Detta är ingen tråd för att hylla eller dissa HDR.

Oftast har HDR-bilder väldigt klara färger, ibland boostade.

Är det HDR som sådant som gör det eller är det oftast så att man boostat färgerna i samma veva?

HDR betyder så mycket olika saker för olika skapare av HDR-bilder. Den speciella "HDR-looken" kommer sig av överdriven tonemapping, eller tonmappning på svenska. Denna är ett steg i skapandet av den färdiga bilden i slutskedet av HDR-processen. Denna överdrivna tonemappinglook kan man skapa utan att använda HDR-teknik över huvud taget. HDR betyder high dynamic range, man skapar en bildmed ett dynamiskt omfång som ligger utöver kamerasensorns förmåga att fånga i en enda exponering och bildskärmens förmåga att visa. Denna bild tonemappas sedan in i det omfång en normal skärm kan visa. Det är i denna mappningsprocess det hela ofta går snett, eller snällare uttryckt, den konstnärliga friheten tar vid för många. Och som sagt, denna look kan efterliknas utan att blanda in HDR-teknik överhuvudtaget med pseudo HDR-bildbehandling.

En HDR kan också skapas så att bilden ser helt naturlig ut, finns inget som avslöjar att det är en HDR, HDR-looken helt frånvarande. Detta skulle jag vilja mena är en "äkta" HDR, om man nu skall försöka formulera det i några få ord. Inga boostade färger alltså. Däremot är en mindre andel högdagrar utbrända och lågdagrar igensotade i motiv med stort dynamiskt omfång i sådana bilder.

Pseudo HDR, kanske skapade ur en enda exponering, är ju ofta dessutom på lågdynamiska motiv, motiv som inte alls kräver HDR-teknik för att återges korrekt. Ofta är det just denna motivtyp som uppvisar de mest boostade färgerna och "HDR"-effektsökeriet.

Egentligen inget fel med pseudo-HDR, många har dock synpunkter på denna teknik, då den inte sällan överdrivs till leda av glada nya bildskapare inom gebitet och som ofta inte ens vet vad en "äkta" HDR-bild egentligen är. De uttrycker då mera en glädje över att kunna dra ohejdat i spakarna. Men som sagt, egentligen inget fel med det. Ibland blir det dessutom riktigt snyggt och kräver liksom all bildbehandling känsla, övning och lite tur för att bli riktigt bra .

Har man ett motiv med stora kontraster och vill få det fylligare, så knäpp en AEV-serie. AEV står för Automatisk Exponerings Variation. Man förlorar knappt något med en sådan serie. Man får samma motiv kompletterat med en överexponering och en underexponering. Med ett litet program, så är det bara copy/paste, så får man den fjärde bilden av motivet. Denna HDRI-bild innehåller nu den samlade informationen från normal-, över- och underexponeringen. Rent praktiskt innebär det att man ser ett par exponeringssteg mera detaljer och färger i molnformationen och likaså ett par exponeringssteg mera detaljer i skuggorna. I denna bildserie finns så mycket mera information än att försöka pressa en RAW-bild eller någon kamerasensor med ett stegs bättre DR i skuggorna.
För hobbyfotografen och yrkesfotografen bör HDRI vara en självklarhet och något man oftare skall ta till i olika situationer.

Tack för en bra förklaring, flikar in en fråga.
Är det stor fördel om man har fler än 3 exponeringar? Läst att vissa tar tex 5-7 stycken.
Eller kan man se de som ett minimum med 3 ?

freddelajno sa:

Tack för en bra förklaring, flikar in en fråga.
Är det stor fördel om man har fler än 3 exponeringar? Läst att vissa tar tex 5-7 stycken.
Eller kan man se de som ett minimum med 3 ?

Klicka för att se resterande...

Det finns de som sätter en ära i antalet delexponeringar i sig. Jag tror inte det finns något riktigt rätt eller fel här. Jag brukar köra med två-tre steg skillnad i exponering mellan delbilderna. Är det riktigt högdynamiska motiv som tex nattlandskap med stadsljusbelysta inslag med starka gatlampor, samtidigt med djupa skuggor i landskapet, kan det bli upp mot sex delexponeringar med två steg mellan varje. Man kunde i teorin stega glesare mellan delexponeringarna, men jag tycker mig funnit att det HDR-program jag använder reagerar bäst med sex med två steg skillnad för dessa motiv. Med dessa sex exponeringar lägger jag mig så att skuggorna inte sotar igen, och högdagrarna nätt och jämt inte bränns ur i respektive ände av det dynamiska omfånget.

