https://www.fotosidan.se Fotosidan - senaste kommentarer sv-se /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm Tack för kommentarerna. Bildanalys av en egen bild visar mig om jag närmar mig det planerade resultatet. Så är det med all analys. Jag lärde mig läsa bilder på fotoskolan och det förändra mig. När jag kom tillbaka till fotoklubben satt de och diskuterade skärpa, tredjedelsregeln, upplösning mm. Inget av det vi pratade om i skolan. Då avslutade jag medlemskapet. Andy Warhol sa, jag läser inte texten jag ser på bilderna. Det tycker jag var en tankeställare. Jag gör mina bilder på mitt sätt och visar enkla på vissa ställen och svåra på andra. Jag försöker få bilderna att passa in. Ha det gott. Jerry Wed, 05 Jan 2022 19:56:27 +0100 /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm Hej. Jätteviktig fråga. Bildanalys eller förmågan att läsa bilder och tyda sändarens syfte är idag mer än nödvändigt då väldigt mycket kommunikation sker genom bilder. Men det vet vi ju redan. UR har gjort en bra serie. Jag har en och annan invändning mot språket och begrepp här och där men huvudsaken är väl att en ung publik, under femtio :-), förstår poängen. Bildanalys stannar inte vid det formella. Nästa steg är, som du antyder, vad vill jag visa, alltså vad vill jag berätta om, vad är mitt syfte med bilden. Och här nånstans går skiljelinjen mellan olika förhållningssätt till bild och berättande. Vad vill man gestalta? Hit kommer man mycket sällan i studiecirklar och liknande. Och det är den frågan som fotografiska utbildningar, som Gamleby, hela tiden försöker komma fram mot. Att ta sig förbi tanken ” om den gudomligt inspirerade konstnären” till en bildskapare som tar till sig den verklighet som faktiskt råder. Jag får återkomma till det här i nån egen blogg framöver. Bra att du tar upp frågan! /Gunnar S Wed, 05 Jan 2022 19:28:13 +0100 /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm Sen är ju risken också att man fastnar i det formella, att man exempelvis alltid komponerar enligt tredjedelsregeln/gyllene snittet etc. och inte kan låta bli att hela tiden försöka analysera bilderna man ser på. Det finns en risk för ängslighet i detta. Samtidigt har ju bilden makt. Och det kan vara bra att vara medveten om den makten, dvs känna till det här med konnotation och denotation inte minst. Gillar också bilden. //GöranR Wed, 05 Jan 2022 14:41:55 +0100 /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm Jag instämmer i din tvekan. När man försöker formalisera saker och ting, finns det en del uppenbara fällor. Dessa kan vara följderna av: ordbajs, skitsnack, snömos, faktaflykt, tomt prat, innehållslösa orationer... och så vidare. När formaliserandet görs i kursform, så ökar riskerna. Själva kursformen ligger i farans riktning, om man så säger. För att nu ta ett praktexempel: På Stockholms Universitet har en spelevink nyligen Wallraffat lite på kursen: ”Kritiska vithetsstudier”. Greppet för hans uppsats var att belysa: ”Den vita mjölkens rasism mot det svarta kaffet...” Upplägget godkändes. Och kursledaren bedömde greppet som ”intressant”. Det kanske inte var något större fel på formaliseringarna i sig, men utgångsföreställningarna anknöt för mycket till just: ordbajs, skitsnack, snömos, faktaflykt, tomt prat, och innehållslösa orationer... Själv går jag aldrig på kurser numera. Jag försöker få fram användbar information ur böcker istället. Bra bild. Man skall anstränga sig lite för att hitta perspektivet... :-) Wed, 05 Jan 2022 11:23:54 +0100 /blogs/picspix/bildanalys-ah-va-a-da.htm