Det som göms i snö...

...kommer fram i tö. Och då syftar jag inte på all hundskit som smälter fram för att husse och matte "råkat" missa att plocka upp efter sina kreatur. Som av en händelse just när ingen annan heller såg.
Nä, jag menar alla de intressanta färger och former som finns överallt, men som man nästan glömt bort när allt var vitt. 

Tennisbanan – Fujinon GF 50/3,5

På lunchpromenaden kommer man inte så långt, så man får titta noga för att hitta nåt man inte sett förut. 

Självporträtt – Fujinon GF 50/3,5

Mig själv har jag förstås sett förut, men inte glasrutorna. Blev bra stämning tycker jag även om den passar rätt dåligt med bilden innan. 
Undrar förresten hur många glasrutor man kan byta på skattebetalarnas bekostnad innan man begriper att de grobianer som slog sönder dem kommer fortsätta med det så länge man låter dem hållas? 

Onödig kostnad – Fujinon GF 50/3,5

Det var det! Nu återgår jag till att lyssna på när grannarna borrar i väggen. Ett hål i taget med ungefär 5 minuters mellanrum. Så att man kan störa resten av huset riktigt, riktigt länge, precis när folk kommit hem från jobbet och vill ha lugn och ro. Varför är folk så enormt jävla pantade? :-( 

Ajöken!

Vad fanken är ett "cykellandskap"?

Jag har så sakteliga till slut lyckats börja kombinera mina två största fritidsintressen; fotografering och cykling i skogen. Länge kände jag mig begränsad av att alla kameror i tillräckligt liten storlek var för dåliga för mina tekniska krav, men sen ett tag tillbaka har jag ett par väskor som tillåter mig att ta med rejäla doningar. Detta tänkte jag avhandla mer i detalj i ett längre inlägg, så det gräver vi inte ner oss i just nu. 

Oftast blir det inte så roliga bilder, särskilt inte om man som betraktare inte är intresserad av cyklar. Men att ha med cykeln i bild hör liksom till. Den blir en del av historien om hur och var bilden blev till, om inte annat. Och, om cykeln inte "skymmer motivet" så kanske det också kan bli intressant även för icke cykelnördar. Bilden jag publicerade i mitt förrförra blogginlägg är en typisk sådan, och jag kom på att jag nog borde försöka ta fler såna bilder. Dessutom grävde jag fram några ur arkivet som vi kan titta på till dess.

Det blir alldeles för mycket jobb att skriva om alla dessa händelser, så jag nöjer mig med att visa dem i en enda följd. Den översta tog jag idag och resten är utan inbördes ordning mestadels från i vintras och höstas. 

Fuji GFX + GF 50/3,5

Fuji GFX + Schneider-Kreuznach 28/2,8 PC-Super-Angulon

Fuji GFX + GF 50/3,5

Sony a7 II + 7artisans 28/1,4 FE+

Fuji GFX + GF 50/3,5

Fuji GFX + GF 45/2,8

Sony a7 II + 7artisans 28/1,4 FE+

Sony a7 II + 7artisans 28/1,4 FE+

Sony a7 II + 7artisans 28/1,4 FE+

Jag har ingen direkt baktanke här utan har bara valt ut lite bilder där jag tycker att bilderna är intressanta för att det är en cykel med, utan att det för den sakens skull är en "cykelbild". På sätt och vis sammanfattar de ganska väl varför jag cyklar i skogen så mycket; 3-4 gånger i veckan, året om. Förhållandena ändras ständigt och man ångrar i stort sett aldrig att man stack ut och cyklade.

Nu när jag hittat på den här genren ska jag försöka finslipa den lite. Göra cykeln ännu mindre, utan att den försvinner. 
Som sagt ska jag också i ett kommande inlägg beskriva lite hur det går till att ha med sig ganska fräsig utrustning och vad som funkar och inte funkar. 

Ha're så länge! 

Den ologiska längtan efter annat

När det är vinter längtar man efter sommaren och vice versa. Det är svårt att leva i nuet av någon anledning. Jag kom just på att jag tyckte det skulle bli rätt skönt med lite högre temperaturer nu i veckan, men är verkligen slask och ingen snö bättre än torr kyla? Fan vet.

Tillbakablick – Fujinon GF 63/2,8 @ f/11

Apropå snö så är det vansinnigt svårt att fotografera snö, har jag märkt. Det blir lätt bara en jämnvit massa utan struktur och dynamik, särskilt om kameran själv får bestämma. Råkar man inte ha trevligt ljus, som här ovan, så får man jobba lite med kurvor istället. En metod som fungerar ganska bra är att göra den väldigt brant på slutet ända upp mot vitt, så att nyanserna i snön framträder. Längre ner mot mellantonerna och skuggorna kan den se ut som vanligt, eller till och med vara helt spikrak. 

Överlevnad – Fujinon GF 45/2,8 @ f/22

Om nån undrar varför jag bländat ner så hysteriskt så är det för att det snöade, och då jag inte har nåt ND-filter så var jag helt enkelt tvungen för att få en såpass lång slutartid att snöfallet inte skulle synas i bild. 

Nu ska jag ut i slasket och se om jag hittar något spännande. Och inte försöka längta till nåt annat än det som är just nu. För det tjänar inget till. 

Den misslyckade cykelturen

Egentligen visste jag nog att det inte skulle gå att cykla i skogen idag, men jag kunde inte låta bli att försöka. Mycket riktigt; det var i stort sett omöjligt. Underlaget som så sent som i torsdags var helt fenomenalt, hade på blott ett par dygn av plusgrader förvandlats till en sortbet som inte bar. Inget grepp i någon riktning, ingen styrsel, ingen vits.
Nå, jag hade i alla fall kameran med mig och tog några bilder, och då jag tvingades cykla på grusvägar och i traktorspår istället så hittade jag motiv som jag annars inte brukar se. Så helt misslyckat var det förstås ändå inte.

Fujinon GF 50/3,5 @ f/5,6

Jag har under längre tid laddat för ett ordentligt, välskrivet och bildspäckat blogginlägg, men det blir inte av. Ambitionsnivån är för hög för min ork tyvärr. Så jag provar åter igen att dutta med kortare inlägg. Vi får se om det funkar bättre.

På återseende!