För "normala" högdynamiska motiv brukar jag av bekvämlighetsskäl använda kamerans inbyggda gafflingsfunktion, bracketing. Den ger tre delexponeringar med det antal steg mellan man ställt in. 0, -3 och +3 räcker väldigt långt. Tar man in ett större omfång för sådana bilder kan det se konstlat ut har jag sett. Det finns också de som nöjer sig med bara två delexponeringar, men kamerans egen gafflingsfunktion är som sagt behändig.

Du kommer nog att få flera bud på detta område i tråden. Jag tror att rådet är att prova själv med det program/metod du använder vid skapandet av den färdiga bilden och den typ av motiv du fotograferar. Något som passar just din kedja och arbetssätt och ger det uttryck just du vill ha med dina HDR:er.

Själv eftersträvar jag den naturliga looken där det inte syns att det är en HDR, annat än på det extra dynamiska omfånget. Jag har valt HDR-program speciellt för detta och provat ut de inställningar som där ger det jag vill ha.

freddelajno sa:

Tack för en bra förklaring, flikar in en fråga.
Är det stor fördel om man har fler än 3 exponeringar? Läst att vissa tar tex 5-7 stycken.
Eller kan man se de som ett minimum med 3 ?

Klicka för att se resterande...

Nej, minimum för att få få fram en "äkta" HDR-bild är två exponeringar, där man med äkta menar att man har registrerat ett styrre dynamiskt omfång än vad sensorn klarar av med en enda exponering.

Vill man bara ha fram en "HDR-look" så räcker det med en enda bild, allt enligt vad Fredrik redan så föredömligt förklarat.


Man kan väl lägga till att de flesta kameror har en annan metod för att fånga in ett större dynamiskt område än sensorn per se är kapabel att göra:
DRO - Dynamic Range Optimization (varje tillverkare har GIVETVIS sin egen beteckning för detta).

Effekten är där att man lyfter skuggpartierna så att detaljer som annars med den valda exponeringe skulle ha blivit igensotade, nu blir synliga, medan samtidigt mellan- och högdagrar bibehålls oförändrade. Normalt när man vill ha bättre teckning i skuggpartierna så ökar man ju bara exponeringen, men då riskerar man förstås att spetsdagrarna blir utbrända. Förhindras således genom att man kopplar in DRO-funktionen, vilken kan ställas in på olika styrka (utom kanske på enklare kameror, där det enbart finns ett autoläge).

Till sist - rekommenderar dig att standardisera på tre olika bilder som HDR-bas, särskilt när du inte har någon erfarenhet av HDR-tekniken. Det funkar mycket bra för nära nog alla motiv. Somliga kör med 6-7 bilder och med bara 1 EV-stegs skillnad mellan delbilderna, men då måste man vara bra erfaren för att inte röra till det (i alla fall om man inte har mer än min relativt måttliga erfarenhet av denna teknik).
.

Förmodar att nästa fråga blir - när ska man använda den ena respektive den andra metoden?
Svaret blir förstås det bekanta - det beror på...

"Akta" HDR förutsätter flera exponeringar, vilket utesluter rörliga motiv.

DRO-funktionen kräver inte detta, så det funkar utmärkt även för mycket snabbrörliga objekt. Har själv testat DRO med en exponeringstid på 1/8000 sekund (på en A77 jag fått disponera) och det var inga som helst problem.

När det gäller HDR så finns denna funktion inbyggd i vissa kameror, där hela processen sker helt automatiskt. Det går till så att kameran först tar (vanligen) tre bilder i följd med olika exponering - en normal, en för högdagrarna och en för skuggorna. Därefter sker följande:

1) "Aligning". De tre delbilderna justeras samman på pixelnivå (observera dock att det tyvärr finns kameror som hoppar över detta moment, vilket innebär att man bör använda stativ).
2) Tonmapping. På den underexponerade bilden maskar man bort skuggpartier och mellandagrar, på den normalexponerade maskar man bort skuggor och högdagrar, och på den överexponerade bilden maskar man följaktligen bort mellan- och högdagrar.
3) Sammanslagning av delbilderna.
Sedan brukar vissa grundjusteringar av den färdiga bilden utföras.

