Motiven finns överallt

Det svåra är att se dem!

Och nä, en bild behöver inte "berätta" nåt. Det är pretentiöst trams. 

Ses! 

Att fotografera är att påminnas om verkligheten

Alla har nog med viss frustration kommit hem från ett fototillfälle utan att ha lyckats ta en enda vettig bild. Ibland kanske man inte ens plockade fram kameran. Det blev ett "misslyckande". Eller blev det verkligen det? Är det alltid resultatet – en färdig bild – som räknas?

Jag har funderat ganska mycket på varför jag gillar att fotografera och aldrig riktigt kommit fram till ett vettigt svar, som inte är en efterhandskonstruktion. En aspekt som jag nämnt många gånger är viljan att få det till synes meningslösa att se meningsfullt ut. Att avbilda något fult eller tråkigt så att det blir vackert. Eller åtminstone sevärt, kanske. 
Men, vad är egentligen meningen med att framställa en sådan bild? Jag tittar ytterst sällan på gamla bilder, så det måste vara något tämligen flyktigt. När bilden är färdig så har den liksom tappat sitt värde. Jag går vidare till nästa. Blir aldrig nöjd eller färdig. 

Så jag började grunna lite djupare och försökte dra paralleller. Det finns ju folk som exempelvis renoverar gamla bilar som hobby. De kan fila och skruva och svetsa och greja i åratal med en och samma bil. Sen när de är färdiga så säljer de den. För det var inte slutresultatet som egentligen var det intressanta, utan resan dit. Själva renoveringen.

På samma sätt tror jag att fotografering kan fungera, åtminstone för mig. Men inte lika konkret. Jag har sällan en plan eller strategi, eller en målbild. Istället färdas jag planlöst runt och tittar. Aktivt. Jag granskar min omgivning mycket noggrannare om jag har en kamera med mig, än om jag inte har det. Och därmed ser jag mycket mer, och annat än vad jag vanligen (inte) ser. 

Med andra ord; fotograferingen gör att verkligheten blir mer påtaglig. Det kanske är därför det är så fascinerande att fotografera. För att det får en att se det man annars inte lägger märke till. Oavsett om man faktiskt tar några bilder eller inte. Eller om bilderna blir bra eller inte. 

Är då ett fototillfälle utan bilder verkligen ett "misslyckande"? Antagligen inte om du såg mer än du annars sett, för att du nyfiket undersökte den omgivning du råkade befinna dig i. Tål att funderas på. 

Tillägg 2022-09-14: Hittade en trevlig film som handlar om ungefär detta. Inte riktigt samma, men liknande grundtanke: https://www.youtube.com/watch?v=5fneU1FlEP0