connyM | fotograf

 Att se och fånga det som finns framför mej, att fästa detta på film eller sensor, på ett sätt som tilltalar mitt öga! Det är vad min fotografi går ut på!

Fotografens rötter ger stadga!

Mina rötter, åtminstone de fotografiska är tämligen teknik-rotade. Att ha en häftig kamera, gärna stor med mycket knappar och som såg proffsig ut. Långa objektiv kändes också  underbart för egot. I unga år.

Det var en kul tid. Då var inte "alla" fotografer. Man kände sej lite "förmer", än de som kom med en Instamatic. Inte bara för all grannlåt man hade runt nacken. Utan för att all den grannlåten, faktiskt gav klart bättre foto!  Åtminstone rent tekniskt! 

Bildinnehållet var givetvis också en viktig ingrediens. Likaså konkurrerade man oftast ut Instamatic-folket, med att hitta en häftigare bildvinkel och bättre komposition.

Man lärde sej oxå undan för undan, dessutom grunderna för hur en bild tekniskt skulle bli bra. Saker som, varför bilden blev suddig om slutartiden stod på 1 sek och att bländaren var precis som iris i ögat. Stor när det är mörkt och liten när solen skiner. Vad skärpedjup är. Samt att om värmer upp och förlänger framkallningstiden, så kan man pressa en Tri-X, till att funka även i mörka lokaler. 

Men inte bara f-n blir gammal. Så även en fotograferande lokförare.

Så nu är det mest Fuji X100, som hänger med överallt. Därav smeknamnet "hunden". 95% av all min nuvarande fotografering, utgörs med denna. Med bländaren inställd nånstans mellan 2.8-5,6 resten på automatic, samt allt sparas i Råformat. Så man har lite roligt i Lightroom oxå, nu när jag inte längre har något riktigt mörkrum att slabba i.

/ /Conny 

PS Så ett väl utvecklat rotsystem ger stadga - också inom fotografin!  Eller hur?

Min och "hundens" naturliga hemvist är - www.connyM.se 

Postat 2021-04-14 13:01 | Läst 748 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Farfars pannlampa - från hans jobb som kolhuggare

Min farfar arbetade redan från unga år, i olika gruvor i och runt Höganäs. Dock var hans första ca 10 år i yrkeslivet jobbet som dräng. Från åtta årsåldern jobbade han som dräng, hos olika bönder. Med allt vad det innebar för en ung parvel. Sov gjorde han i stallet, där väggarna bestod av tunna fuktiga träribbor...

Jag och min lillebror bodde, framförallt under sommarlovet, hos min farmor och farfar några veckor i stöten. Det var kul och lärorikt. Farfar brukade bl.a berätta om sin barndom, när vi satt ute i trädgården, i den lilla bersån med hammocken. Där var varmt och jag svettades i kortbyxor och linne. Men farfar njöt, klädd i långärmad undertröja, banlon-tröja och yllekofta, plus långkalsonger. Han njöt av värmen och förklarade det med att han frös alltid som barn och sen i gruvan...

Exakt hur gammal farfar var när han började i gruvan, vet jag inte. Men han bör ha varit i tidiga tjugo årsåldern. Han började jobba som kolhuggare. I trånga, kalla, fuktiga gångar, högg de ut stenkol. I små gångar som man bara kunde krypa i. Helt mörka, endast upplysta av pannlampan...

Saxat från Höganäs Museum
"På gruvarbetarens mössa sitter en kraftig läderbit där ”göken”, pannlampan, ska fästas.
”Göken” var först en rovoljelampa,
senare en karbidlampa och slutligen en batteridriven lampa."

Med kolhackan, som min farfar Nils Gotthard, håller i handen, högg de ut stenkol ur de låga, trånga gruvgångarna. Ett slitigt och skitigt arbete, där svetten rann i ansiktet och på väggarna fukten.

Denna bild hittade jag i lådorna, när jag och hustrun gick igenom, det mina föräldrar lämnat efter sej. Texten under bilden har min far skrivit. Men vem som tog bilden vet jag tyvärr ej.

Jag har oxå sparat farfars inskrivningsbok till militären. Där har man vid mönstringen 1917, skrivit in honom som dräng. Detta är överstrukit senare och ändrat till Kolhuggare. Så något år efter 1917 jobbade han fortfarande som dräng. Detta innebär att han blev gruvarbetare, i tidiga tjugo årsåldern.
Under 1917-1918 gjorde farfar 250 dagar på 6:e kompaniet i Ljungbyhed, plus därefter ytterligare några månader på underbefälsskolan.
Så efter sin beväringstid, hade han blivit underbefäl och tyckte då förmodligen att han inte ville vara dräng längre. Plus att det nog lockade att lönen som gruvarbetare var högre. Men detta berättade han aldrig om. Utan det är uppgifter som jag letat efter nu.

Farfar jobbade under resten av sitt liv för Höganäs bolaget. Förutom i Hyllinge, i flera andra olika gruvor runt Höganäs.
Han jobbade också senare i krossen. Där man separerade ut kolet, från stenbumlingarna man huggit i gruvan. Ett jobb som var enormt bullrigt och dammigt och som tyvärr förstörde både min farfars hörsel och gav honom stendamms-lunga. 

// Conny 

PS Tänk vad en fotografering av en gammal pryl, kan trigga igång!
Min hustru som håller på med släktforskning, har hjälpt mej att plocka fram fakta.
Bilderna på pannlampan och inskrivingsboken, är tagna i min lilla matbords-studio 


 

Postat 2021-03-14 08:05 | Läst 860 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Nostalgi - kaffe med Legendario

En flaska Legendario, är en flaska med en legendarisk Rum 😎 en kulinarisk upplevelse för gommen och själen!

På vår rundresa på Kuba för sju år sedan, besökte vi FCA. de ron Bocoy Legendario i Havanna.

Provsmakningen i deras lilla bar var enkel, men mycket smakrik. Ännu bättre blev det, både smakmässigt och fotografiskt, när ljuset släcktes ner. Samtidigt som bar-maestro började att hetta upp rom. När den precis börja "lysa", fyllde han våra kaffekoppar med den heta underbara drycken. 

// Conny 

PS Du kan köpa en egen flaska på Bordershop efter pandemin

Postat 2021-03-13 07:46 | Läst 776 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera