Mycket snack och lite verkstad

Eller tvärtom, ibland.

Den vackra misären

Förmodligen är jag inte ensam om att vid denna tid varje år undra varför i helsike vi bor här uppe. Alltså kring sextionde breddgraden för stockholmare och etter värre för norrlänningar. Vad ska det tjäna till? Varför bemödade sig våra förfäder med att bosätta sig där mörker och elände råder under flera månader varje år?

En enkel förklaring är att det rådde annat klimat då. Och så är ju människan i sin hela natur nyfiken. En nyfikenhet som hos många av oss tynar bort när regnet, slasket, de grå skyarna och leran gör sitt intåg. Särskilt i de mellersta delarna av landet där varken snö eller blidväder hör till vanligheterna, utan vi istället befinner oss under en grå, våt och tung filt av elände.

---------------

Som ni sen tidigare vet är jag en hängiven cykelentusiast. Det är mitt sätt att transportera mig, men framför allt ett sätt att ta mig ut i naturen. Och medan många andra packar in sina cyklar i förråden för vintern nån gång i november rullar jag på så gott det går.


Om världen utanför de immiga fönstrena ser för taskig ut är det ännu värre ute. Det betyder inte att det är värt att stanna hemma. Snarare tvärtom. Att från sin sköna fåtölj se ljuset utanför tyna bort är mycket mer beklämmande än att göra det utomhus.


Om man bara tar det där klivet så blir man nästan garanterat nöjd. På med ordentliga kläder, lite matsäck och andra förnödenheter i väskan, och så bara ut. Oavsett om regnet formligen häller från himlen. Det lönar sig alltid. Alltid.


Det har nog inte hänt en enda gång att jag ångrat det. Men gångerna jag gått från miserabelt deppig till glad och hoppfull, är oräkneliga. Det funkar alltid. Alltid.

---------------

Nyckeln är att försöka se det vackra i det eländiga. Ni vet, som att man kan uppskatta patinan hos en gammal sliten stol. Eller skiftningarna i rosten hos ett bilvrak. Det är samma sak med gråvädret. Bara det att du inte kommer undan. Det äger dig och din tillvaro. Bilvraket kan du vända ryggen och glömma på en sekund. Och du kan köpa en ny stol om den slitna inte behagar dig. Men du kan inte ändra på vädret.

Kan du acceptera och anamma den svenska vintermisären så kan du också glädjas åt den och av den. Du kan gå omkring och mysa i mörkret och regnet om du vill. Och varför skulle du inte vilja det?


Det är min fasta övertygelse att det går att finna något vackert i vilken skit som helst. Kärnan är dock att det som på avstånd – inifrån den bekväma stugvärmen – ser ut som elände, också gömmer skatter som är lika fina som en sommaräng. Det är bara lite obekvämare att ta sig dit.


Själva misären i sig är också vacker. Det murriga landskapet med frusna vägar, stålgrå himmel och avlövade träd kan ge mig gåshud av välbehag. Som en vemodig melodi spelad med ett fåtal skorriga instrument. Enda skillnaden är – återigen – att du kan stänga av melodin. Men du kan inte stänga av verkligheten. Lyckligtvis.


När man väl funnit den här glädjen inför det man ändå inte kan ändra, uppstår möjligheter! Om förväntan saknas kan en helt vanlig dag med några solstrålar förvandlas till himmelriket. Bara för att man som vanligt var ute, precis som alltid.


Hjärtat och hjärnan får fnatt och glädjen sprudlar inom en. Den snorhala stigen, mjölksyran i benen och de blöta kläderna är inget jag längre tänker på. Bara denna lilla solglimt i det annars så mörka får mig att leva som aldrig förr.


Det är möjligt att jag känt samma glädje om jag valt att stanna hemma under de trista dagarna och bara stuckit ut när solen skinit. Men jag tror verkligen inte det. Naturen är verkligheten och verklighetens alla nyanser ska upplevas. Annars blir det svårt att uppskatta den.


Som den mossiga dälden jag upptäckte för att jag struntade att cykla hem trots att jag frös, var hungrig och trött.

---------------

Sitt inte hemma och beklaga att vi lever där vi lever bara för att det råkar vara en sur, snöfri vinter med ytterst få soltimmar. Du kommer inte att bli ett dugg gladare av det.
Det enda du egentligen behöver är ett par skor. Sen är det bara att bege sig ut och betrakta spektaklet. Har du större ambitioner än att gå runt kvarteret så kan du säkert skaffa dig utrustning för det också. Behöver du verkligen en ny bil? Du får ganska många jackor, cyklar, kängor och underställ för de pengarna.


Insup misären! Den är trevligare än vad de flesta av er tror. Gör den till din. Det är den värd.


PS. Alla bilder är tagna med kompaktkameran Sony RX100. DS.

Postat 2014-12-22 21:24 | Läst 5424 ggr. | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera