Havsörnarna som kom och lämnade minne för livet

Det här var en helg att minnas tills man ligger i graven och efter det också för den delen.

Fredag morgon för några veckor sedan, visste att det fanns havsörnar i närheten. Ja i alla fall ett par eftersom jag fick se en fantastisk äldre havsörn ta en fisk tidigare.

Gjorde ett test när jag såg en havsörn cirkulera högt där uppe en tidig morgon. Slängde i en fisk i vattnet (en stor fisk denna gång) och lät vågorna göra resten för att öka avståndet från land.

Havsörnen såg det var jag bergsäker på. Nu var det bara att hoppas på det bästa även om sannolikheten var ganska så liten.

Örnen cirkulerade samtidigt som den sänkte sig från sin höga position där uppe i det blå. Men fortfarande på högt avstånd.... Sen efter en liten stund så var örnen på andra sidan om viken och den satte kurs mot oss. Nu var det verkligen läge att börja fotografera där jag satt.

Texten/berättelsen fortsätter under bilderna.

Fredag 07:32

Uppvaktad av en skrattmås flög den med bestämda vingslag mot oss. Förmodligen en 2k örn/fjolårsunge som det såg ut.

Det här blev ju som gömslebilder fast jag satt och njöt i solen denna tidiga morgon med en vacker havsörn såhär, wow :)

Med vackra vingslag närmade den sig.

Hade en liten tallbuske bredvid mig, därav det gröna i denna bild. 

Nu var örnen riktigt nära fisken och mig. Den hade nu vänt blicken mot mig.

Sen gav den fisken en blick.

Samtidigt som jag fotade denna serie här så tänkte jag och hoppades att den skulle våga dyka trots väldigt nära avstånd. (Man kan ju alltid hoppas)

Ögonkontakt som varade länge kändes det som, nåväl ögon mot objektiv kanske är mer rätt.

"Wow du är stor och väldigt nära nu"...

Med en riktigt ståtlig posé flög den sakta över mig tills den försvann bakom trädtopparna bakom mig.

Det var det tänkte jag men vilket häftigt möte, vilka bilder jag fick av den, jösses den blicken. Jag lade ner kameran kort därefter för att klia Maja lite på ryggen där hon låg och sov. Kunde inte släppa det här häftiga mötet med denna unga havsörn som nyss visat sig så fint. Det fick bli en till kopp kaffe och en kaka på det.

Sen vet jag inte hur länge vi satt där men som ett stort Hercules plan kom den i ilfart strax snett ovanför oss. Hörde riktigt suset från vingarna när den flög ovanför. Och det var då som jag såg när denna enorma rovfågel swischade förbi. Jag hann inte ens att uppfatta vad som hände... Havsörnen gjorde ett dyk i farten så nära att det lät som en smäll i vattnet och jag ser hur denna ståtliga riktigt stora örn har greppat fisken för att sedan vara miltals långt bort. Hjärnan är borta och reflexerna likaså. Allting händer i superfart.

"Va tusan just hände Maja???" 

Till och med Maja reste sig upp från sin liggposition för att kolla vad det var som hade smällt så högt...

Tro mig, sånt här får man bara vara med om en gång i livet om ens det! Och nej inte en endaste bild på detta fick jag. Det gick så fort från att jag hörde suset till smällen i vattnet och strax efter det en örn som lyfte i superfart. Det här mina fotovänner var bättre än att ha en örn ca 2-3 meter ovanför huvudet en kall vinterdag. Jösses, pulsen går  när jag skriver detta just nu, alltså de är enorma rovfåglar de här, tur att Maja är en stor hund som är med på såna här sjuka äventyr  :)

Detta var alltså en tidig fredagsmorgon.

Söndag 06:41

Denna söndag blåste det nordväst, körde samma procedur igen i hopp om att någon örn skulle gå ner eller en fiskgjuse också för den delen. Den här förmodligen en 3k örn hade kommit bakom skogen där borta och dök nästan direkt när den såg fisken. 

Och jag fick äntligen bilder på en havsörn som tar en fisk såhär :)

Älskar den här bilden, man ser fisken samt havsörnens klo som skugga på vingen.

Och vips så hade den flugit förbi och försvann långt bort ovanför trädtopparna.

Vi satt kvar en stund efter denna händelse och fikade i morgonsolen, Maja tog sig ett litet bad sen var det dags att vandra hemåt längs med sjökanten. På en gren satt den här äldre havsörnen i blåsten. Den hade sett oss men trots det så hann jag ta av mig ryggsäcken och plocka fram kameran för att ta en liten serie bilder på den innan den lyfte.

Väl framme hos Stig där bilen stod parkerad såg jag Stig, han var ute med sågen i handen.

"Fick du någon havsörn?"

Han såg mitt leende och förstod att jag fick en havsörn på bild.

Vi fick sätta oss på bänken i solväggen och så visade jag bilderna för honom i kameradisplayen. 

Den här bloggen har tagit över 4h från första bilduppladdning tills sista raden. Har tagit bort över hälften av all text, det hade blivit en bok tillslut hehe.

Men som avslutning, häftigt när man kan få vilda djur att bli så fotovänliga genom att testa olika idéer med sina projekt :-)