perfekt om jag betalar för det. Jag kan både snickra och fotografera och ska jag betala för en sån tjänst måste det bli bättre än det jag kan göra själv. Sen finns det givetvis "proffs" i alla branscher som kanske inte alltid är så bra som man kan önska sig, men marknaden är delvis självsanerande.

kjellepelle sa:

Ja, med mitt lite fyrkantiga sätt att se på saker skulle jag vilja säga att jag förväntar mig att det ska bli perfekt om jag betalar för det. Jag kan både snickra och fotografera och ska jag betala för en sån tjänst måste det bli bättre än det jag kan göra själv. Sen finns det givetvis "proffs" i alla branscher som kanske inte alltid är så bra som man kan önska sig, men marknaden är delvis självsanerande.

Klicka för att se resterande...

Bättre än när man själv gör det? Jag brukar tycka hantverkarna levererar tillräcklig kvalitet, inte bättre kvalitet. De kan inte lägga ner massa tid i detaljer som jag kan.

Hantverkare anlitar i alla fall jag för att slippa göra jobbet och spara tid.

En fotograf tror jag man anlitar för att jobbet ska bli bättre än vad man själv kunde gjort.

Det är ju väldigt stor skillnad på varför ett företag anlitar en fotograf eller om en privaperson gör det. Att klumpa ihop proffsfotografupdrag åt privatpersoner med uppdrag åt företag gör nog diskussionen/funderingarna lite konstiga.

kjellepelle sa:

Ja, med mitt lite fyrkantiga sätt att se på saker skulle jag vilja säga att jag förväntar mig att det ska bli perfekt om jag betalar för det. Jag kan både snickra och fotografera och ska jag betala för en sån tjänst måste det bli bättre än det jag kan göra själv. Sen finns det givetvis "proffs" i alla branscher som kanske inte alltid är så bra som man kan önska sig, men marknaden är delvis självsanerande.

Klicka för att se resterande...

Perfekt när det gäller foto, vad är det?

Jag kan faktiskt fixa det mest i mitt liv själv, vad det vara månde och det ska mycket till för att jag ska kalla in någon hantverkare. Jag är utbildad bilmekaniker och flygtekniker och jobbade ett antal år i industrin och byggde maskiner när det fortfarnde fanns sådan tillverkning i Sverige. Jag hantlangade åt min pappa (som var byggnadsarbetare hela min ungdom så jag vet hur man bygger hus. Men trots att jag haft en far som verkligen ocksp varit skogshuggare i unga dagar och en farfar som var både skigshuggare och flottare så hade jag en arborist ute föra helgen. Jag har både sågar, kilar, timmersaxar, björnar barkjärn och alla skogsverktyg ni kan tänka er på plats i min bod och jag kan fälla träd. Men jag ringde ändå arboristen och betalar glatt min faktura. För mig handlade det om att jag tyckte det var värt det för jag slapp lägga tre fyra helger på vad de gjorde på en.

Men när det gäller foto så tycker jag det är en helt annan sak. Ofta är det vi pratar om så subtila saker att de på marginalen är svårt att motivera betalningen för. Jag och många med mig ser nog ett starkt avtagande värde i det och dessutom är det ju så att en bra hobbyfotograf har all tid i värden att fila på sina bilder och den tiden har aldrig en yrkesman på samma sätt för då lär han inte bli fet om han tar sig den för ofta. Idag är det så otroligt många entusiaster och amatörer som är väldigt duktiga på att både ta fina bilder och inte minst efterbehandla dessa på ett bra och proffsigt sätt så skillnaden här är ofta mer subtil än många yrkesmän orkar med att svälja. Yrkesmannens trumf är mer att han går att boka när som helst då vi andra faktiskt är på andra uppdrag. Idag är det väl mest det som är den riktigt stora skillnaden mycket mer är det nog inte ofta. Många amatörer och entusiaster har väl så sofistikerad utrustning som många proffs dessutom.

