connyM | fotograf

 Att se och fånga det som finns framför mej, att fästa detta på film eller sensor, på ett sätt som tilltalar mitt öga! Det är vad min fotografi går ut på!

Porträtt en majkväll för två år sedan

I Fotografiska Föreningen i Malmö har vi många olika fotogrupper. En av dessa är Porträttgruppen. En livaktig och inspirerande samling människor, som pushar och hjälper varandra framåt.

Bilderna här är från en fotosession nere i hamnområdet i Malmö, en maj-kväll för två år sedan.

En skön kväll med fint ljus, där Stina var en av de sex "inhyrda" modeller.

Vill du se mer hur det hela gick till - "behind the scene"

Kolla då här >> https://www.connym.se/portratt-i-varmt-kvallsljus/

// Conny

PS Den fina varma kvällssolen, fick hjälp av blixt med ett 1/4 CTO filter


Postat 2021-07-08 17:00 | Läst 353 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Några porträtt med svart strumpa...

Det som är kul här på Fotosidans blogg avdelning, är att det kommer då och då upp lite tips, experiment, lite olika sätt att plåta på.  Där folk berättar hur de gjort sin bild, hur de tänkt eller tänker göra, lite om mörkrumsarbete med olika papper samt givetvis lite rent tekniska recensioner och reparartioner. 
För förutom att se och inspireras av alla fina foto, så är det rätt fint att få en liten "hjälp" med hur man "får-till" en viss stil, känsla eller uttryck.
Själv är jag i princip självlärd. Ja med den brasklappen, att jag tittat, kopierat massor av olika fotografers arbete och på det sättet försökt lära mej hur de gjort.
Min förhoppning är att då jag "stulit" från jätte många fotografer, lite här och lite där. Vissa har givetvis influerat mer än andra.
Men jag hoppas att efter alla de år jag hållit på, så är mina bilder, mina.
Att det på något sätt blivit en "god gryta" av alla de fina ingredienser, jag kokat ihop.

Att fotografera människor, är bland det bästa jag vet. Hade egen ateljé under ett tiotal år och det var alltid lika roligt att plåta, både stora och små. 
Att få till en bild som modellen var nöjd med. Samtidigt som jag själv kände en stolthet över fotot, både med utryck, ljussättning och annan teknik. 
Det var en riktig ego-tripp!

Modeller denna gång är några av mina kompisar från Fotografiska Föreningen i Malmö.  Dessa porträtt ingår i ett av mina pågående projekt - Folk jag träffat -

Bilderna är tagna med min X-T2 och 56:a. Nästan full glugg och med svart nylonstrumpa på, för att få ett mjukt porträtt.  Ett experiment, där jag vill närma mej känslan och hur gamla tiders storformats-optik, tecknar ett porträtt. Givetvis kan man göra allt detta i efterbehandlingen på datorn - MEN det är inte lika roligt och spännande. 

// Conny 

PS Jag skriver att jag experimenterar OCH vill tillägga att jag nog inte känner att jag nåt ända fram, ännu...
Min, X-T2:an och "hundens" naturliga hemvist - www.connyM.se


Postat 2021-03-30 17:22 | Läst 630 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

...mest Torrsim med hustrun

Jag tycker att träffa nya människor och gamla bekantskaper, är en av fotograferingens stora fördelar. En fin bonus av hobbyn.

För okända människor kan man närma sej lite enklare, med kameran som "sköld". Många blir det bara en bild på, vissa blir det inget porträtt alls på. Men några stycken, kan efter fotograferingen, ibland sorteras in i kategorin Bekantskaper.

Många av mina porträtt, på både kända och okända, tar jag med min X100, även kallad "hunden". Det är förvisso en lätt vidvinkel optik, men den skrämmer inte folk. När jag tar fram systemkameran, är det betydligt fler som stelnar till och blir mer obekväma. Fast ibland så är det ju "tvunget" att plåta med X-T2 och 56:an. För med den optiken på full glugg (1,2), så får man ett underbart "släpp" porträttet. Från knivskarpt till fantastisk oskärpa  bokeh, på bara 5-6 cm.

Fast så här i Corona-tider, kan det bli lite svårt att komma på "riktigt" porträtt-avstånd och få till bilder även i kategorin "Headshoot".  Särskilt som ju mitt längsta optik bara är på 56 mm och rekommenderat avstånd till alla andra är ju minst 2 meter. Det blir till att beskära, även med porträtt-optiken!

Så det bli rätt mycket Torrsim just nu, åtminstone när det gäller porträtt. 

Precis som plastekan här under, får jag invänta bättre tider. Då isen går försvinner och någon låser upp och tar bort kedjan, som håller fast.

// Conny 

PS Med Torrsim menar jag att det blir mest träning och testfotografering. Alltså mest bilder på min tålmodiga hustru och modell. Men Torrsimning är oxå fotografering OCH DET är det viktigaste! 

  Jag och "hunden" hittade hustrun, när hon njöt av de första solstrålarna, som letade sej in på vår balkong i helgen. Så det blev lite Torrsim, även denna dag. En bild som förutom lätt beskärning, bara varit en kort runda bland Lightrooms reglage.

Postat 2021-03-07 07:08 | Läst 616 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Nostalgi - barska kvinnor...

En barsk kvinna, som hade koll på sina medmänniskor i byn Iznaga. Hon anteckna alla som sålde något till oss turister. Hon var inte bara byns skattekontor, utan hon rapporterade allt direkt till Staten. Berättade en annan bybo för mej. Men jag undrar om hon antecknade den Peson, hon fick i sin framsträckta hand av mej, som sedvanligt tack för bilden.

Hur barsk denna kvinnliga gatsopare var, fick jag aldrig reda på. Efter att sett hur de gnistrande ögonen, försökte förgöra den yngre kvinnan i kjol, så drog jag. Tog bara min bild, för arga kvinnor ska man akta sej för. Det gäller inte bara i Sverige, det är en internationell visdom.

Dessa två kontorsdamer såg bara barska ut. De log nämligen brett, när de sekunden efter att jag tryckt av bilden, uppmärksammade mej. 

Hon såg oxå barsk ut, men det behövdes nog. För utanför Hemingways hem (1939 till 1960), Finca la Viaga Farm, var det rätt mycket turister som ville in.

// Conny 

PS Det är inte så att jag dras till barska kvinnor. Men det är lättare att försvara många bilder på denna kategori av damer - inför hustrun!

Postat 2021-03-04 06:45 | Läst 598 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

När jag hade ateljén - del 2

"...när Martinin var slut, så greppade den alltmer dekadenta Hollywood stjärnan en pilsner!
Det enda som var kvar av den forna glansen, var den florförsedda hatten..."

Att ha en egen ateljé är att vara privilegierad. Att alltid ha plats för att förverkliga sina bild-idéer. Plats för att fixa mindre miljöer, med olika bakgrunder. Att ha tillgång till blixtar och tillbehör,  så man kan få den ljussättning man vill ha. 

Att kunna leka med ljus och försöka skapa den stämning man vill ha i bilden -
ja DET är verkligen att vara priviligerad!

Om man sedan har sådan tur som jag, att få jobba med Madeleine. En modell som verkligen ger allt vid fotograferingen.
Då är man inte bara priviligerad.
Då får man roligt oxå, medans man fotograferar! 
Tack Madeleine

// Conny 

PS ang Bilden här under: 
....och så här glad och charmig är hon ALLTID, utom när jag ber henne "agera" .


Postat 2021-02-24 06:10 | Läst 699 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa