Haiti och konsumtionsfebern

Jag har tänkt skriva lite om mina materialistiska planer under den senaste veckan, men hejdade mig mitt i tanken när den senaste katastrofen i Haiti inträffade för någon dag sedan.

Som trogna läsare vet, så konsumerar jag kameraprylar i en takt som andra byter underkläder. Dock är drivkraften i mitt fall teknisk nyfikenhet, om jag ska försvara mitt beteende. Jag är ingen samlare. Nyss har jag bestämt mig för att sälja mina "enkla" Voigtländerobjektiv som jag har till M8:an och istället köpa ett Zeiss ZM 28/2,8. Gott så, och inga problem. Det är ju bara pengar.

Men sen läser man om en förfärlig katastrof där hundratusentals människor står utan rent vatten och folk ligger med öppna benbrott som ingen har tid att ta hand om. Inget unikt i världshistorien, och vi brukar ju kunna strunta i sånt som händer på andra sidan jorden. Men jag började faktiskt må rätt dåligt eftersom den inträffade precis samtidigt som jag bestämde mig för att lägga tio lakan på en bit glas och metall som inte tjänar något syfte alls förutom att tillfredsställa mig själv.

Vad fan är det jag håller på med egentligen? Jag är och kommer antagligen alltid att förbli kapitalist och liberal. Och kapitalism och liberalism innebär att individen tar ansvar för sina handlingar. Vari består mitt bidragande till mänskligheten och Jorden när jag köper dyra saker för mitt egna höga nöjes skull? Jag skapar arbetstillfällen, förstås. Detta ökar tillväxten välfärden.

Men nu handlar det inte om det. Min konsumtion är mest ett hån i detta sammanhang. Så för att åtminstone försöka vara lite behjälplig så skänkte jag en fjärdedel av de pengar jag har till hands, till en hjälporganisation. Det blev bara femhundra spänn, men jag hoppas att det är till någon hjälp.
Jag har också satt ut en annons på en vara som kan inbringa ytterligare 500:-, där hela summa kommer att gå till Haiti.

Samvetet är knappast rent nu, men kanske lite mindre grumligt.

Inlagt 2010-01-15 20:55 | Läst 4245 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Får själv risigt samvete av att läsa här, påminner ju om mig själv. Ska ta och sätta in en slant på Hoppets Stjärna som "Chasid" tipsade om iaf, samt på måndag även stödja http://www.water4all.org/index.php?country=1 då jag jobbar på Atlas Copco och har ingen ursäkt för att inte göra det. Vad jag förstått så är Sverige ett land som lämnar mycket pengar i bistånd (tack vare våra fina skatter) vilket känns bra, men det kan ju alltid bli bättre antar jag.
Hörde så sent som för nån dag sedan om någon som lämnade hela sin lön (18.344:- eller nåt sånt) för att önska en låt på P3 och pengarna gick till för att bekämpa nån sjukdom eller liknande (var trött som fan när jag hörde det).
Hur som helst, tack för en "påminnelse"!

Ps. Köp ditt objektiv nu med gott samvete o visa mer trevliga bilder som du brukar göra!

// En trogen läsare, men kass "kommenterare" (finns det ordet?)
Svar från Makten 2010-01-15 22:29
Sverige ger ungefär 1% av BNP i bistånd, men tyvärr tror jag inte så värst mycket på detta, då biståndsapparaten verkar mycket korrumperad. Av samma anledning skänker jag sällan eller aldrig pengar till "allmänt" bistånd som sprids ut över världen.
Jag kan ha fel, men det känns som att pengarna gör större nytta om man lämnar dem i klump när det är kris nånstans.

Kul med respons från en trogen läsare som i vanliga fall inte skriver, förresten! Jag kommer att börja blogga mer igen så snart det är "fotoväder" efter arbetstid.

Mörkret släpper sakta sitt grepp om oss:-)
Det finns en liten socialist inom var människa:) och det här med ta ansvar för sina handlingar är skit snack, man bestämmer inte själv vart man är född och var för föräldrar man har, man bestämmer inte själv om det finns jobb eller inte, man bestämmer inte om det är krig eller inte, men det går om man är tillsammans och om man är många, då kan man förändra vissa saker. Äsch, jag är bara en pojkspoling vad har jag att säga:)
Svar från Makten 2010-01-16 01:24
Det jag menar med eget ansvar i det här fallet, är att man inte måste vara socialist för att kunna ge till människor man inte känner. Socialism innebär att man tvingas ge, utan att kunna styra vem som får.
Som liberal och kapitalist vill jag helst kunna styra vart mina pengar tar vägen. Vore det inte för att vi hade ett sjukligt högt skattetryck så hade jag skänkt en stor del av min lön till behövande. Men i och med skatten så "skänker" jag pengar till folk som jag personligen inte anser är behövande. Det gör att min ekomoni inte tillåter de gåvor jag egentligen skulle vilja ge.
Tycker att Victoria och kungafamiljen kan betala bröllopet själva. Så kan skattepengarna gå till de hjälplösa människorna på Haiti.

/Annika
Svar från Makten 2010-01-16 16:38
Tja, det kan man ju tycka. Men jag tror att bröllopet faktiskt drar in mer pengar än vad det kostar, totalt sett. Sen tror jag säkert att kungahuset skänker en rejäl slant vid såna här tillfällen ändå. Jag hoppas det i alla fall.

För övrigt tycker jag att kungahuset ska privatiseras.
Hedervärt Makten!
Bra skrivet också... sådant bildar ringar på vattnet.. det är inte utan att man känner sig extra skamsen för att man inte bidragit med något.

Hursomhelst, det här hindrar dig ju inte från att använda de prylar du redan har! :)
"Sverige ger ungefär 1% av BNP i bistånd" -- Martin

Jag ger också en fast procent av min inkomst i bistånd. (Jag har inte räknat ut exakt, men det ligger nog strax under 1%).

Beroende på vilket sort bistånd man ger så kan det göra nytta eller bara göda byråkrater. Att bara skänka pengar till någon välgörenhetsorganisation utan att fundera på vart pengarna går kan man nog kalla för biståndslotteri.

Om man däremot kan skänka en slant till något specifikt som man vet är bra så är det en helt annan sak.

Huruvida skänkandet av pengar vid katastrofer gör någon nytta är svårt att säga något bestämt om. Ofta är inte flaskhalsen brist på monetära resurser utan infrastruktur för att nå ut med hjälpen.