Nokturner

Bakgrundsmagi

Sat, 08 Jun 2013 10:14:06 +0200

Jag har utvecklat en bakgrundstransformerare, en moj�ng jag kallar f�r narrator. Tidigare i �r under maj m�nad skrev jag n�gra anteckningar om saken. Jag �terpublicerar en av dem h�r, det blir lite l�sryckt, d� det h�r presenteras utanf�r den kontext det h�r hemma i:

"D� jag var liten och l�rde mig prata hade jag egna ord f�r saker och ting. Jag kallade som exempel trottoar f�r trottg�r och telefon f�r ringfon.�

H�r i sagober�ttandets v�rld m�ste ju saker och ting ocks� f� sina namn. Den observante m�rker kanske att jag anv�nder speciell fotografisk teknik f�r mina bilder. N�gra av bilderna till g�rdagens anteckning var tagna med hj�lp av en "narrator". En fotografisk hemlighet, optiskt hokus spokus i mimarobens verkstad. Jag kastade en trollformel och s� stod jag d�r med en narrator i min hand. En fantastisk manick som transformerar bakgrundsosk�rpan, bokehn f�r att tala i tekniska termer. Se:

Narratorn portr�tterad�

Ja, om nu narratorn verkligen �r en manick. Som det tycks mig �r den mer ett v�sen. Ett v�sen i en kropp, narratorn.

Ordet narrator har jag skapat genom en sammans�ttning av svenskans narrativ, vilket betyder ber�ttande, och engelskans narrator, ber�ttare. Ber�ttare heter f�r �vrigt narrator �ven p� latin, vilket jag tycker �r en tilltalande egenskap i namnet.�

Om man tittar p� bilderna i g�rdagens anteckning, ger narratorn en hel ber�ttelse �ver det som finns d�r i rymden, i dimensionernas v�v. N�rmast i serieform, i tecknad serie, beskriver den tankar, h�ndelser och episoder ur n�rtiden. S�dana som varit och s�dana som kommer. Det �r bara att f�rsjunka i bokehn och den ber�ttelse som narratorn d�r rullar upp och l�ter sig utspelas. Det �r en fantastisk och sp�nnande ber�ttelse i en slags superrealtid, eller en form av imagin�r tid i vilken universums samlade historia kan beskrivas och sk�das p� s� vis som fysikern Stephen Hawking beskrivit. Narratorns ber�ttelser �r s�llsamma historier. Men se sj�lv vad som sker n�r dimensionerna krusas, ty det �r s� narratorn ber�ttar:

En bild fr�n g�rdagens anteckning, "trollet och alkemin" i dagens tappning. Se, d�r i bokehn, hur trollet avbildas ut�vande sin magi. Men detta �r mycket mer �n en bild med en sp�nnande bakgrund, det �r narratorns ber�ttande...

Krusningar. Ser ni draken d�r bakom? Draken som vaktar d�r, eller h�r, vid den k�nda v�rldens �nde. En s�dan drake man fordomt illustrerade terra incognita med p� gamla kartor. Men h�r �r den allts�, en livs levande drake!"

Med detta k�nns det som jag tagit ytterligare ett steg bort fr�n den rent avbildande fotografin, och vandrar vidare in i det gestaltande jag s�ker, mer om det h�r. Jag l�gger upp det som en l�nk, d� Fotosidan nog inte �r r�tt forum f�r detta s�kande, d� denna mer handlar om fototeknik och l�rande av denna. Men just detta, som ju handlar om fototeknik, kan ju �nd� vara av intresse f�r n�gon att ta del av genom denna bl�nkare . Nu �r det ju enligt bloggreglerna inte till�tet att upprepade g�nger pusha en annan webbadress, men t�nkte �nd� detta kunde vara av intresse. Dessutom har jag inga ekonomiska intressen i det jag l�nkar.

F�r den intresserade finns fler anteckningar om narratorn fr�n den 2:a, 3:e, 4:e och 9:e maj h�r (bl�ddra tillbaks till de aktuella inl�ggen, anv�nd knappen "previous" l�ngst ner p� sidan).

Jag lovar, jag skall sluta pusha fr�n om med nu.

�nskar annars en trevlig sommar!

En f�rhandstitt

Mon, 29 Apr 2013 17:46:17 +0200

En f�rhandstitt p� morgondagens anteckning p� min sida Romantisk ljusf�ngst, sidan som handlar om folksagornas troll, sagov�sen och magi.�

Inl�gget �r nog inte f�rdigt �n, men ungef�r s� h�r kommer det att se ut:

Hon skriver s� fint, Anna Lenah Elgstr�m. Skriver om bl�sippornas k�llbl� ljus och livets och skogens magi:�

"Hela v�gen �r omgiven av bl�sippor.�Uppf�r backarna glimmar det�klarbl�tt i breda flikar, inskurna i det gula�fjol�rsgr�set.�De likna springor, genom vilka man�ser ned i en underjordisk rymd av�k�llbl�tt ljus".

http://runeberg.org/ordochbild/1922/0109.html

L�s g�rna i l�nken, texten �r magisk i sin kontext d�r p� Romantisk ljusf�ngst.

Sippornas k�llbl� ljus...

"Ack, det �r s� lugnt i livets bl�a�hj�rta."

Ha en bra kv�ll!

Synkronicitet och magi

Wed, 24 Apr 2013 20:45:59 +0200

Tror ni p� �det, eller r�ttare sagt det som psykologen C.G. Jung kallade synkronicitet? Till synes slumpartade h�ndelser, men som f�r individen b�r en djupare mening och inneb�rd p� ett n�rmast �vernaturligt plan? Jag tror p� denna, men kan inte f�rklara den, �ven om jag har en teori med f�rankring i naturvetenskapen.

Min dag i dag har varit synkron. Mycket synkron, n�stan s� jag ryser. Jag skall inte kl� allt f�r mycket i ord, vilket f�r �vrigt inte g�r. Synkroniciteten l�ter sig inte s� g�rna f�ngas, den undflyr pennan fortare �n tanken hinner transkribera till handen s� att s�ga. Jag f�rs�kte en g�ng f�nga synkroniciteten. Efter 400 sidor med referenser och korsreferenser p� akademisk niv� gav jag upp.�

Den h�r v�rlden �r magisk, i st�rre m�tt �n vi tror. Men den �r magisk p� villkor. V�ra villkor. De �r inte l�tta, men inte desto mindre fantastiska f�r det. Jag blir allt mer �vertygad om detta f�r varje dag som g�r. Vi reser h�r, komna ur ingenting, p� rymdfarkosten jorden mot kosmiska m�l. Det st�rsta av alla mysterier: Varf�r finns det ett n�got, i st�llet f�r ett ingenting alls? Finns det ett ingenting? Saker blir l�ttare att f�rst� om ingenting inte finns. Jag tror inte ingenting finns i naturen, detta tillst�nd �r en rationell tanke. V�rlden �r inte rationell. Magisk �r vad den �r. T�rnenas magi. Det �r inte enkelt att komma ur ingenting, koka soppa p� en spik. Lyfta sig sj�lv i h�ret. Men detta �r vad som sker h�r i universum.

T�rnenas magi

Jag bes�kte en stuga i dag:

Stugan var osannolikt demolerad. Inte bara hade tidens tand angripit den, golven var uppbrutna, f�nstren urtagna, kaminen borttagen, masoniten som kl�tt v�ggarna inte bara �ldrad och utsatt f�r v�der och vind, utan nedriven. Fullst�ndigt kaos och vettl�st f�rd�rv. Det enda som fanns kvar av ordning var en ensam madrass inr�ttad p� golvet (vilket skett efter att stugan demolerats) och ett skafferi med inneh�ll som konstigt nog �verlevt f�rd�rvet: ett paket bitsocker, ett ljus och en bok:

En helt osannolik bok att finna h�r. Dessutom i en kontext d�r p� skafferihyllan med f�r mig magiska saker jag inte g�r in p� h�r. De skymtas p� bilden, men �r synkrona endast f�r mig. Mycket synkrona. Jag ryser som sagt vid tanken. Om inte detta �r magi, s� �r inget.�

La Lumiere Du Chemin �r en bok p� franska. Den har sitt ursprung i studiet av det gamla egypten, alkemi, magi, numerologi och helig geometri. Ja, ni f�rst�r kanske...

Om skog, arv och ansvar

Mon, 22 Apr 2013 11:54:00 +0200

Jag ondgjorde mig ju i g�rdagens blogginl�gg �ver en liten naturp�rla som f�rintats. Skogen och naturen �r ett gemensamt arv vars v�rden vi alla har del i enligt ett sunt och etiskt syns�tt. Det skall helt enkelt inte i ett s�dant perspektiv vara m�jligt att avverka s�dana h�r platser n�ra en centralort, d�r rekreationsv�rden och skogens v�rden i sig som skog som hem f�r insekter, v�xter, djur och plats f�r kontakt med sitt naturliga ursprung och r�tter som m�nniska. Men det �r likv�l vad som skett. H�r �r platsen:�http://www.rst.sundsvall.se/download/18.5fa0c5b211481decdd9800013042/Solumsberget.pdf

Avverkningen har skett i omg�ngar, den sista n�dast�ten kom sent i h�stas. Skog finns fortfarande kvar h�gre upp p� berget, men inte av samma kvalitet. Oavsett �gare till marken borde s�dana h�r omr�den skyddas, om etik och moral f�r r�da. Mig veterligen finns inget naturreservat avsatt i n�romr�det med de kvaliteter och skogs-/naturtyp som fanns och kunde upplevas och njutas h�r. Jag �r faktiskt os�ker p� om det ens finns inom kommunens gr�nser. Ett litet omr�de, natursk�nt som f�, l�ttillg�ngligt. N�ra centralorten. En s�llsynthet och riktig naturp�rla.�

Som jag skrev i g�r finns det ett till skogsomr�de, inte s� l�ngt fr�n detta, n�rmare centralorten, vilket har liknande kvaliteter i ett s�derl�ge, men inte alls i samma m�tt. �ven det �r nu d�dsd�mt, vilket de plastband skogsbolaget markerat avverkningsgr�nserna med vittnar om. Detta �r vad jag f�rst�r den sista skogsresten av denna kvalitet som finns kvar h�r inom �tminstone n�gra mils radie som jag unders�kt. Nu k�nner jag inte varenda liten skogsdunge, vilket ju skogsbolaget g�r. De har �rnkoll p� sin skog och �versikten. Med det f�ljer ett speciellt ansvar f�r de natur�rvda resurser vi alla brukar, delar och nyttjar. Oavsett vem som nu r�kar vara den lagliga �garen p� ett papper. Med �gandet f�ljer ett etiskt ansvar, som uppenbarligen str�cker sig l�ngt ut�ver den certifiering av alla de slag bolaget/-en uppvisar och f�ljer genom lag.�

Nu vill jag egentligen inte klaga p� bolaget (i det h�r fallet). Det g�r ett utm�rkt jobb och sk�ter sig fint, men beh�ver kanske en spark i rumpan. Kanske har det blivit lite hemmablint och ser inte skogen f�r alla tr�d s� att s�ga.�

Nu hyser jag ingen egentlig f�rhoppning om att den planerade avverkningen i den sista sydsluttningen av denna typ i trakten skall kunna stoppas, men det aktuella skogsomr�det ligger i Gr�sdalsbergets sydsluttning vid Solum. Egentligen skall jag v�l inte s�ga f�r mycket om dess kvaliteter, d� jag bara varit d�r d� marken varit mestadels sn�t�ckt. Men skogen �r fin och av lite blandat slag och �lder med l�gor i olika grader av f�rmultning vad jag kunde se. Linnea v�xer d�r kunde jag konstatera. Kanske ocks� bl�sippor, men det �r nog lite mindre troligt, d� v�rfloran tycktes mig mindre rik h�r. Men det var mycket sn� p� marken som sagt. Ett l�ttillg�ngligt omr�de, n�ra centralorten. En liten oas. Men inte alls med samma kvaliteter som Solumsbergets nu avverkade sydsluttning.

Hur �r s�dant m�jligt, att skog avverkas och ers�tts med virkes�ker i ett s�dant l�ge och med s�dana kvaliteter i ett f�r �vrigt monokultiverat skogslandskap? Skogsbolaget sitter ju med de skarpaste och mest v�lutbildade hj�rnorna inom gebitet, de m�ste ju noterat omr�dets l�ge och vilken p�rla det utgjorde i sin naturliga- och kulturella kontext? �r verkligen dessa m�nniskor s�dana slavar under r�knenissarnas ok att de blundar f�r de faktiska omst�ndigheterna? Hoppas att detta blir en liten spark i baken p� i alla fall n�gon som kan t�nkas beh�va det. �

Det �r som sagt ett gemensamt arv. Rent etiskt och moraliskt var det som skedde vid Solumsberget fel enligt mig som kommuninnev�nare och m�nniska. Hoppas att l�rdom och erfarenhet kan g�ras av detta och att dessa kan komma andra naturomr�den till del.

I en skog som inte l�ngre finns. En speciell skog, i ett speciellt v�xtl�ge och dessutom b�de centralt och l�ttilg�ngligt. H�r kunde man uppleva essensen av folksagan, se den inspiration John Bauer fick direkt av naturen. Surrande insekter, sjungande f�glar. Allt detta i en f�r trakten mycket ovanlig, ja unik, naturtyp och l�ge. En natur som or�rd borde f�tt g� i arv till kommande generationer. Speciellt nu, d� den var p� v�g in i ett mer moget och mycket vackert tillst�nd i sin skogliga utveckling.�

Den sista skogen

Sun, 21 Apr 2013 19:00:11 +0200

Traktens sista skog �r strax avverkad. Med skog menar jag en granskog med ett best�nd i varierande �lder. Det �r ingen natur- eller urskog, men en skog med l�gor, �ldre och yngre v�xande tr�d och ocks� inslag av tall och l�vtr�d. En skog som �r s� d�r betagande och vacker att man blir glad i hj�rtat. Virkes�krar d�r alla tr�d �r i samma �lder och av samma slag i t�tv�xande best�nd utan gl�ntor r�knar jag inte som skog i detta sammanhang. Men faktum �r att �ven vuxna skogar av denna virkes�kerskvalitet �r lite av en bristvara h�r i trakten. Det �r som om skogsbolaget best�mt sig f�r att avverka ner varenda kvadratmeter skog till plantstadiet h�r i n�romr�det runt fabriken. I alla fall �r detta den k�nslom�ssiga reaktionen p� skogarna h�romkring. Men det ser v�l lika dant ut �verallt kan jag tro.�

Jag hittade en s�dan j�ttefin liten skog av ovan n�mnda kvalitet f�rra v�ren. Bl�sipporna v�xte s� fint i detta lilla skogsbest�nd p� sydv�xtbergets sluttning. En riktig liten skogsoas och p�rla i virkes�kern. Kommunbiologen hade �ven han noterat omr�dets kvaliteter. Men s� skedde av sp�ren att d�ma avverkning av sydv�xtbergets sluttning i omg�ngar. Det sista lilla best�nd p� kanske 100x200 meter jag s� tacksamt hittade markerades i slutet av sommaren med skogsbolagets plastband, som en markering att h�r �r skogen d�dsd�md, dess sj�l kommer aldrig tillbaka. Denna lilla pl�tt skall �ven den d� virkes�kersd�den. Jag menar, 100x200 meter skog i ett t�tbefolkat omr�de, rimligen i behov av natursk�na rekreationsomr�den och blomstrens oaser. Kan ju knappt vara m�dan v�rt att k�ra dit en skogsmaskin med lastbil f�r att utf�ra avverkningen. Men tydligen �r fabriken i desperat behov av den sista lilla biten kvalitetsskog till sin pappersmassamaskin, fabriken som f�r �vrigt��r kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och milj�certifierad enligt�ISO 14001�samt energicertifierad enligt EN 16001. Dessutom har den sp�rbarhetscertifikat enligt�FSC�och kan producera�FSC-certifierad�pappersmassa. D�r fick ni! K�ndes sk�nt att s�ga! Hur sjutton resonerar ni med alla dessa certifikat?