Dock är det normalt att man själv behöver efterbehandla HDR-bilder (vare sig de är automatiskt eller manuellt framställda) för att öka kontrast (framförallt i mellandagrarna) och färgmättnad, annars kan det lätt se kontrast- och livlöst ut.


Fotografering av folk och fä med manuell HDR brukar väl aldrig lyckas, men det går ifall kameran har inbyggd HDR-funktion och man passar på att fota medan "packet" håller sig någorlunda i skinnet.

I så fall är det förstås av stor betydelse hur rapp kameran är. Marknadens snabbaste kamera i detta avseende tar de tre delbilderna på ungefär 0,15 sekunder. Då går det att fota människor. Den långsammaste jag hittat behövde däremot totalt 12 sekunder på sig för att bli klar. Och då hoppade den ändå över "aligningen". :-(
.

Det är mycket med HDR. Egentligen tycker jag att för de allra flesta motiv så räcker en enda exponering. Dynamiken i en modern APS-C eller FF-sensor är rätt stor. Däremot kan man få lyfta de mörkare partierna i bilden i efterredigeringen, liksom hålla tillbaks de ljusare vid behov, en slags "tonmappning". Lightroom 4 kan ju selektivt brusreducera de lyfta delarna av bilden vad jag förstår. Mycket smidigt.

Egentligen tror jag att HDR för de allra flesta betyder överdriven tonmappning i konstnärligt syfte, att göra en så kallad "HDR-bild", så som de ofta populärt brukar se ut i HDR-gruppen här på Fotosidan: http://www.fotosidan.se/groups/hdr/index.htm?skip=0

Detta är väl egentligen mer att se som en gren inom HDR-bildskapandet. Naturtrogen HDR som en annan. Kanske ger denna lilla miniatyr en vink om vad jag menar med den naturliga looken. Förfärdigad med hjälp av sex delexponeringar med två steg mellan pga ett stort dynamiskt omfång mellan de mörka områdena i förgrunden och det upplysta stadslandskapet, omöjligt att täcka in i en enda exponering, då förgrunden fått 30 sekunder exponeringstid och staden 1/30:

Snyggt!
.

Ja jag är rätt nöjd med bilden I större version kan man se att det är stjärnbilden Orion på himlen, min favoritstjärnbild.

fantastisk bild. Tänker genast på Whoville.

Ja visst är det lite så, jag har också gjort den kopplingen.

Fredrik183 sa:

...
...
Själv eftersträvar jag den naturliga looken där det inte syns att det är en HDR, annat än på det extra dynamiska omfånget. Jag har valt HDR-program speciellt för detta och provat ut de inställningar som där ger det jag vill ha.

Klicka för att se resterande...

Hej, det här gjorde mig nyfiken. Jag har gjort en del taffliga försök att tonmappa i både Photoshop och Photomatix men resultatet blir inte särskilt naturligt, utan snarare "typiska HDR-bilder" med överdrivna färger och överdriven lokal kontrast. Har du möjligen tips om nåt program där det är enklare att få fram ett naturligt resultat (eller är det bara jag som inte hittat rätt inställningar i de jag provat)?

cls sa:

Hej, det här gjorde mig nyfiken. Jag har gjort en del taffliga försök att tonmappa i både Photoshop och Photomatix men resultatet blir inte särskilt naturligt, utan snarare "typiska HDR-bilder" med överdrivna färger och överdriven lokal kontrast. Har du möjligen tips om nåt program där det är enklare att få fram ett naturligt resultat (eller är det bara jag som inte hittat rätt inställningar i de jag provat)?

Klicka för att se resterande...

Jag använder Dynamic-Photo HDR, en testversion av 1.35, förmodligen rena stenåldern. Kör på defaultinställningar rakt igenom i denna, utom i tonmappningsmomentet där jag drar ner färgmättnaden till 0,45. Sedan tar jag in bilden i Gimp för slutlig justering, den blir som nämnts ovan lite platt direkt ur programmet och en basic nivåjustering gör underverk. Sedan tar vanlig efterredigering vid av bilden på lämpligt sätt i Gimp. Detta är egentligen inte optimalt, då jag måste exportera bilden som jpeg från Dynamic HDR:s testversion för att få in den i Gimp. Men det räcker för mina behov.

Har provat en mängd fria HDR-program, detta är det enda jag egentligen är nöjd med resultatet från. Photomatix har jag inte testat, inte heller HDR i Photoshop då jag inte har detta. Om jag får behov att köpa en fullversion någon gång blir det Dynamic-Photo HDR då jag gillar resultatet. Man kan säkert få ut likvärdigt ur andra program också, men det är ett tidsödande experimenterande för att finna rätt. Ja, detta är hur jag gör.

Edit: Ja men titta, testversionen exporterar också i .psd, och det öppnar ju Gimp ser jag nu. Kul! Bra att du frågade så jag fick anledning att kolla

Man får rätt skaplig HDR-effekt i Lightroom om man drar i brightness och shadow-kontrollerna, kanske lite clarity och vibrance också. Ska posta min senaste här när jag kan, blev rätt bra (tyckte jag då )

Skickat från min LT26i via Tapatalk 2

Fredrik183 sa:

Jag använder Dynamic-Photo HDR, en testversion av 1.35, förmodligen rena stenåldern. Kör på defaultinställningar rakt igenom i denna, utom i tonmappningsmomentet där jag drar ner färgmättnaden till 0,45. Sedan tar jag in bilden i Gimp för slutlig justering, den blir som nämnts ovan lite platt direkt ur programmet och en basic nivåjustering gör underverk. Sedan tar vanlig efterredigering vid av bilden på lämpligt sätt i Gimp. Detta är egentligen inte optimalt, då jag måste exportera bilden som jpeg från Dynamic HDR:s testversion för att få in den i Gimp. Men det räcker för mina behov.

Har provat en mängd fria HDR-program, detta är det enda jag egentligen är nöjd med resultatet från. Photomatix har jag inte testat, inte heller HDR i Photoshop då jag inte har detta. Om jag får behov att köpa en fullversion någon gång blir det Dynamic-Photo HDR då jag gillar resultatet. Man kan säkert få ut likvärdigt ur andra program också, men det är ett tidsödande experimenterande för att finna rätt. Ja, detta är hur jag gör.

Edit: Ja men titta, testversionen exporterar också i .psd, och det öppnar ju Gimp ser jag nu. Kul! Bra att du frågade så jag fick anledning att kolla

Klicka för att se resterande...

Tack för info! Jag får göra ett test med det programmet vid tillfälle. Jag misstänker dock att man borde kunna få ett bra resultat även med Photomatix, men jag hade bara en testversion som jag inte lärde mig bemästra och den har jag sopat bort. Jag får kanske göra ett nytt försök där också.

cls sa:

Tack för info! Jag får göra ett test med det programmet vid tillfälle. Jag misstänker dock att man borde kunna få ett bra resultat även med Photomatix, men jag hade bara en testversion som jag inte lärde mig bemästra och den har jag sopat bort. Jag får kanske göra ett nytt försök där också.

Klicka för att se resterande...

Det är tidsödande att testa igenom alla olika inställningar i olika program. Jag provade nog en 6-7 stycken innan jag hittade Dynamic, och där funkade det direkt och en och samma inställning verkar fungera för alla olika bilder för en naturlig look, bara en enda regel man måste justera från default (färgmättnaden).

Om jag får låna tråden lite.

Jag har försökt ett fåtal gånger att göra HDR-bilder. Har provat med både 3, 5 och fler exponeringar. Men varje gång jag drar in dem i datorn för att sätta ihop dem blir de väldigt....konstiga. Dålig kvalitet så att säga, brusiga och suddiga. Allt möjligt dåligt helt enkelt.

Jag har använt mig av Photomatix!

Vad gör jag fel?

Mvh

Använt stativ?

/Stefan

Rommel sa:

Använt stativ?

/Stefan

Klicka för att se resterande...

Ja, stativ har jag använt :/