martas mumma

Lite tankar och annat från hon som aldrig nånsin skulle blogga....

Det gick inte att toppa detta!

För några helger sedan var vi på en Stockholmstripp. Inte för att fota prinsbröllop, om ni nu tror det – utan för att lämna tillbaka Rockfotoemmas bilder från Åmåls fotofest. Det var det första vi gjorde, sedan hade vi resten av kvällen (inte så mycket som ni tror) till att fotografera. Vi har alla haft så mycket runt oss sista tiden, så det där att kolla upp var man skulle vilja fota – det var liksom kört. Men, så hade jag för mig att jag sett att Emma bloggat en artikel som heter ”Locations, locations, locations” på sin blogg. Vi kollade snabbt på kartan, och stället låg bara en kort bit från hotellet OCH nära Skogskyrkogården, dit några av oss ville! Då var det liksom inget att tveka på sedan…

Vi tog Snösätra industriområde först. På vägen ut så sade Terje: ”Men…det var väl här de spelade in Svenska fall för FBI?” Och jo, det var det. Kände igen kolonilottområdet. Och satt i baksätet och blev en halv dm hög….herrejävlar, vart skulle vi hamna nu då???

Vi stannade bussen och klev ut, och på grund av vad Terje sagt, så kändes det rätt mystiskt! Skulle det komma någon och hota oss? (Jag får sluta läsa deckare alltså…)

Hur som helst så var stället nåt av det läckraste jag varit med om! Ett helt område med bara graffiti! Och otroligt bra sådan dessutom. Helt lagligt…! Jag tror jag brände av närmare 200 kort bara här…Så jag varnar återigen för ett inlägg med lite mera bilder. Det går inte att sovra. Jag har läst lite om detta ställe nu, och tydligen är det Sveriges elit av graffitimålare som håller till här.


Detta var det första vi såg, det var som om ballongerna svävade i luften! Läckert!





Så stod han där, lyssnade på stenskön musik. (Funk – som är min svaghet… :-) ) Han hade inte nåt emot att jag fotade, så jag häckade här ett tag. Han hade en så skön stil, kändes så lugn och utstrålade en skön medvetenhet om sig själv. Gott att se!







Lite svårt ljus att fota i, men samtidigt blev det lite fräckt!

Men blev lite nyfiken på om bilderna skulle bli bra i svartvitt, trots att det var så vackra färger…

Håller va? :-)




Japp...så skulle man bli bortrövad då... :-)




They´re coming to get me...






Ja, en sak är då säker. Hit ska jag tillbaka. Det skulle vara kul att få lite människor med på bild. Tror det skulle kunna bli riktigt, riktigt bra!

Bilderna från Skogskyrkogården då? Gick liksom inte att blanda med dessa bilder, så de kommer i eget inlägg. Finns några där, jag tycker riktigt mycket om!





Postat 2015-07-01 15:48 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Vattenjazz?

När man kommer hem från jobbet och är trött och sliten, är det himla gott att bara hänga kameran på axeln och ta en promenad. Helst utan mål. Man blåser liksom ur huvudet, på nåt sätt. Allt man funderar på ramlar på plats, och endorfinerna går i taket. Ren kroppsvinst alltså...  :-)  Jag tog ofta dessa turer för några år sedan, men av nån anledning har promenixen kommit av sig. Däremot känner jag att kärringen nu är på gång igen faktiskt! :-) Jag har kommit på att det gäller att inte slå sig till ro, utan grabba tag i kameran på stubinen och bara sticka ut.

Förra veckan var jag riktigt sliten. Hade jag satt mig ner  hade det varit godnatt för resten av kvällen, det är helt säkert! Så i ren instinkt stack jag ut. Hamnade vid "Åmålsån" och började fotografera speglingarna i vattnet. Inom mig pep en röst:
"Snälla Maria - sluta - hur många bilder på vattenspeglingar har du nu?!!!" Som väl är finns det en uppkäftig röst till inne i denna skalle som svarade:
"Och???? Är det inte att få energi som är viktigast?"

Så kärringen fotade...och fotade...och hamnade i det där goa´fotokomat!


Stod och andades på linsen, fick fina effekter på bilderna - och bara njööööt!



Här har jag spunnit loss lite i bildbehandlingen, men man måste få leka på det sättet också.. :-)



LSD-rus?



Det simmade fåglar i ån, de gjorde att mönstret på vattnet såg helt ljuvligt ut!

Så sista bilden, ser ut som någon slags hjärtundersökning eller nåt?

Allt, eller i alla fall mycket handlar om energier här i livet - eller hur?

Jag fick i alla fall tillbaka min! :-)

/maria

Postat 2015-04-05 10:52 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Tema Rörelse

Har tävlat i Kamera och Bilds tävling Grand Prix i några år. Det är baske mig inte lätt att komma med bland topp 10, och få poäng för bilderna där...MEN förra året var vi ett gäng som till slut kom på delad andra plats. Tror baske mig inte jag varit så glad på åratal! Man fick en självförtroendeboost som heter duga - i en hel dag...! :-)

I alla fall fick vi blodad tand och raggade upp lite mer kompisar, så nu är vi 6 stycken från Åmål som deltar. Himla kul!
(Gissa om vi häcklar varandra, och det vore himla kul om någon av oss kunde ta poäng!)

I år har man börjat med teman på Kamera och Bild, något som jag tycker varit ett lyft!

Månadens tema var Rörelse, och detta är mitt bidrag denna månad...



 







Får se om dom duger för domaren.... :-)

/maria 

Postat 2015-03-12 15:42 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Vad de klagar på är ju själva livet....

Jag gillar citat. De där små meningarna som får dig att le, att vakna till, eller som bara ger dig en sådan där skön känsla i magen. De där meningarna som på något sätt bara "säger allt", och som hakar fast i dig och bara skaver i själen...

Ofta kommer dessa citat också när man träffar andra människor. Jag pendlar med buss till grannstaden. Då och då åker jag ihop med en person jag känt länge. Vi träffas inte så ofta, så jag tror att glädjen att träffas är lite ömsesidig (hoppas det i alla fall.. :-) ) Tiden på bussen går oerhört fort, men vi hinner att avhandla mycket på den korta tiden. (Läs datorer, datorer, datorer... :-) )
Senaste gången vi åkte tillsammans så pratade vi om sociala medier, och facebook i synnerhet. Jag är lite ambivalent där. Har man någon fundering så kan man lägga en fråga där, svar får man "på en grisblink". Intressegrupperna är också så härliga! Att på ett enkelt sätt hålla kontakt med kompisar är också kanon! Mina blogginlägg skulle aldrig nå den besöksstatistiken jag har om inte facebook fanns. (Älskar statistik, och mina hänvisningar kommer i princip uteslutande från facebook)

Men så är det allt det andra. Vad människor äter till middag, om de städar eller inte, alla dessa tävlingar. Det finns massor att tycka till om.
Jag är medveten om att det är bara att strunta i att kika, jag är inte korkad. Jag är bara så fascinerad över själva grejen...Vad är det som hänt? Är det såhär vi umgås med varandra nu? Behöver vi bekräftelse från andra? Har vi det perfekta livet-huset-äktenskapet-maten osv?  Det är också oerhört lätt att "tycka", eftersom det på dessa medier blir så anonymt.

Många funderingar blir det. Men för att återgå till citatet då. Denna kloka man sade såhär...:
"Vad de klagar på är ju själva livet..."

Denna mening har fastnat som läskpapper på mig, för det är ju precis så det är! Är det kaffebordsfunderingarna som istället hamnat på de sociala medierna? Eller tjötet vi tog över häcken med grannen?

Jag ligger inte sömnlös för detta :-) Facebook är här för att stanna, och det finns otroligt mycket gott där. Men sug på hans mening lite... :-)



/maria

Postat 2015-03-08 16:02 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Life thru a lens...

.....ja, så är titeln på en av Robbie Willams låtar....För så är det ju tidvis för mig, man fotar så mycket att man nästan ser tillvaron mer genom objektivet än tittar "som vanligt"....

21 juli hade jag, Mimmi, Tony och Terje beslutat oss för att fotografera soluppgången på Vita Sannar i Mellerud. Det är rätt speciellt att fotografera där, det är inte bara "horisont" i bilderna, utan lite mera "bjäfs" och sånt..:-) Samtidigt så stiger solen upp på rätt ställe. Kruxet var bara att dagen före skulle jag och Terje till Ullevi för att se på Robbie Williams - hm....kan bli intensivt dygn detta! :-) Men livet är till för att levas, så vi tänkte - vi kör!!!

Men detta inlägg kan ju liksom inte göras utan några bilder från Ullevi...eller..? :-)

Har varit på många konserter, men aldrig på en arenakonsert....jösses va´mycket folk....!

Ni ser hur mycket folk det är framför mig? Jag är 1.64..."do the math"....:-) Tack gode gud för dessa skärmar...

Hade ont i nacken två dagar efteråt....men det var värt det - en av de bättre konserter jag sett! (Trots att proffskritiker tyckte motsatsen!)

Efter konserten, ut fort som f... sjutton från Ullevi. Vi hade tagit med kudde och täcke - smarta som vi är tänkte vi sova i Vita Sannar. Hahaha...ja, skitkul - där hade de fest! Som slutade klockan 4. Den tiden vi hade tänkt gå upp....

Förra året fotade vi soluppgångar hysteriskt, det blev som en drog. I år har inte känslan varit på samma sätt, det blir på nåt vis "samma sak". Så var i alla fall känslan när jag gick ner till stranden med stativet. Men...så får man upp bilderna i datorn, och så tänker man: "Hur i hela friden kan jag bli blasé på nåt så vackert"? Säg det....

Färgerna...eller hur???

De där minuterna...innan....

Här kommer nu tre bilder, tagna från exakt samma ställe, med några minuters mellanrum - hur kan detta vara "vardagsmat"?





Må vara att det är vykortskänsla på det, men nog tusan är det vackert?

Det var någon som tyckte denna bild påminde om Mekongdeltat....mmm...kanske det....

Förutom allt "bjäfs" på Vita Sannar som stör och gör horisonten,  finns det även lite fåglar - till och med jag har lyckats fånga dom!







Så får vi väl ha en bild på mitt fina sällskap vid soluppgången?

Här är hon...den andra Zoombien...fru Storm i egen hög person! :-)

Så var då solen uppe, och då är det liksom bara att packa ner kameran. Solen blir för skarp och det är svårt att få bra bilder....! Men....min favoritbild från dagen den kom när jag var på väg att packa ner kameran för att åka hem och sooooooooova....

Är inte livet lite gott i alla fall...?

Allt gott! /Maria

 

Postat 2013-08-20 19:01 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 ... 11 Nästa