Eller tvärtom, ibland.

E're lugnt om jag bloggar medan ni super?

Så var det fredag igen. Samma visa som vanligt. Veckan är slut och alla ränner runt och är uppspelta. Säkert mycket med kvällens aktiviteter i åtanke. Själv tar jag det lugnt. Been there, done that, liksom.

Mitt förra blogginlägg dröp av jämmer och elände. För bara två dagar sedan mådde jag sämre än jag gjort på mycket länge. Men lyckligtvis har jag någorlunda god självkännedom, och idag har jag varit glad. Det firade jag med att gå en liten sväng med kameran efter jobbet. Och säkert var det en promenad som bara jag och möjligen nån till dårskalle kunnat fundera ut en dag som denna.

---------------------------------

Jag älskar Stockholms baksidor. Jag vet inte riktigt varför, men jag dras till dem. Det finns märkliga platser att upptäcka överallt, där knappt någon annan satt sin fot förut. Ofta bara några hundra meter från trygga gångbanor, vägar och stigar. Idag hittade jag en sådan baksida.

Just när jag var på väg att stoppa ner kameran och åka hem såg jag en hemlig trappa. Och hemliga trappor kan vi (jag resonerar som Gollum) ju inte stå emot!


Ah, bon! Hur kan man motstå detta? Trappan följdes nedåt, med saknade steg och hade en bökig slänt på slutet. Så stod jag i ett litet eget ingenmansland som inte kan ses utifrån från någon vinkel, med marken vackert täckt av gula lönnlöv.
Bara några steg bort uppenbarade sig en sån där trevlig vy som bara en UE*-intresserad kan bli glad av.


*UE betyder urban exploration och är något mycket barnsligt. Men roligt! Det handlar just om att upptäcka och utforska urbana miljöer som sällan eller aldrig ses av gemene man. Bortglömda byggnader, gamla bergrum och sånt.
Du får gärna tycka att det är otroligt fånigt, men i mig vaknade förstås nu den lilla nyfikna pojken. Så jag gick in. Men i brist på lampa (och sällskap) lät jag det bli vid att insupa atmosfären strax innanför dörren. Ett återbesök lär det bli ganska snart. Är du sugen på att hänga med? ;-)

Nå, den lilla ingenmanslandsplätten hade andra saker att visa. Till exempel ett par bärbara latriner. Hur de hamnat där vete fasen.


Det började skymma, så jag gick vidare genom en snårskog av rang. Överallt syntes spår av stackars människor som faktisk bor här. Kabeltattare, eller vad vi må kalla dem. Och på vissa ställen har de en riktigt fin utsikt.


Som sagt; jag trivs här. Min överbelastade hjärna får ro i misären. Och jag förstår så väl varför andra dras hit. Klottrare, till exempel. De söker väl också något.


Jag har ett hatkärleksförhållande till klotter. Det enkla och fula klottret, "tags", visar mest frustration och bekräftelsebehov. Men så finns det graffiti och avancerad gatukonst. Som de två personerna på dörren till höger där ovan. Någon har velat säga något och lyckats.

Du kanske har lagt märke till att jag inte talat om var jag varit. Det är genomtänkt. Jag vill ha det här för mig själv. Säkert är ni ett flertal som vet precis var bilderna är tagna. Men jag tycker att vi kan hålla våra hemligheter. De är ändå inget värda för "normala" människor. Bara för knäppskallar som jag, som älskar samhällets baksidor.


Gå ut runt knuten och upptäck! Är du makrointresserad så är säkert grannens äpplen vackrare än dina. Är du social av dig så är kanske grannen själv intressantare än din... eh, vi kanske inte ska gå så långt;-) Men du förstår nog vad jag menar.

Upptäck! På din nivå och utifrån dina intressen.

Inlagt 2010-10-15 21:48 | Läst 3438 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Bilderna var super, var det det du menade? Lite Banksy-stuk på nästundersta! Och bilden på bärbar latrin tycker jag också var fin :-) /Matti
Svar från Makten 2010-10-16 09:58
Tack! Nja, mer på att en majoritet av alla svenskar verkar supa på helgen. Sanningen att säga hade jag väl själv druckit ett par glas vin, men inte de mängder som en del häller i sig;-)
Skål o tack för underhållande bilder//Leffe
Svar från Makten 2010-10-16 09:59
Tack själv!
Det är helt ok Martin!
Skål på dig!
Jag tar en i det andra benet också!
Kanonbilder förresten.
/Anna.
Svar från Makten 2010-10-16 09:59
Jag tänkte ändå att det var bäst att anhålla om tillstånd först;-) Tack!
Fina UE-bilder. Trevligt graffitireportage.
Jag vill finna sunkiga övergivna ställen också. Har någon tips runt Göteborg, hör av er!
Svar från Makten 2010-10-16 10:00
Äsch, du får väl leta själv:-) Det är ju hela grejen. Att hitta på egen hand!
Underhållande, precis som vanligt. Min favorit är näst sista bilden. Skål!
Svar från Makten 2010-10-16 10:01
Inte läge att skåla nu på morgonen, men tack!
Aldrig testat att "fyllblogga"?

Gillade Grafittikontrasterna mitt i naturen....
Svar från Makten 2010-10-16 10:01
Hehe, det har hänt;-)
Grymt spännande!
Övergivna platser fascinerar mig också, hur spännande som helst. Men jag söker sällan upp dem.
Svar från Makten 2010-10-16 10:02
Det blir mest att jag ramlar på dem. Eller kanske att de söker upp mig. Jag är ju också övergiven;-)
Det här var minsann en trevlig bloggbekantskap. Snygga foton, välformulerad och intressant text... på återseende. /Malin
Svar från Makten 2010-10-16 10:02
Det var trevligt att höra:-)
Näst sista bilden var cool, riktigt cool.
Svar från Makten 2010-10-16 10:03
Tack William! Den var rätt bökig att ta. Mörkt som satan och jag var tvungen att blända ner för skärpedjupet, samtidigt som jag stod ihopvikt som en fällkniv med armbågarna mot knäna.
Jag va så full igår, så jag kunde inte läsa din blogg förrän idag..... :))
Skämt och sido. Läckra, verkligt fina bilder! Höstbilder, som höjer sig ett snäpp över mängden. Du är duktig på att komponera, se motivet....

Nej, tillbaks till flaskan.... :) Ellej schka du blögga mer?..... ;)

Fortsatt trevlig helg!! //Peter-L
Svar från Makten 2010-10-16 17:52
Haha, tack! :-)) Komposition är det jag tycker är allra viktigast när jag fotograferar. Så jag lyfter inte bara kameran och tar en bild, utan går fram och tillbaka för att hitta rätt utsnitt först. Sen beskär jag ofta ett uns, och då gäller det att veta vad man vill åt.

Det blir nog ett litet inlägg idag också, ja. Fast inte så fasligt långt. Tror jag;-)
Jag håller med om att sådana där miljöer är fantasieggande. När jag bodde i Nacka hittade jag t ex en gammal övergiven kontrollcentral till vad jag tror varit ett litet kraftverk. Det låg alldeles nära motorvägen till Saltsjöbaden, men platsen var ändå inte så lättillgänglig. Centralen var inrymd i en gammal stuga som stod olåst men knappast var vandaliserad. Fullt med elmätare och andra installationer på väggarna. Det skulle förvåna mig om stället finns kvar i dag. Och när jag bodde i Vårberg promenerade jag förbi en gammal affär som övergivits för så länge sedan att man på fasaden kunde läsa två telefonnummer: allmänna och riks. Kanske hade den senare utnyttjats som bostad. Den låg också väldig offside, men det fanns ändå något slags litet samhälle i närheten, där folk slogs för att få bo kvar. En ny tunnelbanebro var planerad tvärs över alltsammans, och det är klart att den byggdes senare. Och den gamla sunkiga byn jämnades med marken.