Kvadratisk övning

Vad gör man när man har en halvtimme över på lunchen? Man plockar fram kameran förstås! För stunden laddad med ett gammalt Nikkor 50/2 från 1977, som gör sig finfint i kvadratiskt format. Alltså 33x33 mm på min kamera eftersom sensorn är större än småbild. Jämfört med dess tänkta bildvinkel på småbild får man med liiiiite mindre på bredden men mycket mer på höjden. 
Då jag vet att efterbehandling brukar leda till tandgnisslan och ångest bestämde jag mig för att ställa kameran till svartvitt och kasta råfilerna om de inte verkligen behövdes. Vilket verkställdes vid hemkomst eftersom JPG-bilderna blev ungefär som jag ville, direkt ur kameran.
Detta förhållningssätt kan få mig att slappna av lite mer och sänka kraven, och det i sin tur ökar fotoglädjen och mängden tagna bilder. Det blev hela 14 stycken, varav 10 får duga att visas.

Det råkade bli ett slags tema med oreda och efterlämnade grejer, vilket turligt nog passade ganska bra i svartvitt. Under fotograferingen ändrade jag kontrasten vid flertalet tillfällen redan innan bilderna togs, eftersom den måste anpassas till motivet och det resultat man vill ha. Synd att ingen (mer än jag) kommit på att man borde kunna göra det med ett vred, så man slapp gå in och gräva i menyerna varje gång. 

So long!

2020-12-15 10:11   Måns H

Det var faktiskt kul att titta igenom dessa svartvita bilder av oreda och efterlämnat. Mungiporna åkte upp, bildsviten blev en upplevelse! Andra bilden roligast*, elsparkcykeln gav mig Tunbjörkvibbar, sista bilden kändes lite läskig.

Jag har ägt ett sånt objektiv. Det kostade 300 kronor. Det såg helt OK ut men gick jättetrögt i fokuseringen. Jag körde 100 uppmjukningar från oändlighet till närgräns och tillbaka . Då lossnade det. Ett utmärkt objektiv. Tror faktiskt att det, med kaninöra och allt, satt på min Nikon F3 HP då jag sålde den till en yrkesfotograf som ville ha den i sin samling.

-------------
* Att förklara humor är dödfött. Men den här gravallvarliga bilden med fokus på absolut ingenting, ett hål, tyckte jag var rolig på nåt sätt. Säger nog mer om mig än om bilden.

Besvara

Svar från Makten 2020-12-15 12:10

Intressant att se humor i bilderna, för det hade jag aldrig haft en tanke på själ:-)

Nikkor 50/2 är tydligen ett av de mest tillverkade genom tiderna för Nikon eftersom samma optiska konstruktion följt med över flera årtionden. Enkelt men ändå tillräckligt skarpt vid f/2 och väldigt jämnt över bildytan när man väl bländat ner. Faktum är att det utan problem täcker hela GFX-sensorn vid f/8, med skärpa ända ut i hörnen. Dock är skärpefältet ordentligt krökt, precis som på alla andra normaler när man sätter dem framför en för stor sensor som dessutom har tjockt glas ovanpå.
Mitt exemplar är lite småglappt och skulle behöva mer fett i fokussnäckan. Hittade just den här guldgruvan, där det finns beskrivet hur man tar isär detta och många andra gamla Nikonobjektiv: https://richardhaw.com/
50/2 AI: https://richardhaw.com/2016/12/11/repair-nikkor-50mm-f2k-new-nikkor/

Besvara

Måns H 2020-12-15 12:41

Bra länk! Jag koll-läste ett avsnitt och det stämde exakt med mina erfarenheter. (För mycket Loc-tite på skruvarna ibland.) Och att det gäller att hitta exakt rätt skruvmejsel, sajten gav bra ledning. Har bokmärkt den, borde funka för andra seriösa japanska fabrikat också.

Besvara

Svar från Makten 2020-12-15 15:10

Det enda är väl att han river hela jäkla objektivet. Jag gissar att man kan öppna det bara bakifrån för att komma åt fokussnäckan, och låta linspaketet sitta kvar i den främre delen. Då blir det betydligt enklare.
När jag fettade om ett Nikkor 55/1,2 så var det absolut krångligaste att lyckas hitta rätt "ingång" på snäckan så att allt hamnade i rätt position. Men om man märker upp grejerna innan man skruvar isär så går det nog bra.

Besvara

2020-12-15 11:39   Nils Bergqvist

Kul bilder! Tycker själv kvadrat är lite lättare att komponera med. Ett ”lugnt” format.

Besvara

Svar från Makten 2020-12-15 12:11

Jag tycker det är rätt svårt, men det är nog delvis ovana. Skönt dock att inte behöva fundera på om man ska vrida på kameran eller inte:-)) Tror 5:4 är optimalt i mina ögon (vilket 6x7 i praktiken ger).

Besvara

Nils Bergqvist 2020-12-15 14:44

Ja 67 och 54 är också ganska lugna format.

Besvara

Svar från Makten 2020-12-15 15:13

Jag menade att 6x7 _är_ 5:4, eftersom det egentligen innebär 56x70 mm. 70/56 = 5/4 = 1,25 utan att ens behöva avrunda. :-)

Sen finns det små avvikelser där vissa kameror ger 56x69 eller 56x71. Även höjden kan skilja yttepyttelite, typ 55 mm istället för 56.

Besvara

2020-12-19 11:14   Håkan Lindgren

Den första bilden är ju en cykel! Kanoterna är en fullträff. Alltsammans sorgset på ett bra vis.

För övrigt håller jag med om vad du skrev för några inlägg sedan om små sensorer med stabilisering. Jag har tänkt att bildstabilisering inte är något för mig, men ändrade mig och bytte till en Fuji X-T4. Jag tar mycket nattbilder och den är verkligen en underbar nattkamera, på grund av stabiliseringen som gör att jag kan gå ner i ISO + autofokusen som är säker även i mycket lågt ljus. Det här, inbillar jag mig, är min "good enough camera". Nu behöver jag inget bättre.

Besvara

Svar från Makten 2020-12-21 09:20

Tack Håkan! Jo, det där med bildstabilisering är nåt man inte vill vara utan när man vant sig vid det, tyvärr. Nu är det så sabla mörkt även mitt på dan att jag ofta tar Sonyn istället för mellanformataren. Särskilt om man tänker vara ute tills solen går ner och det dessutom är mulet. Synd bara att den är så jäkla trist att använda i jämförelse:-/

Besvara

Håkan Lindgren 2020-12-22 13:46

"Natt klockan tolv på dagen", som Arthur Koestler sa.

Besvara

2021-01-20 09:44   froderberg

Jag är ett stort fan av dina promenadbilder. Du är skicklig på att komponera. De här svartvita påminner en del om Smoliansky.

Besvara

Svar från Makten 2021-01-20 12:33

Tack! Det gäller ju att komma i rätt stämning så att säga. Oftast blir det bara skit, men nån gång ibland får man till rätt många vettiga bilder på väldigt kort tid. Vet inte vad det beror på. :-)

Komposition är det viktigaste som finns när man fotar icke-händelser, så det är förstås prio ett.

Besvara