Martin Hertsius

Monokromt när färgerna inte duger

Igår kväll tog jag en liten tur till Nyckelvikens naturreservat, med stativ och hela faderullan. Fick ett par bilder som jag tyckte borde kunna bli bra, men väl hemkommen kunde jag inte få till nåt alls av dem. Skymning och mulet innebär väldigt knöliga färger nämligen. Och jag tror bestämt att Fujikamerans dito gör det etter värre under dylika omständigheter, för allt blir bara en gröngrå soppa. Jag tycker generellt att alla Fujis alternativ (som de kallar filmsimuleringar, fast de inte alls ser ut som film) är alldeles för gröna och det märks extra tydligt i visst ljus, som detta. 

Så, efter att bilderna fått vila till idag provade jag igen. Nä, samma skit fortfarande. Vad gör man då? Jo, man kastar färgerna åt fanders!


Fujinon GF 110/2 @ f/8 – ISO 100 – 3 sekunders slutartid


I övrigt var det som vanligt uppenbart olägligt att släpa runt på större fotoutrustning medelst cykel. Inte för att utrustningen var jobbig att cykla med (det var min vardagscykel, så ingen skogsåka denna gång), utan för att varje bild blir ett projekt. Ställa ifrån sig cykeln, ta av sig ryggsäcken, packa upp stativet, och så vidare. Promenerar man kan man åtminstone ha stativet över axeln, men det går förstås inte på hojen. Och är det bökigt så ökar risken att man inte ens orkar stanna och försöka ens när man ser ett eventuellt motiv. 

Tyvärr kan man inte vara säker på att cykeln står kvar ens när den är låst i detta land längre, så att lämna den och promenera lockar inte heller. I alla fall inte när man som jag är helt beroende av cykeln i vardagen i övrigt. Har man bil är det kanske inte hela världen att vara utan cykel ett tag, men stöldrisken är förjävlig för oss som inte har det. 



Fujinon GF 110/2 @ f/4 – ISO 400 – 1/1,3 sekunders slutartid


Stativ fyller förresten måttlig funktion när man försöker fotografera lövverk om det blåser, vilket det gjorde. Efter ett antal försök hittade jag en lucka i vinden. Höjde ISO en skvätt för att inte få onödigt lång slutartid också, vilket hjälpte. Här hade jag förmodligen klarat mig fint med bildstabilisering istället, och ännu högre ISO. Hur som helst är jag hyfsat nöjd med resultatet och det var tur att jag inte kastade bildfilerna, vilket jag var väldigt sugen på igår. 

Nu ska det visst vara skitväder några dagar så jag tror inte det blir mycket fotat. Ska skruva lite med cykeln istället tänkte jag. Byta fälgar och däck bland annat.


Goafton!

Postat 2021-08-25 22:29 | Läst 1346 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Helt öde

Förra inlägget handlade om hur svårt jag tycker att det är att fotografera skog. Då kanske någon undrar vad jag tycker är lätt(are) att fotografera, och det kan jag visa några exempel på från aftonens promenad. Färger, former och strukturer i urbana miljöer helt enkelt, utan något egentligt syfte annat än att jag tycker om bilderna. 







Eller, helt lätt var det inte. Första bilden är tagen med Fujinon GF 63/2,8 men resten är med vidvinkeln GF 30/3,5, och vidvinkel är egentligen inte riktigt min kopp te. Men just därför är det nyttigt att använda den ibland så man får skrynkla hjärnan lite extra. Jag insåg först i efterhand att den väldigt ödsliga stämningen under promenaden faktiskt lyckades avspegla sig i bilderna. Märkligt. 

Goafton. 

Postat 2021-08-21 22:27 | Läst 1296 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

En helt vanlig skog

Det finns fasen inget svårare att fotografera än skogen. Alltså den där vanliga, svenska skogen som inte ser särskilt märkvärdig ut men som ändå kan vara fantastisk att vistas i. Det finns sällan något spektakulärt som gör sig bra på bild och för egen del håller jag på att bli tokig varje gång jag försöker, för att det alltid är något ivägen. En gren, ett träd, stället man skulle vilja stå på är omöjligt att nå, och så vidare. Men jag försöker ändå. 


GF 63/2,8 @ f/4 – 1/100 sekund – ISO 400


Då jag nästan alltid har kameran med när jag cyklar blir det också då jag har möjlighet att försöka fotografera skog. Eller ska vi säga att jag blir tvungen, eftersom det liksom inte finns något annat att fotografera. Idag tog jag lite längre pauser och försökte verkligen se det jag inte brukar se. Det gick sådär och jag var som vanligt gravt missnöjd med skörden när jag kom hem.



GF 63/2,8 @ f/5,6 – 1/80 sekund – ISO 500


Här ovan var det jättetjusigt ljus som naturligtvis behagade försvinna medan jag fipplade med kameran, som fokuserade fel och hade sig bra länge. Till sist lyckades jag i alla fall träffa det närmaste trädet men som ni ser räcker inte skärpedjupet till ens på det avståndet. Och nåt stativ kan man inte gärna släpa på när man cyklar. Det man skulle ha är bildstabilisering; det hade hjälpt väldigt, väldigt mycket. Nåja, det blev nån slags stämning i alla fall. 



GF 63/2,8 @ f/5,6 – 1/80 sekund – ISO 400


Likadant på myren. Ut i den kan man inte gå utan stövlar och i kanten är det en herrans massa blast och sallad överallt som skymmer motiven. Till sist hittade jag nån halvrimlig komposition med planerad beskärning. 

För ovanlighetens skull hade jag normalen istället för femtian, och den lilla skillnaden mellan 50 och 63 mm brännvidd gör stor skillnad (sensorn är alltså större än småbild, det är därför 63 mm är ett normalobjektiv). Det blir redigt mycket svårare att komponera för mig, av nån anledning. Vill alltid ha med lite mer. Men att tvingas tänka annorlunda är bra. Jag borde antagligen koncentrera mig mer på detaljer. Fast då blir det där med skärpedjupet ännu svårare. 

Detta om detta! Vi får se vad det blir nästa gång. På återseende. 

Postat 2021-08-18 00:23 | Läst 1409 ggr. | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera

Promenad utan mål

Knallade ut en sväng med kameran samt ett objektiv jag egentligen inte gillar, men känner mig tvungen att försöka använda ändå ibland. När det blir bra blir det oväntat bra. Det tråkiga är att det väldigt ofta inte blir bra alls och jag förstår inte riktigt varför. Totalt slumpmässig skärpa.


~f/1,7



~f/2,2



f/1,4

Det bökiga objektivet är ett Mitakon 65/1,4; en snabb normal för Fuji GFX alltså. Mittenbilden försökte jag först plåta vid full glugg men det blev så oskarpt så jag nästan blev förbannad. Lite nedbländat vart det bättre men fortfarande inte bra. Det konstiga är att sista bilden är betydligt skarpare trots just full glugg. Och såhär är det varje gång jag använder objektivet. Usch. 

Kameran däremot gör vad den ska. Alla bilder är JPG från kameran, med ett uns beskärning i något fall och liiiite nedmörkad underkant på första. Såg inte ens nån vits att importera råfilerna, vilket är skönt.


Gonatt! 

Postat 2021-08-16 23:51 | Läst 1356 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Torpet V – Mental frånvaro

Sakta men säkert släpper tankarna greppet. 





Imorgon blir det visst regn. 

Postat 2021-08-06 21:26 | Läst 1431 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa