Mycket snack och lite verkstad

Eller tvärtom, ibland.

Kan en ledig halvtimme verkligen motivera att släpa med sig fotoprylarna?

Inte hade jag skrivit en sådan rubrik om jag tänkt vara negativ. Svaret är givet: Självklart!

Jag har just kommit hem från att ha varit och repeterat med mitt band, inför en spelning vi har på onsdag. Som vanligt var jag sen till jobbet och jobbade därför också sent. Ingen idé att åka hem emellan.
Eftersom jag oftast har kameran med mig så for jag till Aspudden och gick mot Telefonplan, i vars närhet lokalen ligger. Jag hade ganska precis 36 minuter på mig innan vi skulle träffas.

På en lekplats såg jag formen av ett stiliserat Afrika i slitaget hos en trött tegelvägg. Kanske var det de grälla färgerna och det slitna som fick mig att tänka den tanken.


En extremt ful förstukvist med tillhörande ramp på det närbelägna dagiset fick mig att försöka se någonting i orgien av tryckimpregnerad furu.


Hmm, inte nå't vidare kanske. Men jag hade ju i alla fall försökt! Och det är det viktigaste. De som känner mig nära vet hur konstigt det låter när det kommer från mig. Jag försöker nämligen sällan något som jag inte vet kommer att lyckas. Men när det gäller fotografi så kan man inte misslyckas. Trycker man på knappen så blir det en bild.

Till sist en perfektionistisk tråkbild i sin strama...eh, tråkighet. Jag vet inte hur många som fattar vad jag menar, men det som fångade mitt öga var främst färgkombinationen.


Alltså den illgröna färgklicken till bil, mot sin komplementfärg i väggen, kombinerat med blått blänk i fönstrena och tillhörande röda ramar. Sen var det bara att försöka komponera så gott det gick med objektivet som satt på kameran (35/2).

Jag är mycket nöjd, även om bilderna kunnat bli bättre om jag haft mer tid. Men å andra sidan kanske jag hade slöat till om jag inte haft bråttom. Jag vet inte. Säkert är i alla fall att jag alltid bör ha en kamera med mig.

Tillägg: Ja, just det... Spelningen är på "Frankies Bar" i bottenvåningen på Biljardpalatset på St:Eriksgatan. Om du gillar progressiv rock så är det bara att trilla dit och lyssna. Inget inträde och vi går på vid prick klockan 22:-)

Postat 2010-05-10 22:12 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Små utsnitt av verkligheten

Vi, eller i alla fall jag, spanar ofta ganska mycket längre än näsan räcker efter motiv. Ändå tycks de för det mesta ligga närmare än vi trott. I alla fall om man som jag inte är så intresserad av vad det är man fotograferar, utan hur bilden blir.

Med detta i bakhuvudet gick jag en sväng i Johannesfred i eftermiddags. Med mig hade jag 35/2 och 85/1,8. Tanken var att när jag hittat mitt motiv, gå närmare än jag brukar.
Först 35:an, som är lite lagom knölig att komponera med på nära håll.


Ärligt talat hade jag nån slags plan som gick ut på att fotografera natur idag. Men det sket sig!


Jag vet inte om det här är olja, men det ser ut så. Stackars marken:-/


Jag måste väl erkänna att den lilla pojken i mig vaknar och blir väldigt nyfiken när jag står framför en stor maskin som den här. Skopan glimmar lite som guld, men det är nog bara rost.


Sen bytte jag till 85:an. Ett objektiv från 1971 som jag tidigare lovordat. Det är ganska knepigt eftersom det flyttar fokus en smula vid nedbländning. Men för priset (vanligen under tusen spänn) är det fenomenalt.


Jag tänkte gena över bygget av den nya spårvagnsbron, men insåg att det var ett förargligt gap på ungefär 3 meter mellan respektive brohalva. Så jag fick dokumentera några gasflaskor som snällt stod i givakt istället.


