Mycket snack och lite verkstad

Eller tvärtom, ibland.

Trivs man med utrustningen så tar man bättre bilder

Inom alla utövanden av konst, sport och olika spel pågår i bakgrunden ständigt en diskussion om huruvida utrustningen är viktig eller ej. Ibland blir det rena rama kriget och diskussionsdeltagarna håller ofta så hårt i sin ståndpunkt att det blir löjligt, för alla borde faktiskt kunna se poänger i båda sidor av myntet. Alltså att utrustning både är viktigt och oviktigt, beroende på när, var och hur den används, samt hur duktig utövaren är. 

Det torde vara givet att bra utrustning alltid kommer kunna ge bättre (infoga resultat beroende på vilket ämne vi talar om) under optimala omständigheter. Eftersom detta är en fotoblogg på en fotosida så talar vi främst om kameror och objektiv, men såklart också kringutrustning. Däremot är det också givet att bra utrustning inte alltid ger bättre resultat. 


En stege är en stege, eller? – 45/2,8 @ f/4


Dessa diskussioner ballar nästan alltid ur i pajkastning istället för intelligenta och intellektuella resonemang, vilket är ganska tragiskt eftersom ämnet är viktigt. Min syn på saken är ganska enkel och jag tänker inte ta ställning för den ena eller den andra sidan. För båda har rätt. 

Ju duktigare fotografen är, desto sämre utrustning kan vederbörande komma undan med. Därför är det också ofta ganska duktiga fotografer som hävdar att utrustningen är underordnad. Det går nämligen att ta kanonfina bilder med vilken skit som helst. Det trista med att envist hävda detta som något eftersträvansvärt är att man dels berövar de mindre duktiga den hjälp de kan få av en bra utrustning, men man förkastar också det psykologiska lyftet i att veta att det man använder inte är den begränsande faktorn. 



45/2,8 @ f/4


Själv har jag allt sedan jag började fotografera sökt efter det bästa i utrustningsväg som jag kunnat motivera. Inte för att jag behövt det på något vis utan för att det tillfört en dimension till fotograferandet, i form av tekniskt intresse på nördnivå. Nu har jag efter något års lugn på utrustningsfronten köpt mig en digital mellanformatkamera – Fujifilm GFX 50R – och precis som med alla nyförvärv bakåt i tiden gör den att jag (åtminstone för tillfället) trivs när jag fotograferar. Och trivs man så tar man bättre bilder. De vi ser i dagens inlägg togs alla inom en halvtimme på min lunchrast, utom den sista som är några dagar gammal.



45/2,8 @ f/5,6


Utöver att kameran på ett rent praktiskt plan samarbetar med mig, drivs jag också av nyfikenheten kring vad den tekniskt sett kan åstadkomma. Och om jag över huvud taget som medelmåttig amatörfotograf kan komma i närheten av att utnyttja den fullt ut. En riktigt bra kamera tvingar mig helt enkelt att anstränga mig lite mer. Den ställer krav på mig att leverera, främst inför mig själv. Men visst finns det också ett mått av press från omgivningen när man använder fräsiga grejer, inget snack om den saken. 



45/2,8 @ f/4


Så, jag förespråkar alltså att man har dyr och fin utrustning om man kan motivera det, och det är upp till var och en att göra som tur är. Vad är då det motsatta resonemanget, och hur kan jag tycka att det är värt att beakta?

Jo, att ha och använda enkel utrustning har också sina fördelar. Man behöver inte vara så försiktig om den, vilket innebär att den kan vara med överallt. Den kan göra att man släpper pressen och ibland tar bättre bilder just på grund av det; alltså omvänt mot den positiva press jag talade om nyss. Man kan också se det som en utmaning att ta kanonbilder med nåt som är billigt och begränsande. Men, jag skulle nog vilja påstå att allt det här funkar bäst när man är en hyfsat kunnig fotograf. 


45/2,8 @ f/2,8


Vet man vad man vill åstadkomma så är det lättare att ta sig runt begränsningarna, och kan man teorin så vet man vilka motiv som är värda att ens försöka sig på. Ni vet, vem har inte försökt fotografera en fin solnedgång eller en fullmåne med mobilkameran? Numera är mobilerna såpass bra att det nästan funkar. Men det kommer aldrig bli ens i närheten av vad det kan bli med en ordentlig kamera, tyvärr. När den insikten finns så kan man istället fota annat med mobilen, för den duger till väldigt mycket. 



45/2,8 @ f/4


Man behöver alltså inte ta ställning i den här frågan. Det är närmast fånigt att göra det, för båda tankesätten är helt korrekta och lätta att motivera. Så hur ska man göra då? Tja, tänka själv förstås och göra som man vill! ;-) Hur man än bär sig åt så är det bra att utmana sig, och det kan man göra åt båda hållen. 



45/2,8 @ f/3,6


Min ständiga utmaning är att hitta vackra och intressanta motiv i det fula, tråkiga och vardagliga. Här får jag faktiskt hjälp av en fin kamera som kan trolla fram mer lyster och skärpa och tydligare visa detaljerna. Allt det där som man inte lägger märke till i motivet i verkligheten om man inte är ute efter att fotografera det. 
När jag använder enklare utrustning så måste jag tänka lite annorlunda och leta efter tydligare former och inte tro att subtila färgskiftningar ska tillföra bilden något, för de kommer inte att synas ändå. 

Med GFX:en experimenterar jag fortfarande och försöker lära mig vilka slutartider jag kan handhålla med bibehållen skärpa, om jag måste justera vitbalansen för vissa motiv, vilka bländarvärden som ger tillräckligt skärpedjup vid ett givet avstånd, hur bakgrundsoskärpans kvalitet förändras vid nedbländning, och så vidare. Då jag halvt omedvetet tar längre tid på mig vid fotograferingen har jag börjat låta bli alla hjälpmedel och kör oftast manuell fokus och ställer tid, bländare och ISO manuellt. 

Och jag trivs, så in i bänken! Det finns alltid något att störa sig på, men ju bättre slutresultatet blir desto lättare är det att ignorera de mindre bra egenskaperna. Mellan varven ger jag mig själv en knytnäve i nyllet genom att försöka fota med mobilen, liksom för att påminna mig om det faktiskt går också. Fast jag hatar den.



Samsung S9


Den som trivs med att plåta med sin mobil bör naturligtvis fortsätta med det. Själv borde jag göra det (åtminstone ibland) av motsatt anledning. Allt som tvingar en att tänka, lära sig och skapa är positivt. 

Ut och plåta med er! Fast nu är det  ju mitt i natten. Fan. 

Postat 2019-02-28 00:22 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera