Reflektioner och upplevelser

K�ldolmar och kalsipper, en sk�n sommarkv�ll med Parkteatern.

Wed, 19 Jun 2013 07:55:12 +0200

Jag var p� gratisteater i g�r, med Stockholms parkteater i R�lambshovsparken. Jag var d�r f�r att titta och inte f�r att fotografera, men hade lilla kompakten med, s� n�gra minnesrutor hade jag med mig hem.

Festligt, f�rgglatt, folkligt!

F�r att vara en f�rest�llning som fr�n b�rjan var avsedd f�r barn, var medel�ldern h�g i publiken, och m�nga sj�ng igenk�nnande med i favoritl�tarna.

N�r de elaka kungarna k�rde ig�ng Lumor, spred sig teaterr�ken �ver scenen.

Det var fullsatt (minst) i aftonsolen.

Festligt, f�rgglatt folkligt, som sagt.

Och som genom en h�ndelse var jag i Viskafors i l�rdags. Undrar om det �r Folkes cykel.

F�r den som inte vet: Folke fr�n Viskafors �r en av Clownerna i K�ldolmar och kalsipper.

Jag beh�vde �nnu en paus fr�n v�gbruset och sv�ngde in till medeltiden

Tue, 18 Jun 2013 20:19:32 +0200

Jag parkerade p� ett solbelyst torg d�r det var gratis att parkera...

...men upps�kte sedan svalkan i skuggan av medeltiden.

Sedan gick jag in. D�r var det svalt och tyst och bara jag. En sk�n paus i f�rden hem�t.

Om man sv�nger in p� en liten v�g n�r man �r tr�tt, kan man g�ra ov�ntade fynd

Tue, 18 Jun 2013 08:51:31 +0200

Det var dags att �ka hem, s� jag tog min lilla packning och gick ner f�r trappan ...

...� riktade nosen norrut�� ver Sm�l�ndska h�glandet och rullade iv�g...

...men inte spikrakt,� sv�ngde in i det ok�nda , n�r det var dags f�r en� paus...

...men jag hade ju inte v�ntat mig det h�r.

Det var v�rt alla trappstegen.

Banalt som ett vykort kanske n�r det blivit till� bild, men avkopplande� sk�nt i verkligheten.

Annat brus �n v�gbruset.

Och svenskare �n s�h�r kan det v�l inte bli.

Sedan fortsatte jag p� sm�v�gar en bit och d�r var det s� sommarvackert p� m�nga st�llen, s� jag v�gade inte stanna innan jag� styrde ut p� stora v�gen igen, f�r d� kanske jag inte kommit hem f�r att jag stannat kvar d�r.

Men det blev ett stopp till p� v�gen f�r att samla lite lugn, n�r jag tr�ttnade p� v�gbruset n�sta g�ng.

Hur m�nga nedlagda bruk finns det, p� spaning efter den orm som flytt och lite sm�l�ndsk sn�lfotografering

Mon, 17 Jun 2013 18:06:52 +0200

Det �r skoj att snickra bloggrubriker, ibland ett riktigt verbalt finsnickeri f�r att f� in det jag �nskar p� det tillg�ngliga utrymmet och ibland det som tar l�ngst tid i hela blogginl�gget och ibland f�r jag ge upp och skriva n�got enklare, tr�kigare, simplare, banalare...

Den h�r g�ngen gick det enklare, n�stan p� direkten n�r jag funnit orden, andra g�nger �r det n�stan som att balansera p� slak lina.

Jag var sn�l i mitt fotograferande n�r jag var nere i Sm�land, fokus l�g p� att umg�s med sonen. Det blev n�stan som f�rr i tiden n�r man skulle f� filmen att r�cka, men nu inte f�r att sn�la utan f�r att det beh�vdes inte mer.

Minnesutrymmet p� kortet r�cker ju, s� det �r inte d�rf�r jag sn�lar, det �r nog helt enkelt en fas i den fotografiska utvecklingen, eller ska jag s�ga� i s�kandet efter stil och uttryck. Det p�g�r ju st�ndigt. Tar det slut, s�kandet, f�rsvinner nog lusten att fotografera, f�r hur roligt �r det, att bara upprepa det man kan. Men visst �r det enkelt att fastna i den f�llan,upprepningen, utan att man m�rker det.

Men att fotografera n�gon som spanar in den simmande snoken har jag garanterat aldrig gjort f�rut. (F�rstorar man bilden g�r det att ana ett ljust snokstreck i det gr�na)

Och som sagt, hur m�nga nedlagda bruk finns det i Sm�land...

...de verkar ju vara minst lika vanliga som lingonr�da tuvor, �tminstone s� h�r �rs.

... �ven om en del har f�tt ett nytt liv, �tminstone p� sommaren.

P� kv�llen var vi tr�tta, vi orkade inte ens g� till Jupiter, fast vi f�rs�kte. Vi b�rjade vid solen och en bra bit bortom Venus orkade vi, men kanske gick vi i fel riktning, eller s� var�Jupiter borta.

N�r den gamla r�llsbussen ska �ka, ska man d� ta bilder i f�rg eller svartvitt

Mon, 17 Jun 2013 08:57:56 +0200

Vi hamnade i en sm�l�ndsk sm�ort, sonen och jag, en ort s� liten att den ej ens var stad, bara f.d. municipalsamh�lle, men sm� t�g p� sm� sp�r fanns det, i alla fall just d� ett litet som just skulle g�.

Dags f�r avg�ng. En svartvit dokumentation.

Kaffet var gratis och glassen var god och solen sken, s� vi satt d�r och nj�t och pratade om v�sentligheter, som hur en semafor fungerade och l�ngf�rdsbussar p� Sumatra.� Var det kanske ocks� d�r vi pratade om Erik av Pommern och Albrekt av Mecklenburg och automatiserade odlingsl�dor? Hade trevligt, kort sagt.

Sp�r, brandbil, stationshus och kyrka . Ett vykort i f�rg.

N�r glassen sedan l�nge tagit slut rullade vi vidare p� krokiga sm�v�gar genom sm�landsskogarna, lyssnande p� "k�ldolmar och kalsipper"...

Just hemkommen och sm�tr�tt av racet blir det tre enkla vyer fr�n en svensk sm�stad

Sun, 16 Jun 2013 19:40:31 +0200

Jag var och h�lsade p� i en svensk sm�stad, men jag var inte d�r f�r att fotografera, utan f�r att tr�ffa min son, s� det �r ingen stor bildsk�rd jag har. Hur tacklar man en anonym liten� stad i all hast, n�r man egentligen g�r n�got annat?� Tja, jag vet inte, men s� h�r blev det.

Restaurangkulturen.

Bilkulturen.

Kyrkokulturen, eftersom det var en s�dan stad.

Kyrkan syns inte s�rskilt tydligt, men det beror p� att alla tre bilderna �r tagna fr�n samma plats.

Det tr�ttande racet var f�rst�s E4-an mot Stockholm idag. Det var en massa cyklister p� v�g hem antar jag.

Test f�r att testa l�nkning till album med nya stora bildformatet

Thu, 13 Jun 2013 17:51:44 +0200

S� det blir inget speciellt h�r, bara en redan bloggad bild...

... och en ej �nnu visad bild.

Men det blir ett hiskeligt� klickande fram och tillbaks, s� f�r� mer �n enstaka bloggbilder �r det lite klumpigt

Det var allt f�r idag.

Vardagliga banaliteter i min raka bildstil d�r f�rgen �vergick till svartvitt

Thu, 13 Jun 2013 08:41:15 +0200

Nu n�r jag tagit paus i scannandet �ndras fokus och� �terkommer� fotogl�djen, och jag ser de sm� triviala banaliteteterna igen, som till exempel min brevl�da n�r det just regnat h�romdagen.

F�ngad bara s� d�r rakt upp och ner, med min Olympus Ep-1:a + 17 mm, som kommer till heders d� och d�, trots sina begr�nsningar,� f�r att den �r s� trevlig.

Rak bildstil var det n�gon som skrev i en kommentar� i min blogg nyligen. Kompletta bilder, som inneh�ller mycket, var det n�gon som kommenterade� f�r l�ngre sedan, h�r p� fotosidan.� Det �r alltid roligt att f� s�dana kommentarer, men sj�lv uppfattar jag inte att jag har vare sig stil eller n�got annat, jag fotar bara vad jag ser, och ser jag inget blir det d�liga� eller inga bilder. Likas� om det blir tr�kigt.

Runt h�rnet fr�n hemmet st�r en liten stol kvar efter bortgl�md lek.

Den blev f�rst i f�rg och var ju en hyfsat vacker och fin bild s�...

... men n�r jag satt d�r i Lightroom blev bilden svartvit, inspirerad kanske av allt mitt svartvita scannande av gamla bilder...

... och kanske ger den d� ett annat intryck, mer likt det mina �gon s�g, en ensam liten stol.

S� d� fortsatte jag tv�tta bort f�rgen, som om regnet spolat bort all f�rg och renat v�rlden.

Jag tog ocks� en liten bild av de �verdrivet f�rgglada plastleksakerna i sandl�dan.

Gungbr�dan var ocks� ett f�rgmonster som lurade mig att ta en bild.

R�tt och gult och knallrosa, det s�g f�rskr�ckligt amerikanskt ut mot buskarnas naturliga gr�nska. Visserligen var det f�rgexplosionen jag pl�tade men bilden blev n�got annat, b�ttre.

Och den h�r bilden var nog den som vann mest p� att bli svartvit.

I f�rg syntes inte motivet f�r allt gr�nt.

Gult i nutid som motvikt till svartvit d�tid. Kanske inte sidbyte, men tidbyte?

Wed, 12 Jun 2013 09:09:19 +0200

Jag har f�r tillf�llet lagt bokm�rke i mitt inscannande av gamla lumparbilder och �terkommer n�r jag blivit mer i fas med tiden och �terv�nder, om inte till nutiden, �tminstone till nytagna bilder, n�rmare best�mt till i g�r n�r jag var ute och luftade min lekamen i omgivningarna.

Pl�tsligt s�g jag allt i gult och best�mde mig snabbt f�r att f�rs�ka g�ra n�got av det. Det g�ller� att passa p� n�r naturens ymnighetshorn har �ppnat sig, det kanske inte varar s� l�nge. Maskrosorna var� redan �verblommade och avbl�sta, medan andra gula sk�nheter tagit �ver.

Trots sk�nheternas sk�nhet �r det inte en plats d�r man sl�r sig ner och njuter av sk�nheten, en brusande, bullrande� �gla som det �r, omgiven av betong f�r bussar, bilar och busk�rning, men spar man bilden man ser och tar bort bruset, blir kanske upplevelsen en annan. Gr�tt och gult kan g�ra sig bra ihop.

F�r s�kerhets skull� hade jag stoppat p� mig en liten kamera, jag var ju egentligen inte ute efter att fotografera, bara p� att r�ra mig, s� det var bara att plocka fram� den, n�r den ov�ntade fotolusten f�ll p� mig.

F�rst blev det n�gra bilder av det gula vackra, med verklighetens sm�ttiga detaljer� l�tt diffust i bakgrunden, trafikljus, bilar och annat som bara kan anas. Utan dem och betongen �r bilden inte komplett.

Sedan gick jag mer i clinch med sj�lva v�xten och d� kanske det blev mer av skapande �n bara skildrande, och ett skapande och skildrande som sker i foto�gonblicket, med minimal bearbetning efter�t ( inte f�r att "det ska vara s�", utan f�r att jag gillar det b�st s�). Det roliga med nutidsbilderna �r n�r man �r ute och fotograferar, efterarbetet �r ett n�dv�ndigt ont.�

Med mina gamla "historiska" bilder �r det tv�rtom, d� �r efterarbetet det roliga, att se vad man kan �terskapa och skapa ur resterna i bilden och� minnets labyrinter

En nytagen bild av en v�xt.

En annan nytagen bild av samma v�xt, men med en kreativ r�relse tillagd i foto�gonblicket. I �vrigt minimalt bearbetad efter�t. F�r att jag gillar det b�st s�, som jag just skrev.

N�r jag �nd� var inne p� att inte h�lla kameran stilla i foto�gonblicket �terv�nde jag till ett gammalt favoritbeteende Ett billigt s�tt att �ka karusell, kanske?

Det kanske har varit nyttigt att ha rotat runt lite i d�tiden ett tag, kanske har det f�tt fotolusten att komma tillbaka. Eller s� var det ett tillf�lligt �terfall. N�dv�ndigheten av att fotografera som en balans och motvikt till att arbeta finns ju inte nu l�ngre, n�r jag inte arbetar.

Vi f�r se.

Synd n�r fina dagar bara regnar bort s� att det inte blir fina dagar utan bara bl�ta milit�rer och en eljest bild.

Tue, 11 Jun 2013 18:39:19 +0200

Sommaren f�re hade vi sommarens soliga dagar h�r och byggde� broar och f�rjor med bar �verkropp, men den n�r g�ngen var allt bl�tt och tr�kigt, i alla fall det som fastnat p� bilderna.

Precis s� h�r roligt �r det att v�nta och v�nta och v�nta p� att andra ska bli f�rdiga, n�r de bara g�r bort sig.

Men� vi slipper se s� mycket av el�ndet, f�r den andra filmen ser hemsk ut, verkar ha f�rolyckats vid framkallningen s� den inte �r scanningsbar med mina vanliga metoder.

Men h�r �r� ett bildbevis, f�rjan �r p� v�g �ver till andra stranden med tung last ( i alla fall en stor terr�nglastbil)

F�rstora s� ser ni regnet (och skr�pet...).

Nu tror jag det blir lite paus i det milit�ra, s� att vi forts�tter att vara i fas med �rstiden. Jag har ju redan lyckats avverka en rad sommaraktiviteter, men kanske dyker det upp n�got och d� dyker det upp.

Jag kan i alla fall ber�tta hur vi tog oss hem h�rifr�n (f�rsta biten i alla fall). Det b�rjade med gruppvis cykling p� tid, med full stridspackning, 6� mil p� Uppsalasl�tten i� kraftig motvind med ov�xlade cyklar. Det var faktiskt lite sm�jobbigt...

Det skulle ju komma en eljest bild ocks�

Den fanns med p� den milit�ra filmen. Minns inte vem det var.

Tri-x �r 1970.