Hur som. Nu n�r jag sorgset konstaterade att denna lilla skogsrest f�rsvann i h�stas har jag lusl�st n�romr�dets karta, den �ver det t�tbefolkade omr�det, rimligen med ett rekreationsbehov av kvalitetsskog i estetisk bem�rkelse, inte med dollartecken f�r �gonen och en massa certifikat som backar upp det hela (ja, jag vet, bygden beh�ver fabriken, men lite vett och fason vore kl�dsamt, certifikat till trots). Jag hittade faktiskt en till skog med denna kvalitet. Kanske v�xer inte bl�sippor d�r, men det kommer v�ren att utvisa. Blandat best�nd, gran och tall i olika �lder och f�rmultningsstadier, liksom l�vskog. En svag sydsluttning, dock inget �rtrikt sydv�xtberg. Omr�det syns direkt p� flygfoton. Det har �ven skogsbolaget sett. De har markerat best�ndet, inte stort, med sina karakteristiska och certifierade plastband. En styggelse i den betydelse de nu har: H�r kommer strax en avverkningsmaskin att effektivt d�da den skogens sj�l som �nnu dr�jer sig kvar ett stycke tid i denna lilla oas. Inte det som man kunde tro av certifieringen: Att plastbanden markerar ett stycke skyddsv�rd skog, den sista av sitt slag i trakten. Nej, tragiskt nog markerar de traktens n�st sista skog av denna kvalitet. Sedan finns bara en kvar. Tills plastbanden �ter markerar n�dast�ten. Virkes�ker kommer i milj�certifieringens namn hastigt att planteras och ursprungliga v�rden av stort rekreationsm�tt g�r f�rlorade. I denna trakt inom �versk�dlig tid f�r alltid.

Nu hoppas jag att denna sista lilla skogsrest inte �nnu �r avverkningsmogen, utan att bl�sippor och andra �rter kan forts�tta njutas i m�nga �r �n i denna underbara och formidabla skogsmilj� som b�r tilltala �ven den mest utpr�glade �gare/�garrepresentanter med uppenbarligen allt f�r m�nga dollartecken f�r �gonen. Sk�ms! S� ni behandlar era skogar i deras kontext! L�t det som �nnu inte �r omvandlat till virkes�ker f�rbli det det �r. Visst, ingen urskog, men �nd� med h�ga naturv�rden j�mf�rt med resten skog. L�mna �tminstone ett sydv�xtberg i t�tbebyggt omr�de f�r rekreation. Med t�tbebyggt menar jag n�gra mil fr�n huvudorten n�ra fabriken. Gallra om ni m�ste, men f�r guds skull, omvandla inte till virkes�ker! Det �r ju h�r rekreationsbehovet finns, inte sex mil bort till n�got eventuellt naturreservat.

Min rubrik ljuger lite, i skrivande stund finns tv� skogar kvar i trakten med dessa kvaliteter, dock �r den ena d�dsd�md inom en snar framtid. Sedan finns bara en kvar, den sista. Fast ingen har de kvaliteter den skog som avverkades i h�stas hade. Det var verkligen den sista skogen i sitt slag. Omplanterad, ja. D�md till virkes�ker, ja. Milj�certifierad, ja. Sover n�gon gott �ver detta?�

Fr�n en skog som inte l�ngre finns, annat �n i mitt hj�rta. Snart inte ens h�r i trakten. Vad s�ger man n�r ord saknas. Bedr�vligt, d� i sin essens.�

Anemoner!

Tue, 16 Apr 2013 22:26:14 +0200

S� har de d� �ntligen kommit, de efterl�ngtade anemonerna. Eller mer specifikt:�Anemone nemorosa. Afrodite bad Zeus �teruppv�cka sin �lskade Adonis som d�dats under en jakt. Men han fick stanna halva �ret i d�dsriket och bara vara med Afrodite om sommaren, ty d�dsgudinnan hade �ven hon f�r�lskat sig i honom. P� s� vis spirar naturen om v�ren och sommaren, och d�r under h�sten och vintern. Afrodite l�t en blomma spira ur den d�de Adonis blod, anemonen.

Visst �r det en h�rlig tid med oerh�rt efterl�ngtade v�rblommor?

Det spirar och surrar i backarna! Detta alltmedan sn�n fortfarande ligger djup och tinar i annat �n direkta och skyddade s�derl�gen. H�r njuter en v�ryster fluga tussilagon.

Vilken natt!

Fri, 05 Apr 2013 11:52:12 +0200

Dundrans vilken natt i natt! Aldrig har jag upplevt en s� klar och helt molnfri natthimmel, fr�n det att skymningen f�ll, �nda till gryningen . Inte ens det l�ttaste dis upptr�dde och skymde stj�rnorna. Dessutom var luften klar och fin och jag befann mig p� en m�rk och fotogenisk plats utan alltf�r mycket ljusf�roreningar. Yttermera med en fin komet i f�rdelaktigt l�ge p� himlen, ja rent spektakul�rt alldeles bredvid Andromedagalaxen. Det var kanske tio �r sedan sist vi hade en komet p� himlen nu. Ytterligare yttermera visso s� f�rgade ett svagt norrsken in horisonten i en vacker f�rg under delar av kv�llen. Vilken upplevelse f�r en nattfotograf!

Egentligen b�rjade upptakten till natten redan i g�r kv�ll, d� jag var ute och rekognoserade. Tyv�rr stoppade dis egentlig fotografering av kometen den natten. Men det var bra att ha avklarat rekognoseringen av motiv inf�r denna natt och jag fick m�nga bilder p� andra motiv �n sj�lva kometen. Men i natt var naturgudarna verkligen p� sitt b�sta hum�r d� det g�llde fotografiska f�ruts�ttningar. Jag hade fullt upp hela tiden, motiven vimlade och pl�tsligt var det gryning :-)

Ugglan, som tidigare n�tter h�llit mig s�llskap med sitt hoande, eller snarare "poande", d� det var en p�rluggla, var tyst. �verhuvud taget var natten mycket tyst, d� det var n�stan helt vindstilla. D�remot hade r�varna, som jag efterlyste i ett tidigare blogginl�gg, nu b�rjat ropa i m�rkret. V�ren �r ju lite sen i �r. F�rra �ret vid den h�r tiden fotograferade jag myror sedan tv� veckor tillbaka. I �r ligger sn�n fortfarande halvmetertjock.�

Tyv�rr har jag inga bilder fr�n natten att visa �nnu, men det kanske kommer. F�r just �ver dem till datorn. Sedan skall de "framkallas" och redigeras. Min vana trogen kunde jag inte l�ta bli att registrera n�gra timelapsesekvenser, s� bilderna blev m�nga. Vem vet n�r jag skall ge mig tid att bearbeta all data till n�got presentabelt. Men det var b�de kul och sp�nnande att vara ute och fotografera och lyssna till naturens ljud i m�rkret.�

Inf�r den kommande natten ser v�derprognosen ocks� lovande ut s� l�ngt. Jag hittade ett par motiv jag inte hann med, och s� vill jag prova igen p� ett par andra motiv nu sedan jag vet vid vilken tid de skall fotograferas f�r att himlen skall st� i det mest f�rdelaktiga l�get. Jag skall ocks� ge mig av in i skogen med sn�skor f�r s�ka leta upp en rent spektakul�r vy med Andromedagalaxen och kometen. Jag tror vyn finns d�r, det g�ller bara att hitta den r�tta platsen vid r�tt tidpunkt. I natt var jag n�ra, men gav mig inte tid att b�ka med sn�skor och traska djupare in i skogen d� det var s� mycket annat som lockade som var mer l�ttillg�ngligt. Kruxet inf�r natten �r bara att SMHI lovar moln strax efter den idealiska tidpunkten. F�r h�lla tummarna f�r att det �nd� fungerar :-) �P� sin profilsida h�r p� FS fr�gas ju efter "dr�mbilden", just nu �r detta min dr�mbild :-) �

Natten som var avklarade jag en annan dr�mbild, nu har minneskortet tankat �ver till datorn f�rdigt och jag skall ge mig i kast med att framkalla och redigera den. Men f�rst lite dagliga bestyr.

Inga bilder i detta inl�gg, andras bilder av "kometnatten" och m�tet med Andromeda finns h�r:�http://astronet.se/� Speciellt tycker jag G�ran Strands bild �av m�tet �r j�ttefin och b�de estetiskt och tekniskt full�ndad.

Jo f�rresten, jag har ju den h�r l�ttillg�nglig fr�n den sista mars som jag inte tror jag visat tidigare:

Ha en bra dag!

PanStarrs

Wed, 03 Apr 2013 19:18:49 +0200

Jo men visst, jag som inte skulle fotografera kometen mer nu... Det har just seglat upp en ny bildid� som kr�ver sitt f�rs�k. V�derprognosen f�r kv�llen ser v�l inte s� d�r j�ttestr�lande ut, men jag skall i alla fall �ka ut och rekognosera och se om jag kan hitta en l�mplig plats. Prognosen ser �n s� l�nge betydligt ljusare ut f�r morgondagen, d� det i s� fall blir skarpt l�ge s� att s�ga.

Men jag beh�ver veta exakt plats i f�rv�g, annars hinner jag nog inte med att f�nga. Astroscape, dvs astronomiska objekt med landskapselement med i bilden, �r en actionsport som kr�ver timing och planering. Motiven kan tyckas stillsamma, men de r�r p� sig hela tiden och oavbrutet. Faktiskt med en f�rv�nansv�rd hastighet om man vill f�nga dem i n�got speciellt l�ge p� himlen. Dessutom �r den fotograferingsmetod jag t�nker anv�nda lite tidskr�vande i sig att st�lla f�r och komma ig�ng med. Jag kan ocks� f� brottas med lite intrimningsproblem av utrustningen. Som sist jag f�rs�kte anv�nda den, d� jag faktiskt inte fick de bilder p� kometen jag t�nkt mig utan fick �ndra strategi f�r att inte missa den helt pga strulet. Det var med n�d och n�ppe jag hann med kv�llens olika planer och f�rflyttning mellan fotoplatserna pga det inledande kr�nglet. Actionsport var ordet :-)�

Nu har jag allts� en ny plan, och har testat utrustningen s� den skall fungera. Detta genom att stoppa den i frysboxen och sedan se att allt fortfarande l�per friktionsfritt i kyla. Frysboxkallt blir det inte ute nu l�ngre f�r man hoppas, och nu n�r den klarar det testet skall det nog fungera. M� kometen komma!�

Har kollat kartan, flygbilder och j�mf�rt med mina minnesbilder av olika t�nkbara platser. Nu �terst�r "bara" att hitta en l�mplig plats i verkligheten ocks�...�

Men med lite tur kanske jag rent av kommer hem med de kometbilder jag t�nkt mig redan i natt. Blir sp�nnande att se vad kv�llen bjuder p�!

F�r den som vill se kometbilder finns ganska m�nga att sk�da p� Astronets sida nu:�http://www.astronet.se/

Annars finns ju fina bilder p� n�rmare h�ll h�r p� Fotosidan, den i inl�gg #45 tycker jag sj�lv �r lite speciell:�http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=151320&page=3

Ha en bra kv�ll!

Ang�ende forumet

Wed, 03 Apr 2013 07:12:47 +0200

Vill mildra den bild jag gav h�r i g�r, den var ju ganska tr�kig. Det �r ju m�nga som skall samsas i forumet, m�nga uttryck som skall ges utrymme. Man beh�ver inte peka ut n�gon viss kategori forumv�nner. F�r be om urs�kt f�r det.

Ny dag och solen har g�tt upp. Jag skulle ju inte fotografera p� ett tag, men man kan ju �ndra sig :-) �Dagens soluppg�ng s�g ut att kunna bjuda p� en spektakul�r show, s� jag �kte ut till ett motiv och b�nkade mig p� f�rsta parkett f�r att njuta av denna v�r n�rmaste stj�rna. Tyv�rr hade ett omr�de med dis parkerat sig osynligt i fj�rran just d�r solen skulle upp �ver horisonten och f�rga den i �vrigt molnt�ckta himlen morgonr�d. Men det blev i alla fall en bild:

Det �r ju just detta som �r s� fascinerande med naturen, man vet aldrig vad som �r att v�nta. Man kan f�rs�ka vara med och f�rutse var och n�r man skall befinna sig p� vilken plats, men i slut�ndan �r det naturen som best�mmer hur det skall bli. Det �r l�tt att f�rst� naturfolks tillbedjan av naturgudar som r�der �ver elementen i deras str�van f�r sitt uppeh�lle.�

M� gudarna vara med er!

