Någon bild. Någon tanke. Lite skrot.

Herrn i sin koja

Visst kan jag ofta känna en viss närvaro i de sällan besökta kojor jag letar upp i skogarna. Vem brukade titta ut här?

Vem satt här?

Men i den här kojan hörde jag också närvaron. Något litet, smygande. Förmodligen husets herre.

Inlagt 2017-10-09 20:22 | Läst 3051 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Sista bilden är ju kanon! En sån liten söt krabat, lika snopen som du förmodar jag?
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:02
Kul att du tycker det, tack. Jo, vi var nog på samma våglängd där ett tag, krabaten och jag.
Om väggarna kunde tala ... Och det nötta tröskeln.
Är det en småvessla?
- hawk
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:06
Det skulle verkligen varit intressant att höra dem, väggarna och tröskeln. Vilka har klivit över där genom åren? Det är nog en rätt gammal koja detta.
Verkligen roligt att du skriver att det skulle kunna vara en småvessla. Jag trodde det var en hermelin, eller lekatt som den kallas hemikring. Men nu läser jag på lite och det kan nog vara en småvessla då de inte har svart svanstipp. Jag hann med en bild till efter denna och den visar ett rätt suddigt djur men jag tror inte svanstippen är svart.
Verkligen vackert! Ser ut att vara skaplig bredd på golvplankorna.. Fint med vesslan också, sällan man ser sådana på bild!
Hälsn!
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:08
Fint att du tycker om bilderna. Det är nog en rätt gammal koja detta med rejält virke.
Ja jag har då inga fler bilder på vesslor men nu är jag lite inspirerad att försöka få fler.
Du har verkligen hittat ett guldkorn och på ett skickligt sätt fångat stämningen. Grymt bra fotat. Att sedan hitta en vessla i dörröppningen kan man nästan inte fatta att det är sant.
Sten
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:09
Tack! Att vesslan satte sig där var nästan overkligt men under ett ögonblick kändes det självklart, mig och vesslan mellan.
Fina bilder och en härligt berättelse! Avslutningen med vesslan helt suveränt!

MvH
Johnny
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:10
Vad gott att du gillar den lilla berättelsen och bilderna. Och vesslan. Jag levde själv upp tack vare det fina mötet med det lilla djuret.
Härliga bilder och vilket möte ! Grattis till det !
Så söt den var, den tänker säkert att det var synd att den inte hade en kopp Gevalia att bjuda dig på :-)
ing-marie
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 19:13
Tack, vad roligt att du tycker om det. Den var grymt söt det lilla djuret, så näpen. Jag hade kaffe i bilen en bit bort men det blev liksom inte aktuellt att bjuda på. Däremot hade jag en hundgodis i fickan som jag lämnade efter mig. Jag hoppas att det är bra för småvesslor.
Fin koja du hittat där. Och den tredje bilden är ju som sagt helt fantastisk!
Förutom den nuvarande herrn i huset så visar den bilden lite om tidigare invånares bestyr också. Som så mycket annat förr i tiden så är dörren återanvänd från någon tidigare byggnad, skarvad med en bräda nedtill för att passa. Tröskeln har använts flitigt till att klyva fram tändved åt brasan på. Onödigt att gå ut i snön om man slipper... Och där på tröskeln var ju, då som nu, det bästa ljuset. Ibland fick det nog duga med ljuset ifrån stjärnorna, månen, och snön.
Svar från Kristoffer Jäderberg 2017-10-10 20:16
Du har känsla för det där du Erik och ser mycket. Kojan får mer liv när jag, som du, föreställer mig någons klyvande på tröskeln, i nattens ljus. Härlig betraktelse, tack!