Dag 97 - Vattenpölar

Vattenpölar är som magneter. För små barn. De måste liksom prova om det plaskar så där skojigt. I varje pöl. Visst minns man den glädjen att springa fort fort. Genom. Varje. Pöl. Man såg!

Det är därför det så kul att se att barnbarnet tycker det är precis lika roligt som jag tyckte en gång. De trötta föräldrarna får ta hand om de blöta kläderna sedan. :) Det är fördelen att vara mormor. Det får bli dagens bild. 

Vår hälsningar!

Vårtecken

Ett säkert vårtecken är när sanden tas bort från gator och torg. 

Hej så länge!

Dag 95 - Vernissage Hans Strand

Jag var förbi Fotografiska i kväll där jag kollade in Hans Strands magnifika landskapsbilder. Den här detaljrika bilden gillade jag - får bli dagens bild 95

Den här var inte så dum den heller. 

Det är detaljerna som gör det! Samtidigt som bilderna är vackra får det mig att undra - vad gör vi med vår jord!

Hej så länge!

Dag 94 - Bedrövad.

Lite små ruggigt på lunchpromenaden så jag tänkte pigga upp mig lite genom att slinka in på Scandinavian photo och klämma lite på kameror. Det är alltid kul att testa visningsexemplaren - titta  genom sökaren och provskjuta lite. Jag blev grymt besviken! Det var nästan inga kameror som hade laddade batterier! Dåligt av Scandinavian photo att ha visningskameror som inte går att prova. Dessutom är det ju inte bra för batterierna att vara sådär tomma.  Jag tänkte just gå ur affären då jag fick syn på den bedrövade franska bulldoggen vars matte stod och kollade gluggar. Länge.  

Vovven såg lika bedrövad ut som jag kände mig. Det får bli dagens bild 94. :-)

Med elbil över Alperna del 2 - Andermatt - Furkapasset - Gletsch

Resan fortsätter. Del 1 hittar du Här. Efter Gotthardpasset fortsatte vi ner mot Andermatt. Det var nedförsbacke så räckvidden började genast komma tillbaka till batterierna. Det finurliga med elbil är att batterierna återladdas när man bromsar/motorbromsar i nerförsbacke. Vi fick en del ström tillbaka. Men inte allt såklart. 

Väl nere i Andermatt pluggade vi in bilen inne på Andermatt camping och vi promenerade in till stan för en välbehövlig 1 ½ timmes lunch. Vi undrade vad det skulle kosta att ladda här, men det var bara att plugga in - "Elen bjuder vi på idag", sa man.  Det var ju riktigt bussigt! Att man blir bjuden på bilbränsle händer ju aldrig med en fossilbil. :-)

Den långa lunchen gav oss lite extra elektroner och batteriet var nu runt 70% fullt. 

Vi klättrade högre och högre uppför serpentinvägarna. 

Ser ni det ångdrivna tåget som passerar över den lilla bron där nere i dalen? Förstora gärna! Tåget är på väg till den pyttelilla staden Gletsch - som är ändstation för tåget.

Vid Furkapasset finns ett gammalt slitet hotell som taget ur en skräckfilm. Typ filmen - the Shining. Här finns (fanns?) ett litet kafé. Tips! Gå inte ut på någon balkong. Frågor på det!?

Precis efter den högsta punkten vid Furkapasset hittade vi en liten väg som tog av till höger, den var stängd med en bom, men efter en kort promenad upp längs vägen fick vi en riktigt fin utsikt över Gletsch-dalen och den intill liggande Rhône glaciären.