Forumallergi

Tue, 02 Apr 2013 23:30:31 +0200

Som sagt har jag nog utvecklat en allvarlig forumallergi. F�r mycket och l�ngvarigt missbruk. Det lite prek�ra i situationen �r att man d� och d� f�r l�ra sig n�got nytt i forumet, n�got jag tycker om. Just n�r man tycker att man kan allt om foto dyker n�got nytt och intressant upp. Om det inte var f�r detta vore det ju bara att �verge forumet, vilket jag ocks� skulle gjort f�r l�nge sedan. Ett g�ng stingsliga och ofta mindre trevliga individer har en st�ndig f�rm�ga att f�rpesta luften p� olika s�tt med sitt fyrkantiga och inte s�llan tr�ngsynta n�rderi i en klubb f�r inb�rdes beundran. Tja, det �r v�l som �verallt annars kan jag tro, det blir bara lite tydligare i vissa n�tforum. Tr�kigt, tycker det l�gger sordin p� ett st�lle som annars kunde vara riktigt trevligt.�

Nu har jag ju nyligen f�rnyat avgiften f�r ett �r till h�r, sedan kanske det �r dags att l�mna. Var sak har sin tid. Jag har ju dessutom startat en sida d�r jag tycker jag f�r en b�ttre plattform f�r min fotografiut�vning, jag skall nog fasa �ver dit mer och mer. Det var ju ocks� planen n�r jag startade sidan. Ja, jag vet. Det �r inget fel p� forumet, det passar bara inte mig. Faktiskt f�rgar det i allt f�r h�g grad mina k�nslor f�r Fotosidan som helhet, en sandl�da f�r n�rdar. Jag �r v�l en n�rd jag ocks�, men p� ett annat s�tt. Det k�nns som luften h�ller p� att ta slut h�r, jag tycker det �r f�r kul att fotografera och jag tar f�r l�tt �t mig av d�lig st�mning och tr�kiga intryck. Just nu p�g�r en tr�d i forumet om en stackars fotograf som f�r ta mycket skit av denna klubb. Jag tror det var droppen f�r mig.�

Jag kommer v�l att �gna mig �t att blogga en del till h�r f�r att uppleva valuta f�r den just inbetalda �rsavgiften. Tyv�rr kan jag v�l inte l�ta bli att bes�ka forumet d� och d�, det �r som sagt roligt att l�ra sig nytt och ibland glimmar det till. F�r v�l s�ka mer aktivt efter andra k�llor f�r fotografisk kunskapsutveckling f�r att komma ifr�n. P� s� vis slipper ju forumet ocks� mig och det blir en vin-vin situation :-)

Det �r i alla fall sk�nt att skriva av sig lite, l�ngvarigt tr�kande av ett forum �r inte kul :-) �Inte f�r att jag egentligen f�rv�ntar mig n�got medh�ll, men det �r ju lite som en dialog med sig sj�lv att skriva ner sina tankar.�

Har fotograferat kometen PanStarrs de senaste kv�llarna/n�tterna. Mycket roligt, sp�nnande och sv�rt. Tycker jag f�tt fina bilder, �ver f�rv�ntan bra. I kv�ll �r det egentligen ocks� bra fotof�rh�llanden, men nu f�r det r�cka f�r ett tag. Jag har mer bilder �n jag orkar ta hand om nu och g�ra n�got av. Dags f�r lite rekapitulation och bildskapande av materialet h�r vid datorn. Det �r klart, uppst�r speciellt bra naturf�rh�llanden f�r att ytterligare f�nga den p� bild m�ste jag ju ut. Kanske poppar ocks� n�gon ny sp�nnande bildid� med kometen upp som m�ste oms�ttas i praktiken.

Kometen fj�rmar sig nu f�r varje dag som g�r, f�r att f�rsvinna i fj�rran och kanske inte hinna �terv�nda fr�n sin l�nga bana i Oorts moln innan solen brunnit ut. Kanske var detta f�rsta och enda g�ngen kometen rundar solen under solsystemets livsl�ngd. K�nns som ett speciellt tillf�lle. I slutet p� �ret kommer �nnu en komet in och rundar, n�got att se fram emot.�

Ha en bra kv�ll och ta hand om varandra!

P.S. Inga bilder h�r i dag, men det finns en kometbild h�r.