Det var det! Nu sitter jag och funderar på hur jag ska ha råd att uppgradera hela objektivlinjen till Zeiss. Trots att det verkligen inte behövs;-)

Postat 2010-05-09 20:48 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Kalle Ankas fotografiska expedition och köldförbannelsen

Det låter som ett äventyr Carl Barks hade kunnat hitta på, när han i sin bästa anda gjorde Kalle Anka till en av de trevligaste tecknade serier som funnits. Men det här är nog inte fullt så spännande;-)

Jag och tre polare brukar lite skämtsamt tala om oss som just Kalle Ankas fotografiska expedition; särskilt när vi är ute på vift med en herrans massa prylar. Det kommer förstås från den lilla snutten som brukar sändas på Julafton när Kalle är ute i djungeln med tusen olika attiraljer och omöjliga situationer uppstår.
Förbannelsen då? Jo, av någon anledning tycks det alltid bli så jääävla kallt när vi ska fotografera tillsammans. Idag var inget undantag. +6 grader, snålblåst och regn. Perfekt!

Men, då plockar man fram det gamla ordspråket "dåligt är bra", och vips ser man möjligheterna istället. Regnblöta motiv ger mer färg:-)

I väntan vid Liljeholmen på den tredje och fjärde kumpanen plockade jag fram Samyang-85:an, medan Anders drog på sig understället (jag hade redan mitt på mig). I brist på vettiga motiv riktade jag blicken mot backen.


För att fly det sura regnet drog vi oss in under Liljeholmsbrons södra fäste. Här är det riktigt uselt, och det är ju bra! Zeissen gör vad den ska göra.


En liten repsnutt låg och latade sig på den före detta godsperrongen.


I jakt på någon form av flott för invärtes bruk masade vi oss sen över till Södermalm, också för att kika lite under det norra brofästet.
En uteservering hade ju inte varit dumt, men så var det ju det där med vädret...


Förlåt om jag tjatar, men jag kan inte nog prisa ZF 35/2. Man behöver liksom inte göra något åt bilderna. Min "default"-inställning i ACR duger inte längre, utan jag måste sänka kontrasten för att det ska bli bra!

Under norra brofästet är det som sagt ännu uslare. En däckfirma slåss med duvorna om platsen, men i övrigt håller sig nog de flesta borta.


Provade Nikkor 20/3,5 AI-S lite, och det är faktiskt riktigt bra på nära håll. En jävulsk massa kromatisk aberration, men fina färger och skaplig kontrast.


Efter påfyllda flottreserver avvek två av expeditionsdeltagarna hemåt, troligen på grund av tilltagandet av det redan värdelösa vädret. De två kvarvarande knallade runt Reimersholme, där jag faktiskt aldrig varit i mitt liv tidigare. Passade på att smäcka på 50/1,2 på kameran. "1,2 är ju ändå 1,2", som polarn sa när jag nämnde att jag funderade på att köpa ett Zeiss 50/1,4 istället. Och visst är det så.


Börjar ni tröttna nu? Det går bra att sluta läsa när som helst, men jag är inte färdig ännu;-)
Zeiss är ändå Zeiss, om man nu ska vara sån...


Vi avslutar med ett fantastiskt vackert, slitet båtskrov, som om man inte tittar ordentligt antagligen bara skulle framstå som fult och slitet.


Ännu en lyckad expedition av Kalle Ankas fotografiska! Överallt finns det något att fotografera, och även om jag tidigare någon gång skrev att "jag fotar helst ensam", så är det väldigt trevligt att strosa runt med polarna, snacka skit och plåta lite.
Nu ska jag laga en sen middag och ta mig ett par glas vin:-)

Postat 2010-05-08 20:29 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

"The Zeiss look", eller Konsten att ta bra skitbilder

På Fred Mirandas ganska trevliga amerikanska forum råder något av en Zeiss-feber. Och jag är förstås en av de drabbade. I den officiella Zeiss Z*-tråden postas dagligen massor av tekniskt spektakulära bilder, men också ganska många med estetiskt goda egenskaper. Jag försöker bidra så gott det går.

http://www.fredmiranda.com/forum/topic/860134

Man talar om "The Zeiss look", som gäller ett gemensamt karaktärsdrag med avseende på rent optiska prestanda hos Zeiss-objektiven. Något som för en oinvigd antagligen ses som ren humbug, självindoktrinering eller "mojo". Alltså omätbart trams.
Jag var själv mycket skeptisk till allt snack om "3D" och sånt, men det är jag inte längre.

Vad är då "The Zeiss look"? Inte lätt att förklara. Man måste nog se det själv. Men för mig är det exakt det jag velat åt hela tiden utan att veta om det. I korthet skulle man kunna säga att det handlar om att återge motivet såsom ögonen ser det. I alla fall som mina ögon ser det. Ingen "hinna" över bilden, utan en klarhet, färgriktighet och skärpa som gör att man liksom står i bilden istället för att titta på en platt skärm.

För att ge rubriken en mening så tog jag några "skitbilder" idag med ZF 35/2, som faktiskt lyfter bara för att de är tekniskt bra. Eller så är det medvetandet om den tekniska kvaliteten som gör att jag gillar att ta även helt meningslösa bilder. Som den här (måste förstoras för att se vad jag menar), vid f/2:


Det halvvissna tulpanknippet frigör sig från bakgrunden, trots att vi här har ett bra exempel på "ful bokeh" (oskärperendering). Man tänker helt enkelt inte på bakgrunden, så det spelar ingen roll. På precis samma sätt som man inte tänker på bakgrunden när ens egna ögon fokuserar på något relativt nära.Visst, bilden är väl okej komponerad och så. Men jag hade nog raderat den omgående om den inte haft teknisk kvalitet.

Pekar man sen kameran rätt in i svårt motljus så besudlas bilden inte av massa elände. På sätt och vis är detta ett bortglömt tekniskt mål för mångsidighet.


Men den främsta egenskapen hos Zeissobjektiven (i alla fall 35/2) är förmågan att återge strukturer och lokal kontrast på ett särskilt sätt. Man verkar ha optimerat prestanda för lägre Nyqvistfrekvens (maxupplösning) än normalt, vilket betyder att detaljskärpa (kontrast vid mycket höga frekvenser) är lägre medan "skärpa" över 5-10 pixlars radie är desto högre.


Detta ger "The Zeiss look", eller "3D" som en del vill kalla det. Även nedbländat! Bilden ovan är visserligen vid f/2,8 men visar fenomenet väl i träreglarna.

Det var dagens skitbilder! Jag avslutar med en fin gammal PV som jag såg när jag skulle spela med bandet i Midsommarkransen i onsdags:-) Notera övergången mellan skarpt och oskarpt.



Så, är Zeiss så bra som det sägs? Nej. Ännu bättre.
Läser man laboratoriskt utförda tester så kommer man att missa hela poängen. Det spelar ju ingen roll om en MTF-kurva ser kass ut på pappret om bildkvaliteten är enastående, eller hur?
Mycket intressant är också att Zeiss verkar ha lyckats med denna "look" i nästan alla deras objektiv. Mitt lilla Biogon 35/2,8 som är en tredjedel så stort som Distagonen, och med en helt annan konstruktion, beter sig på liknande sätt.
Sen finns det naturligtvis tillfällen då karaktären inte passar. Bakgrunder ur fokus kan vara riktigt stökiga om ljuset är hårt. Men det är jag gladeligen villig att offra. Liksom pengarna det kostar;-)

Postat 2010-05-07 20:22 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Bilder utan ord

Jag gick en omväg hem från jobbet idag. Ungefär 15 kilometer blev det. Så jag orkar verkligen inte skriva något. Men det här är lite av vad jag såg på vägen:-)





Postat 2010-05-06 22:38 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
Föregående 1 ... 3 4 5 Nästa 
Låsta kvalitetsartiklar, Portfolio, obegränsat med bilder - nu får du 50% på PlusLäs mer