Karperyd ovan har nog också en poäng.

expephoto sa:

Massor av tidningar och tv-program utlyser ständigt tävlingar av olika slag, där vanligt folk skickar in sina bilder. På så vis lockar man amatörer att gå ut och fota, i hopp om att just den egna bilden ska visas och eventuellt inbringa någon form av pris. Man kan se till exempel programledare i tv sitta och berömma en inskickad bild och undra om det är ett proffs som varit i farten, samtidigt som amatörfotografens namn publiceras med bilden. Alltså en signal från aktörerna inom media att fler amatörer borde skicka in sitt bildmaterial, för då behövs ju inte proffsen längre. Programmet eller tidningen får ett bredare innehåll, vilket lockar tittare och läsare. Billigt och bra för media.

Klicka för att se resterande...

Jag ser inte hur fototävlingar påverkar vilka uppdrag jag får som yrkesfotograf? Jag får jobb av kunder som behöver bilder. Frågan de ställer sig är: kan vi ta bilden själva eller behöver vi anlita ett proffs. Vissa bildjobb är så enkla att det inte behövs ett proffs, precis som att jag kan skruva i en glödlampa och byta säkring utan att ringa in en elektriker. Men ju duktigare jag är desto tydligare blir det att jag kan ta bilder som kunden inte kan ta själv. Och det lever jag delvis på.

Ett annat problem för proffsfotografer är ju att många studios och ateljéer får färre kunder, nu när "alla är fotografer" och i stor utsträckning tar sina egna familjeporträtt, bröllopsfoton, studentbilder och vad det nu kan vara. Har själv kontakter i den branschen, så jag vet åt vilket håll det lutar.

Klicka för att se resterande...

Jag har delvis fått andra signaler. Intervjuade en porträttfotograf i en småstad som sa att det knappt tas några konfirmationsbilder lägre och att det är mer ovanligt med studentbilder. Däremot så är det fler familjefotograferingar och bröllopsfotograferingarna får kosta mer. Han tyckte att det gick på ett ut.

Nej proffsfotografens dagar är räknade. När persondatorn och digitalkameran kom in i bilden, blev det enkelt för var och en att leverera bilder. Annat var det när film, mörkrum och fax var det som behövdes för att leverera bilder, då var yrkesgruppen fotografer ett begrepp.

Klicka för att se resterande...

Jag tar för givet att du skämtar. Det är inte alls den verklighet jag lever i dagligen som yrkesfotograf. Jag ser allt fler jobbmöjligheter som växer fram. Vissa typer av jobb dyker, men det är rätt svårt att sälja faxar och skrivmaskiner idag också. Lättare att sälja datorer.

froderberg sa:

Jag ser inte hur fototävlingar påverkar vilka uppdrag jag får som yrkesfotograf? Jag får jobb av kunder som behöver bilder. Frågan de ställer sig är: kan vi ta bilden själva eller behöver vi anlita ett proffs. Vissa bildjobb är så enkla att det inte behövs ett proffs, precis som att jag kan skruva i en glödlampa och byta säkring utan att ringa in en elektriker. Men ju duktigare jag är desto tydligare blir det att jag kan ta bilder som kunden inte kan ta själv. Och det lever jag delvis på.




Jag har delvis fått andra signaler. Intervjuade en porträttfotograf i en småstad som sa att det knappt tas några konfirmationsbilder lägre och att det är mer ovanligt med studentbilder. Däremot så är det fler familjefotograferingar och bröllopsfotograferingarna får kosta mer. Han tyckte att det gick på ett ut.



Jag tar för givet att du skämtar. Det är inte alls den verklighet jag lever i dagligen som yrkesfotograf. Jag ser allt fler jobbmöjligheter som växer fram. Vissa typer av jobb dyker, men det är rätt svårt att sälja faxar och skrivmaskiner idag också. Lättare att sälja datorer.

Klicka för att se resterande...

Nej, jag skämtar inte. Har själv varit yrkesfotograf, men frilansar numera. Tar de jobb som ger bäst betalt och väljer uppdragsgivare själv. Tidningar, tv, internet och bildbyråer vill inte betala så mycket (helst inget alls) för bilder och utnyttjar amatörfotografer när de behöver ett visst bildmaterial. Som yrkesfotograf var jag tvungen att hålla en standardiserad prisnivå (BLF), vilket resulterade i färre sålda bilder/filmer.

Som frilansare kan jag ha individuella anpassningar i prisnivån. Vissa företag är beredda att betala bättre än andra, beroende på bildmaterial, upplagor m.m. Men det där kan du ju redan och jag kan bara gratulera om du som yrkesfotograf ser fler jobbmöjligheter, det beror naturligtvis på hur driven och påhittig man är själv. Och det gäller väl alla yrken.

Jag har full förståelse för att vissa fotografer tycker att det är tufft. Det kan ju bero på flera orsaker som att det är fler som försöker försörja sig som fotograf, att vissa typer av uppdrag blir mer sällsynta eller sämre betalda och att bildbyråmarknaden fallit som en sten.

Men jag har lite svårt för förenklade och i mitt tyckte ologiska orsakssamband som att fototävlingar ger färre fotouppdrag. Eller att persondatorn skulle förstöra möjligheten att försörja sig som fotograf.

Marknaden ökar - och minskar.

Från att ha varit en lyxartikel har bilden blivit en slit-och-slängvara. För 20 år sedan skulle alla företag anlinta en professionell fotograf så fort något skulle kommuniceras via annonser eller på annat sätt.
Idag, med internet, mailbombningar o dyl använder man sig av betydligt fler bilder. marknaden ökar alltså. Problemet är att man samtidigt sänker kraven. "Vi har inte råd med proffsbilder på hemsidan - min dotter fick en bra kamera i julklapp och hon gillar att ta kort." Resultatet blir ofta bilder av sämre kvalitet. Kanske inte tekniskt men åtminstone har de flesta amatörer inte samma förmåga att berätta i bilder, att framhålla produktfördelar i bild, att ta porträtt på styrelsen och anställda för hemsidan som visar det man vill visa.

Ett proffs vet ju att en bild talar både till ens medvetna sinne och till ens undermedvetna. Buskapet ska gå i samma riktning mot bägge dessa mottagare annars kan en produktbild väcka en känsla av obehag eller likgiltighet snarare än "vill-ha-känsla". Om bilden på styrelsen för ett framgångsrikt företag belyses på ett felaktigt sätt, medlemmarna placeras på ett knasigt sätt kan inte bilden förmedla den känsla av förtroende som styrelsen med all säkerhet vill visa.

froderberg sa:

Jag har full förståelse för att vissa fotografer tycker att det är tufft. Det kan ju bero på flera orsaker som att det är fler som försöker försörja sig som fotograf, att vissa typer av uppdrag blir mer sällsynta eller sämre betalda och att bildbyråmarknaden fallit som en sten.

Men jag har lite svårt för förenklade och i mitt tyckte ologiska orsakssamband som att fototävlingar ger färre fotouppdrag. Eller att persondatorn skulle förstöra möjligheten att försörja sig som fotograf.

Klicka för att se resterande...

Möjligen missförstår du mig en aning. Jag menar inte att datorn i sig är boven i dramat, snarare att tidsepoken före datorns tid var mer gynnsam för yrkesfotografen. På den tid jag började sälja bilder (jag är ju lite äldre än dig) fick man bra betalt. Särskilt om man var snabb i framkallningsrummet och fick iväg bilderna kvickt genom faxen. Nu pratar jag uppdrag som tidningsfotograf, inget annat.

Idag däremot är det mycket enklare för var och en att ta bilder, behandla dom om nödvändigt och klicka iväg dom via nätet. Därigenom har den tidigare mer krävande arbetsåtgången utbytts mot en enklare hantering av hela proceduren och på så vis har priserna för bilderna dumpats. Allt enligt egen erfarenhet, andra må ha annorlunda uppfattningar. Helt beroende på fotouppdrag och bildmaterial.

froderberg sa:

Jag har full förståelse för att vissa fotografer tycker att det är tufft. Det kan ju bero på flera orsaker som att det är fler som försöker försörja sig som fotograf, att vissa typer av uppdrag blir mer sällsynta eller sämre betalda och att bildbyråmarknaden fallit som en sten.

