Tyska järnmaskiner behöver inte bara vara dom kända 800 grammarna.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Tyskarna är ju kända för att göra gediget hantverksarbete med sina produkter och då inte bara dom kända ljusmaskinerna på 800 gram. Jag har i min samling av RC-motorer bland annat denna skapelse från Webra. En fyrtacktare på 15cc, stor, tung och vacker som ett konstverk.

WEBRA T4/90 från Webra Modellbau GmbH. (1980).

Min lilla hemmastudio på soffbordet. Dagsljus från vänster och spegel som reflexskärm till höger.

Här kan ni lyssna på en liknande maskin om ni har lust!

Bonusbilder!

Här står man in da room med luftkudden utlöst, men några extra kilo på revbenen är ett bra och betryggande skydd mot svåra tider.

Vårtrött? Visst känner man sig lite hängig så här i vårvinterskiftet. Man väntar och väntar på att det ska bli lite varmt och soligt, men det är ju ännu ett antal veckor kvar innan det blir riktig vår. Men snart är den här…

Trevlig söndagskväll!

/Bernt

Art is meant to disturb

Vardagen är väl bara en transportsträcka till helgen...

Så är det kanske för många som fortfarande är i produktionen. Men för mig är det ingen större skillnad längre på vardag och helg. Lite naturligt är det eftersom jag lever ihop med en annan människa som fortfarande är i arbetslivet.

Min fru arbetar inom vården och har gjort det ett femtontal år. Slitigt arbete som dessutom är alldeles för dåligt betalt tycker jag. Nästan alla vårdinrättningar har numera tunga sparkrav att leva upp till och de flesta har därför också anställningsstopp. Det betyder att det på min frus nuvarande arbetsplats är ytterst få fast anställda och att de flesta därför bara har timanställning vilket är en extrem ekonomisk osäkerhet för den behovsanställda personalen eftersom dom kan bli uppsagda på dagen.

Samtidigt kan man läsa i pressen att vår regering lånar pengar för att genomföra skattesänkningar som dessutom är ineffektiva och orättvisa. Till exempel betalar jag nu som pensionär högre skatt än en som arbetar med samma inkomst. Det tycker jag är djupt orättvist.

Farmor Vivianna och Elliot igen.

När man känner så här och tungsinnet pockar på får man försöka glädja sig lite åt vardagshändelserna i stället. Att ha blivit farfar är en sån till exempel. Så här är en bild till på farmor och det nya barnbarnet.

Brödåkrabilder.

Två ”vardagsbilder” från mina Skånebesök. Där man ibland får höra sanningar av de stora pojkarna med det lågmälda tillalet.

Årets medelålder.

Vi går nu in i årets medelålder och det var ett bra tag sen nu jag gick in i min. För ett par tre år sedan tog jag en del självporträtt för en amerikansk illustratör/tecknare vid namn Patrick Harden som jag fått kontakt med via deviantart.com. Han hade där sett mina självporträtt och ville göra ett porträtt av mig men utgå från en bild som jag tog bara för honom. Så då gjorde jag det och skickade över ett tiotal bilder till honom. Efter en månad kom det en utskrift i 40 x 50 + en CD-skiva med posten.

Här är hans porträtt av mig ”step by step”.

Från en annan bild samma bildserie har jag gjort denna ”fotopainting”.

Annars då...

Läste de flesta svaren på artikeln om konstnärslönerna här på fs.

Man blir faktiskt lite mörkrädd av några av svaren där...

Hualigen!

Trevlig fortsättning på veckan!

/Bernt

Me myself and I

I går kom Fotosidan Magasin nr 1/2009 ut (på mässan) och jag har ju några av mina självporträtt med där, vilka vet jag inte riktigt än. Tidningen fick åtta stycken från mig att välja ibland, så det blir lite spännande att se vilka dom valt. Själv har jag ju mina favoriter naturligtvis.

Trevlig (själv)porträtt helg!
/Bernt