Den otålige analogfotografen

Att det är en bunt bloggare här på Fotosidan som fotar analogt har nog inte undgått någon. Merparten av dessa verkar därtill framkalla sin film själv hemma, med allt vad detta innebär. Men något som också tycks sammanbinda dem är att de inte särskilt ofta visar några bilder (det är mest ett jädra pladder om vilka kameror som är bäst, blandat med bilder på kamerorna istället för bilder tagna med dem). Och i den mån det visas bilder, så är det gammalt mög som legat ett halvår i kylen i väntan på framkallning och därefter publicering. Jag har mycket svårt att förstå detta.
Undantag finns förstås, så ni som känner er orättfärdigt träffade kan lugna er. 

Själv skulle jag aldrig klara av att bete mig på detta vis. När filmen är plåtad så ska den framkallas bums, och sen gäller det att langa upp bilderna innan man tröttnar på dem. Och det ska liksom ske medan man själv som fotograf fortfarande har ett känslomässigt förhållande till motivet, såsom man kände det när bilderna togs. Annars är det ingen vits.

Det är det här som gör att jag har ett hatkärleksförhållande till film. Särskilt då småbildsfilm, där det är alldeles för många bilder på en rulle för att det ska kännas roligt att arbeta med bilderna, alla 36 på en gång. För att inte tala om att det tar alldeles för många dagar att plåta upp rullen innan det är dags för framkallning.

-------------------------

Nä, tacka vet jag mellanformat! Med 6x7 får man 10 bilder på en rulle 120-film, och det tycker jag är precis lagom för en liten dagstur. 

Pentax 67II med 75/4,5 @ f/11 på stativ

När man kommit hem, i många fall på en lördag eller söndag, laddar man upp med god musik, kanske nån pilsner och skrider sen till verket. Filmen framkallas och får sen torka till dagen efter då den skannas. Förhoppningsvis hinner man även med efterbehandling samma dag, men beroende på innehållet och kvaliteten kan det ta en dag eller två extra.

I det här fallet är filmen från i lördags. Jag framkallade den samma dag, skannade den igår och färdigställde efterbehandlingen ikväll, måndag. Några bilder var klara redan igår.

75/4,5 @ f/11 handhållet

Mitt nyinhandlade stativ kom till användning trots gott ljus mitt på dagen, då jag valt att ladda kameran med Fuji Neopan 100 Acros. En väldigt, väldigt trevlig film! Jag har inte så mycket att jämföra med annat än Kodak Tmax 100, men då på småbildsformatet. Neopanfilmen är möjligen lite kornigare men också "snällare" med lägre kontrast. Det låter mig styra tonaliteten mer precist i efterbehandlingen.

75/4,5 @ f/8 handhållet

75:an är rätt så svår att fokusera eftersom den låga ljusstyrkan gör att sökaren inte blir helt pålitlig. Men bländar man bara ner ordentligt så blir det bra. Det funkar för övrigt också mycket bra att plåta vid full bländaröppning på korta avstånd, för då är skärpedjupet så kort att det syns tydligt i sökaren vad som ligger i fokus.

Att arbeta med stativ är något som jag inte är särskilt van vid. Jag gillar det egentligen inte alls. Men det blir mycket trevligare att göra det på dagen än när det är mörkt, av nån anledning. Jag var lite orolig för att Benrostativet inte skulle vara stabilt nog för den monstruösa slutarens vibrationer hos Pentaxen, men det tycks ha fungerat bra trots allt.

105/2,4 @ f/11 på stativ

Spegeln går i alla fall att fälla upp innan man tar bilden, så det är inte lika kritiskt som med äldre Pentax 67 utan spegeluppfällning. 

Trots mina aversioner mot stativ måste jag erkänna att det tillför något. Om jag är noga med kompositionerna när jag håller kameran i handen, så blir jag ännu mer noga när kameran sitter på stativet. En sur sak är att sökaren bara visar 90%, men det går att komma runt. Det går nämligen att plocka bort hela prismahuset och kika direkt på mattskivan. Det är så "sökaren" hos en gammal Rolleiflex eller Hasselbladare med schaktsökare funkar. Enormt svårt vid handhållen fotografering, om man inte är van.

Såhär kan det se ut, som när jag fotograferade en av mina elbasar i hemmet för ett tag sen.

 

Nikon D700 med ZF 35/2 @ f/2,8 handhållet

Jag har ingen schaktsökare, så det funkar inte att fota på detta sätt handhållet (schaktet krävs för att skugga bort omgivande ljus). Men jag funderar på att skaffa en bara för att det verkar kul att öva på! Bilden är spegelvänd, vilket gör att man blir helt förvirrad. Vrider du kameran åt höger så rör sig motivet på mattskivan åt vänster. Men har folk lyckats med det i forntiden så kan jag nog också fixa det. 
Varför? Det undrar nog en och annan. Jo, det är en väldigt speciell upplevelse att kika direkt på den stora mattskivan. Du kan titta med båda ögonen, och det blir en lätt tredimensionell upplevelse. Svårt att förklara, men alla jag vet som provat har blivit helt fascinerade av det.

------------------------

Nu har jag i vanlig ordning kommit bort från ursprungsämnet. Så, jag vill uppmana er som håller på med film att faktiskt VISA era bilder. Och inte månader och år efter att ni tagit dem. 

Inlagt 2011-03-21 21:42 | Läst 5493 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Fina bilder och den på silon är lite extra `giftig´;)
Gillar man skärpa är nog stativet en svårslagen lösning.
/Stephan
Svar från Makten 2011-03-21 23:14
Tack Stephan! Visst är stativ en bra väg till fin skärpa, men man ska heller inte negligera möjligheterna att fota handhållet. Just med Pentax 67 avlöser myterna varndra, som jag några gånger försökt avfärda:-) En del tycker att det är en kamera som "måste" användas på stativ, men så är inte fallet. Men ska man under 1/60 är det klart rekommendabelt.
Tålamod är inget för mig så jag gav upp det där med film......
Gillar spiraltrappan som blev ännu snurrigare av kabeln.
//Claes
Svar från Makten 2011-03-21 23:15
Som du säkert förstått är jag inte heller tålmodig. Inte alls faktiskt! Men det är ju det som är så trevligt; att det går att plåta med film trots att man är otålig:-)
Härligt inlägg som vanligt :)
Jag har just nu en ricohflex på renoveringsbordet och sökaren är magisk, det är hur kul somhelst att gå omkring och kika genom den, särskilt när det är riktigt bra ljus. Jag tror absolut att man vänjer sig vid att det är spegelvänt, men det tar nog riktigt lång tid innan man instinktivt gör små ändringar rätt, när man väl är igång och gör stora svep är det relativt lätt att göra rätt tycker jag.

På tal om både midjesökare och analogfoto så har jag nu fått hem farsans gamla NikonF som jag talade om tidigare. Det är mycket lätt att bara poppa av ljusmätarprismat på den och få en direktvy på mattskivan. Jag minns att jag fascinerades av det redan på 90-talet när jag började fotografera så smått med den kameran. Jag har även lyckats demontera prismasökaren mer än någon i familjen tidigare vågat och fått bort massvis med damm, en del av det letade sig troligen in i kameran redan på 60-talet när farsan jobbade i Afrika. Jag fick även den lilla spaken i ljusmätarprismat som objektivets bländarring ska flytta med sig vid nedbländning att löpa bättre så den inte hoppar ur i ändlägena. Kameraväskan i läder har fått sig en rejäl omgång också, den var torr som fnöske och mådde bra av en ordentlig dos skofett. Trevligt kamerapyssel i helgen för min del med andra ord. Här är ett par bilder jag tog innan jag satte igång med rengöringen: http://tinyurl.com/5w6bwsq

Nu är det mycket snack och lite verkstad här, jag har mest framkallat en massa testbilder hit och dit på sistone. Nu senast en rulle från min Yashica Electro GX. Hela rullen finns upplagd, men den är inte så värst spännande.

Nästan hälften av bilderna är tänkta som rena jämförelser med mina föräldrars gamla kompakt, en Konica C35 med ett 38/2.8 och tre plastkompakter jag fick nästan gratis för ett tag sedan, samtliga med 35/2.8-objektiv.

Om du skulle vara intresserad kan du få länkar till stamtliga bilder via epost, men det handlar inte om genomtänkta och välkomponerade bilder som dina alster ovan.

Vilket för mig tillbaka på spåret igen, dina bilder! :)
Idag blev analogbilderna bara bättre och bättre ju längre ned i inlägget jag kom, den sista är helt klart min favorit, kabeln är ett riktigt härligt avbrott i alla välpolerade linjer.
Svar från Makten 2011-03-21 23:23
Visst är det härligt fascinerande med "direktsökare", eller vad man ska kalla det för:-) Som en liten bioduk ungefär. Jag upplevde något liknande när jag fick en diagilm i 6x7-format hem att kika på från min förra mellanformatare, den där Fujican. Det gick knappt att sluta titta på bilderna mot ljuset. Jag har några utgångna rullar i frysen som ska få sig en omgång så snart snön försvunnit (för hög kontrast i motiven för dia annars tror jag).

Nikon F ja! Tänkte på det härom dagen faktiskt; att det ju finns småbildskameror med modulär sökare. Sånt hade man ju gärna sett idag också. Dock kanske det inte fyller så stor funktion på småbildsformatet, för det blir lite väl litet för att se var skärpan ligger utan lupp.

Du får gärna langa över bilder per mail! Och så vill jag förstås höra hur det går med 5D:n! ;-)
Hej Makten!
Jag rekommenderar verkligen skorsten till P67!
Har en själv. Ligger en annan ute på Tradera just nu. Jag har lagt ett "bevakningsbud" på den.
Fotar jag med en konpaktkamera i sökaren så blir bildhöjden på skärmen
i en Pentax K5: 13x20mm
i en Pentax 67 med skorsten: 38x48mm
7x större yta med bra ljusstyrka. Jag kan inte tänka mig bättre verktyg för komposition eller skärpeinställning. Du kan få kolla i Vällingby.

Jag gillar verkligen dina bilder! Får jag någon fart på min 67:a så har jag kanske dig att tacka.
/Stig
Svar från Makten 2011-03-21 23:27
För prylar till Pentax 67 verkar tyska Ebay en mycket bra källa. Väldigt gott om tillbehör, objektiv och annat till skapliga priser faktiskt. Just schaktsökare vill jag inte betala mer än några hundringar för, eftersom det ju inte är mer än just ett schakt. Det kan man bygga själv egentligen. Haken är väl att man då måste ha en extern ljusmätare också.
Förresten är jag lite nyfiken på den prismasökare som saknar ljusmätning. Jag har fått för mig att den också visar 100%, vilket vore helt fantastiskt:-)

Klart du ska sätta sprutt på 67:an! Trevligare kamera att hantera är svårt att finna.
Ja, det är lite sådär utan lupp, men det går sådär på nära avstånd iaf. Om man bara kikar med ett öga fungerar dessutom snittbilden ganska bra. Det fanns skorsten med lupp till Nikon F dock: http://www.flickr.com/photos/s58y/4302969424/#/

Det går bara bra med 5Dn, funkar toppen med billiga 50/1.8II till den. Samyangfiskögat har jag "rakat" och det visade sig bli riktigt bra det med :). Samyang 85/1.4 verkar bli skitkul, men jag har inte använt det så mycket ännu då det är lite knepigt att fokusera. Väntar på en EE-S (mörkare helmatt skiva) från Japan, så jag får kanske vänta ett tag ;).

Får se om jag får iväg ett mail ikväll, finns risk att det blir mastigt.
Svar från Makten 2011-03-22 19:09
Frågan är hur vettigt det är med schaktsökare på ett såpass litet format. Jag "torrkörde" den Mamiya 645 jag hade ett litet tag, och redan där tyckte jag att det blev lite för litet för att vara någon vits.

Kul med 5D:n! Jag ska kolla in ditt mail lite senare. Orkade inte i morse;-)
Välkomponerade bilder som vanligt!

För oss som var med förr :-) är det en förtrogen upplevelse med schaktsökare. Jag har precis nyligen kommit över en rulle Ilford XP2 super 400 till min Mamyiaflex, det ska bli spännande att se om den funkar. Men jag kommer inte att processa filmen själv, utan jag lämnar in den och får en färdig CD från labbet. Räkna inte med mig som en "riktig" analogfotograf :-)

Jag planerar knappast att använda stativ, men min Mamyiaflex har ju ingen svängande spegel. Fast den är gediget tung.
Svar från Makten 2011-03-22 19:13
Nämen nu blommar kotletterna!!! Ska EGW fota med film? :-O ;-)

Nå, det var väl på tiden (igen). Men om du ska lämna in filmen, är det inte lika gott att plåta i färg? Dia är ju något som blir helt magiskt på mellanformat, och där det verkligen ger något helt annat än det digitala.
EGW 2011-03-23 00:03
Jag vill inte kosta på färg förrän jag testat om kameran verkligen fungerar. Hur det sedan blir, det får vi se. Men jag samlar på ditt tips om färgdia i mellanformat. Jag har faktiskt prövat det förr, för många år sedan. Jag vill minnas att det blev väldigt bra bilder. Sedan är det ju detta med inställningar. Om jag verkligen ska satsa något på det analoga måste jag nog ha en exponeringsmätare.
Svar från Makten 2011-03-24 23:39
Ja, med dia måste du verkligen ha exponeringsmätare! Svartvit film har uppåt 12 eller fler stegs omfång, medan dia har kanske 5-6 steg. Så där finns ingen klåpmån!
Otålighet är en dygd i dessa sammanhang =) Jag kan inte tänka mig att ha exponerade rullar i kylen. Då skulle jag nog blanda ihop dem med oexponerade och lyckas dubbelexponera en hel rulle av våda.
Schaktsökare ÄR fascinerande och man lär sig väldigt fort.
Svar från Makten 2011-03-22 19:23
Se! Så talar en vis man:-)
Håller med dig Martin. Fler framkallade och nytagna bilder hade varit kul att se. Själv är jag sjukt otålig och måste soppa filmerna mer eller mindre direkt när filmen är slut.

Måste säga att jag gillar dina välformulerade blogginlägg med tillhörande bilder. Du går verkligen in för det du håller på med! :-)
Svar från Makten 2011-03-22 19:25
Japp, det finns ingen anledning att vänta! Just nu har jag en rulle i mina två respektive småbildskameror som aldrig blir klara:-( Jag har ingen aning om vad jag fotograferat och därför har jag heller ingen lust att framkalla skiten eller ens anstränga mig för att plåta slut på dem.

Jag kan inte säga att jag går in för att fota eller blogga så mycket som jag skulle vilja, men om det är intressant ändå så är det ju trevligt. Hade jag haft mer ork efter arbetstid hade det varit som förr, då jag skrev ett inlägg nästan varje dag och fotograferade lika ofta. Får se om det blir så igen när ljuset nu börjar återvända.
Kul det här, "Spöklik avståndsverkan liksom!"
För någon vecka se'n så trugade en av mina fotokompisar på mig en framkkallningsdosa där man kunde stoppa in sex, tror jag, rullar samtidigt i dosan för framkallning!
Han hade också en lägre tid haft sömnproblen och existensiella funderingar om mina kylskåpsförvarade av oframkallade filmrullar! ;)
Han e också ung! ;)
"Bengan, du måste komma igång å framkalla alla exponerade rullar du har liggande i kylskåpet!"
Det som va litet otur liksom de va att jag inte får in den där stora dosan jag fått låna i min lilla mörkrumssäck... Otur som sagt liksom.. ;)
Så nu har jag blivit erbjuden att låna kompisens STORA mörkrumssäck...
Får se om jag hinner ta emot det fina erbudandet..
De e mycket nu! :)
Tror i alla fall att jag har arton oframkallade rullar i kylskåpet...!? :)
Visst e det spännande! Undrar vad det är på dom? :)
/Bengan

Ps. Trodde såna här saker va lokala liksom, med det verkar vara en EPR-paradox även här, det jag gör, eller inte gör i Gnesta, det får följdverkningar långt borta...
Som Einsteins så rätt sade, "Spöklig avståndsverkan!" ;)
De va därför han hade svårt för kvantmekaniken!
Svar från Makten 2011-03-22 19:27
Den tog visst där den skulle va? ;-) Om jag inspireras av dina kamerainlägg så får du snällt inspireras av mina bildinlägg, så går det kanske jämnt ut? Seså, ut i köket med sig!
Benganbus 2011-03-22 20:51
Fast det blev helt fel idag, hade en M Leica med film i,
men satte ändå i en ny film i en annan M Leica, det kan vara så som det fungerar, jag fotar ofta inte upp den film som sitter i en kamera, utan sätter i en ny rulle i en annan kul kamera!? :)
Inte så underligt att det växer i oframkallat antal i kylskåpet!? ;)
/B
Ingen brådska med mailet för tusan, det råkade bli minst sagt biffigt och det är en jäkla massa skräpbilder, ingen sållning alls i princip. Det är rätt lågt "keeper rate" på de där rullarna då jag mest försökt bränna av dem så fort som möjligt.

Edit: Jag fick förresten min EE-S-skiva idag. Jag mer eller mindre slängde i den och tog med mig 85/1.4 och 50/1.8II ned på stan till ett möte med en polare jag redan var sen till. Det är ganska stor skillnad mot originalmattskivan, så det blir definitivt lättare, men absolut inte lätt. Jag har inte hunnit kika på bilderna i datorn än men min magkänsla säger mig att det blir ungefär lika bra/dåligt som den kina-mattskiva med split och prismor som jag har i min 20D, men rätt skönt med en helt ren sökarbild.
Vettiga tankar! Har en del oexponerat i kylen, dock vet jag med mig att de inte är något att ha.. Dåliga, felexponerade och "bara för att"-bilder på alla. Känslan när man tar en bild är viktig, det är den känslan som gör att jag vill framkalla.
Så ett par rullar i kylen är inte olagligt, mina är där som påminnelse att jag ska vara mer försiktig när jag fotar och inte knäppa 36 bilder i ett kör :)

/Martin