Men jag har lite svårt för förenklade och i mitt tyckte ologiska orsakssamband som att fototävlingar ger färre fotouppdrag. Eller att persondatorn skulle förstöra möjligheten att försörja sig som fotograf.

Klicka för att se resterande...

Tycker både du och Per-Erik har rätt fast ni resonerar utifrån 2 olika aspekter. Som yrkesfotograf kan jag känna igen mig i både ditt och Per-Eriks perspektiv.

Vill dock tillfoga att det handlar om så mycket mer än att kunna fotografera olika motiv/händelser och leverera snyggt och snabbt.

1/ Marknadsföra sig sig själv på ett effektivt sätt.
2/ Goda skrivkunskaper
3/ Att kunna "ta folk" (social kompetens).
4/ Vidmakthålla och utveckla kontakterna med befintliga uppdragsgivare.
5/ Ha ett kontaktnät med andra yrkesfotografer.
6/ God allmänbildning.
7/ Vara tillgänglig
8/ Vara fullständigt förstående för att det går upp och ner med uppdragstillgången för att inte drabbas av ekonomisk stress.
9/ Ort: Var någonstans i Sverige man bor och kan utgå ifrån har stor betydelse.
10/ Familjesituation (Nämner detta för att jag själv upplevde att min dotter vuxit 2 dm utan att jag märkt det p g a mycket helg och kvällssarbete. Vill frun/sambon ha ett mer regelbundet liv kan det uppstå problem vilket många kollegor upplevde. Min fru var dock förstående)

Skulle kunna räkna upp ett antal mer faktorer, men dessa kan ju räcka en bit på vägen i alla fall. Det är nästan ett heltidsjobb att bara underhålla basförutsättningarna att vara yrkesfotograf FÖRUTOM själva uppdragen.

//Lennart

Photocon sa:

Tycker både du och Per-Erik har rätt fast ni resonerar utifrån 2 olika aspekter. Som yrkesfotograf kan jag känna igen mig i både ditt och Per-Eriks perspektiv.

Vill dock tillfoga att det handlar om så mycket mer än att kunna fotografera olika motiv/händelser och leverera snyggt och snabbt.

1/ Marknadsföra sig sig själv på ett effektivt sätt.
2/ Goda skrivkunskaper
3/ Att kunna "ta folk" (social kompetens).
4/ Vidmakthålla och utveckla kontakterna med befintliga uppdragsgivare.
5/ Ha ett kontaktnät med andra yrkesfotografer.
6/ God allmänbildning.
7/ Vara tillgänglig
8/ Vara fullständigt förstående för att det går upp och ner med uppdragstillgången för att inte drabbas av ekonomisk stress.
9/ Ort: Var någonstans i Sverige man bor och kan utgå ifrån har stor betydelse.
10/ Familjesituation (Nämner detta för att jag själv upplevde att min dotter vuxit 2 dm utan att jag märkt det p g a mycket helg och kvällssarbete. Vill frun/sambon ha ett mer regelbundet liv kan det uppstå problem vilket många kollegor upplevde. Min fru var dock förstående)

Skulle kunna räkna upp ett antal mer faktorer, men dessa kan ju räcka en bit på vägen i alla fall. Det är nästan ett heltidsjobb att bara underhålla basförutsättningarna att vara yrkesfotograf FÖRUTOM själva uppdragen.

//Lennart

Klicka för att se resterande...

Mycket bra skrivet Lennart, håller med dig på varje punkt. Kanske mest på punkt 3, det viktiga kundbemötandet kan vara helt avgörande för om det ska bli en bra "affär" eller inget avtal alls.

//Per Erik