Skrotbilder

Någon bild. Någon tanke. Lite skrot.

Blåsigt hos Lunne

Äntligen fck jag tillfälle att hälsa på hos Lunnefåglarna där borta på ön långt i väst. Man kan fråga sig varför man ägnar 12 timmar för att ta sig de 80 milen till den norska ön Runde i Atlanten för att titta på en liten pippifågel. Men utan fotoutflykter och utan den galna driften att hålla hobbyn vid liv vore det bara att lägga ner och jag är ytterst tacksam att jag fick följa med JockeC och Myggan.

Det var en märkvärdigt blåsig vecka på Runde och om det inte var halv storm så var det nog hård kuling i alla fall. Att ta sig upp på fågelberget var ett äventyr och att sedan vingla ner mot havet på klipporna till fågelfotoposition kändes nästan dumt. På plats och efter lite kaffe kunde vi fågelfotografer (som jag kunde kalla mig vid tillfället) snart se lunnarna komma in från havet för att hitta till sitt ställe.

Det var fascinerande att se hur de missade, fick ta ytterligare en vända ut till havs och sedan landa nära sitt bo. Fåglarna imponerade inte direkt med att vara graciösa då de ibland föll omkull och ramlade omkring bland stenarna men inflygningarna i hög hastighet då de små kropparna justerade riktningen med snabba rörelser var riktigt spännande att se.

Lunnefåglarna kommer in för vaktavlösning då det är partnerns tur att sköta boet och de tycks komma stötvis i gäng från havet. Först fick vi se några enstaka och det verkade som att det skulle komma fler. Lunnarna kom dock på andra tankar och en stund kändes det som att vi skulle få nöja oss med det vi fått se. Blåsten började ta i och några regndroppar visade sig som irriterande fläckar på bilderna och då kom lunnefåglarna! Här och var damp det ner en liten lunne och det var svårt att välja vilken sten man skulle chansa på att nästa skulle landa.

Inte bara fåglarna som kom, blåsten kom och regnet kom. Den värsta blåst och regn jag upplevt.  Vinden ryckte i motljusskyddet, det gick knappat att se igenom sökaren och iso3200 var nödvändigt. Till slut när vi hastigt tryckt ner kameraprylarna i väskan kravlade vi, sprang nästan i panik och till slut trötta och blöta släpade oss mot den hyrda stugan. Det var en pärs och utrustningen fick visa vad den tålde.

Bilder på lunnefåglar finns ju nästan hos varje naturfotograf och självklart vill alla ha sin variant. De bilder jag fick var inte fantastiska på något sätt men det var en upplevelse att se de små fåglarna. Om allt vill väl ser jag dem gärna igen och självklart har fantsierna om bättre prylar börjat växa; bättre tele, snabbare kamera, tätare regnkläder, större termos...

Postat 2011-05-30 22:42 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Live view - hurra!

Så länge jag bara läste om finessen Live View kändes den lite onödig och mest en grej för kompaktkameran men nu när jag använt den en tid på en Canon EOS 40D så är det annorlunda. Jag hyllar Live View och känner någon slags lycka varje gång jag använder den. Vilka möjligheter att få skärpan där jag vill och vara säker på bilderna jag släpar hem.

Dagens kombination med Sigma 105mm, Benbo stativ och trådutlösare gjorde möjligheterna till rolig makrofotografering ultimata för mina behov.



Jag kan tänka mig att Live View-funktionen kommer att utvecklas mer och då nöjer jag mig inte med kontrastkännande autofokus och ansiktsigenkänning som i EOS 50D utan jag vill ha mer! Först och främst en vikbar skärm som på Olympus E3. Jag vill även ha Live View i sökaren också med förstoring gärna med val att kunna koppla om till vanlig analog sökarbild.
Tänk att kunna fotografera en modell med stor bländaröppning och snabbt kunna kontrollera att skärpan ligger precis rätt med kanske tio gångers förstoring!

Nåja, jag kommer att nöja mig rätt länge med min 40D känner jag. Uppgraderingen från 20D var ett roligt lyft då jag fotografera mina makro och skrotbilder på ett nytt sätt.  Vid annan fotografering  har väl inte Live View inneburit någon revolution för mig men det är sällan man hittar nya arbetssätt så jag gottar mig åt det ett tag nu.

Postat 2008-10-05 16:20 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera