Smygreklam för mellanformat

Idag har jag ingenting alls att skriva om. Men om man börjar i ett hörn så brukar det kunna bli något ändå, så jag provar. Steg ett är att välja ut några vettiga bilder som är tagna efter förra blogginlägget, för gammalt mög vill jag inte använda. Det finns det andra bloggförfattare som sköter bättre;-) 

Jo! Just det. Jag snackade lite om objektivet Mitakon 65/1,4 för Fujifilm GFX och visade några svartvita bilder tagna med det. Ingen av dessa bilder avslöjade egentligen objektivets mest åtråvärda egenskap, nämligen att det kan ge ett skärpedjup på medellånga avstånd som är helt hysteriskt kort. Detta i kombination med att det är betydligt bättre korrigerat än motsvarande objektiv för mindre sensorformat, gör att man inte kan härma utseendet med småbild. Inte vad jag sett i alla fall. Det krävs helt enkelt en större sensor.



Mitakon 65/1,4 Speedmaster @ f/1,4


Bilden är en JPG direkt ur kameran med filmsimuleringen "Classic Chrome", som ska härma nån slags diafilm. Frågan är vilken! Kodachrome ligger nära till hands när man kollar in de rödbruna färgtonerna, men det vore ganska konstigt om Fujifilm härmade en konkurrent. Deras egna diafilmer har dock inte den färgpaletten vad jag vet, men det kanske har funnits nån sån tidigare? 

Hur som helst så passar den väldigt bra i kombination med det här objektivet, för det ser liksom lite "gammalt" ut på ett relativt äkta sätt. I alla fall när motivet rimmar något sånär med den tidsepok man kan tänka sig, det vill säga när folk fortfarande fotograferade med film och mellanformat av större sort.



Mitakon 65/1,4 Speedmaster @ f/1,4


Cykeln är nog inte riktigt tillräckligt gammal, men ni fattar. I dessa bilder tycker jag att Mitakonen beter sig helt ypperligt. Skärpan är knallbra och bakgrundsoskärpan har inga nämnvärda hyss för sig. Det är först när man backar ett par-tre meter till som det börjar se illa ut. 

Se där, nu har jag lyckats börja skriva om nåt utan att ha en plan. Det får nog bli ett reklaminlägg för mellanformat.
När jag ändå är inne på normalobjektiv så tar vi därför några bilder med Fujis eget dito, nämligen det helt förnämliga GF 63/2,8. 



Fujinon GF 63/2,8 @ f/4


Hur bra Mitakonen än är, sett till vad den är, så slår Fujin den på allt utom ren ljusstyrka. Framför allt är det färger och akutans som är i världsklass. Det är som att man tar bort en filt från bilderna, om jag får överdriva lite lagom. Om jag tidigare hyllat Zeiss och i viss mån Leica, så smäller Fujinon GF-objektiven ännu ett snäpp högre. Möjligen skulle man kunna tycka att objektiven är för perfekta och att de därför saknar "karaktär". I någon mån är det så, men fördelarna överväger så det stänker om det. 

Som ni märker använder jag Fujifilm GFX 50R som vardagskamera med hyfsat resultat. Med 63-normalen blir den tillräckligt nätt för att ha med sig överallt. Nackdelarna mot småbild gör sig dock påminda när ljuset tryter. Ingen bildstabilisering och f/2,8 som största ljusstyrka är lite knepigt trots stor sensor.



Fujinon GF 63/2,8 @ f/2,8


En trettiondels sekund brukar kunna ge skarpa bilder om jag får några försök på mig. Men då behövdes också ISO 12800 för bilden här ovan. Visst ser det bra ut ändå men småbild hade kunnat ge brus tack vare bildstabilisering och högre ljusstyrka. Nån vacker dag kanske man skaffar sig en GFX100 så får man åtminstone det ena. Men då är kameran plötsligt alldeles för stor. Nä, jag tror jag får försöka hålla mig till att byta mellan systemen beroende på förhållandena.



Fujinon GF 63/2,8 @ f/11


I dagsljus är det andra bullar däremot! Jag tappar fortfarande hakan varje gång jag öppnar bildfilerna i datorn. Varje gång. Det är helt sjukt hur fint det blir. Man blir alldeles lycklig:-) Sen kan man kanske ifrågasätta om jag gör systemet rättvisa, med mina märkliga motiv. 



Fujinon GF 63/2,8 @ f/4 


Nu ska jag passa på och slå ihjäl en myt förresten. Nog för att jag nyss sa att det är ganska svårt att få skarpa bilder vid 1/30 sekund. Men redan vid 1/60 – som bilden ovan är tagen vid – är skörden bra; kanske 70% av bilderna blir skarpa på första försöket. Samtidigt hör man en del hävda att man måste använda stativ för att det ska vara nån idé med mellanformat och/eller en jädra massa pixlar. Förlåt, men det är rent nonsens. Bullshit. 



100% crop av förra bilden – Edit: Man måste tydligen klicka på den för rätt storlek!


Ser ni vad oskarpt det är? Nej, jag tänkte väl det. Kolla särskilt akutansen i putsen till vänster. Eller varför inte skiftningarna i läderhandtaget. Eller spegelbilden i ringklockan. Eller strukturen i själva dörrens yta där bakom. Det är helt galet vad detaljer det finns, överallt! Den här bilden med femtio miljoner pixlar skulle gå att skriva ut flera meter stort. Så vad i herrans namn ska man ha hundra miljoner pixlar till?? Jag hade nog faktiskt hellre haft 25, för att spara lite datorkapacitet och hårddiskplats. 

Så, om du funderat på att köpa en sån här kamera men tänkt att det kanske är svårt att utnyttja den till fullo; köp en! Det går hur bra som helst att använda den som vilken kamera som helst. Den är lite klumpig och lite långsammare än de fräsigaste småbildskamerorna men samtidigt väldigt mångsidig. Själv använder jag den ungefär som om det satt film i kameran och jag har inte det minsta bråttom, så det färgar givetvis mitt omdöme. Men för mig är den nästan idealisk, om jag ska värdera den utifrån vilket slutresultat jag vill ha. 

------------

Jaha, nu får det nog räcka tror jag. Nästa gång kommer jag förhoppningsvis skriva lite om ett extremt fräsigt objektiv som jag suktat efter länge. Nämligen Fujinon GF 110/2, som jag slant och råkade köpa idag, till slut. Jösses, säger jag bara. Där snackar vi optisk perfektion!

Stay tuned och fortsatt trevlig helg!

Inlagt 2019-12-14 21:32 | Läst 4082 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag har inte heller nåt att skriva om men börjar uppifrån. Pontiacbilden visar för all del det tunna skärpedjupet men motivet hade nog funkat minst lika bra med fullt skärpedjup. Skarpa Crescentcykeln med lite suddigare P-skylt är ju en märklig uppvisning i skärpedjup men blir samtidigt en Bild.

Trädet (alen?) mot gyllene bakgrunden blev en fullträff tycker jag, en sån bild man gärna hänger upp på väggen.

Ska bli spännande med nästa objektiv!
Svar från Makten 2019-12-15 10:27
De två första bilderna är mest bara för att demonstrera skärpedjup, ja. Det är ytterst sällan en bild blir bättre av det, vilket också visar hur onödigt det oftast är;-) Men det är kul!

Trädet är nog en al, nu när du säger det. "Bären" är förstås kottar; det tänkte jag inte på.
Tack Martin, ser fram emot redovisning av 110:an
Svar från Makten 2019-12-15 16:55
Då är vi två! Får se om jag får tid i veckan, för idag valde jag att vara ute och cykla, så ingen tid att fota under de ljusa timmarna.
Får hoppas att det kommer GFX-hus av mindre modell med inbyggd bildstabilisering snart. Det är inte konstigt att det först kom till toppmodellen.

Använde 110/2 i somras och det är verkligen ett fantastiskt objektiv.
Svar från Makten 2019-12-15 16:57
Ja, men det är inte säkert. Jag såg en bild på själva sensormodulen och den är fan inte liten med bildstabilisering. Det är en rejäl klump som ska sättas i rörelse jämfört med APS-C eller FF vilket dessutom kräver högre batterikapacitet. Dock sitter ju Fujis sensorfilter delvis en bit framför sensorn, så det borde göra den lite lättare. Det kanske till och med var en delorsak till detta lustiga arrangemang.

Sen är jag rädd att en sån kamera ändå kommer ha minst 100 megapixel och det vill jag inte ha. Redan 50 är för mycket. Man fyller ju hårddisken i ett nafs! Märkligt att det inte finns fler storlekar på råfilerna faktiskt.
x-country 2019-12-16 06:36
Just den grejen efterfrågar även jag på min nuvarande och framtida kamera, möjlighet att välja upplösning på råformatet.
Mellanformat är frestande. Jag har haft några stycken för film, och det är så trivsamt med det stora och klonkiga när det ska göras porträtt och miljöer. Snart får jag en kontorsgranne som har en kolossal mängd kameror. Risken är att jag provar hans Pentax 645z...
Svar från Makten 2019-12-16 20:52
En bekant sa (i ett annat ämne) att "folk som säger att de ska skaffa en X senare i livet har inte förstått att man bara lever en gång". Det ligger nåt i det faktiskt. Är man verkligen sugen på nån specifik grej så kommer det förmodligen inte finnas nån bättre tidpunkt att skaffa detta något än exakt just nu:-) Ju mer man väntar desto mindre tid har man att använda det. Sen måste man såklart ha råd, vilket i mångt och mycket är en fråga om prioriteringar.

Jag håller med om det stora och klonkiga, även om det inte är så klonkigt utan spegel:-) Men att allt inte går så fort och man måste fippla lite mer, gör att man anstränger sig mer.
MattiasL 2019-12-16 22:44
I och för sig sant, men i det där enda livet finns ju andra utgifter som kommer i vägen också. Slutsatsen blir väl isåfall mer att man bör ge fanken i att fantisera om nästa inköp.

Nä, särskilt bråttom är det sällan. Ett annat sätt att plåta, bara. Ur-645:ans enda bild i sekunden var aldrig någon begränsning. Byta rulle var 16:e bild var inte så besvärligt heller.
Svar från Makten 2019-12-17 00:08
Att inte sukta är nog en bra grej oavsett om man tänker handla eller inte:-)) Och så kan man trösta sig med att det ytterst sällan blir sådär fantastiskt som man tänkte sig innan köpet. I alla fall annat än inledningsvis.
Jag tror att den "gamla" 645D kan vara väldigt trevlig. Den är ju inte jättegammal och har ordentliga knappar och teknik motsvarande en Nikon D3 eller liknande. Alltså en kamera som är tillräckligt bra för att aldrig behöva vara bättre. Bara lite större sensor. Objektiven är ganska överkomliga också och det finns en fin 55:a som kort normal.

Jag har aldrig fotat 645 men väl 6x6 och 6x7. Så det blev 10 eller 12 bilder på en rulle:-) Ganska lagom faktiskt, för en liten promenad på en timme eller två. Det blir ungefär så många bilder per gång när jag plåtar digitalt också. Ibland knäpper man förstås loss lite extra men efter rensning av skräp är det sällan mer än 10 keepers ändå.