Skrotbilder

Någon bild. Någon tanke. Lite skrot.

Kontoret och den sista kontoristen.

Jag var på Kontoret igår. Om det inte hade varit så att jag faktiskt har semester så hade det varit vardagsmat. Semestermat, så att säga, för mig, är att beta av några prickar på Lantmäteriets terrängkarta, sådana som kan förmodas vara en koja eller liknande i skogen. Det här stället har jag grunnat på i några år för det har just det namnet "Kontoret" på kartan.

Efter fem mils skogsväg, i bil denna gång,  var det dags att stanna. Som jag tolkade kartan var sedan det enklaste alternativet en knapp kilometers promenad över klappersten, vägen till Kontoret. 

Japp, Kontoret ligger kvar, timrad och rejäl. Där nere i backen kan ån anas. Ån som antagligen är anledningen till att det överhuvudtaget finns ett kontor i denna ensliga del av världen. Då flottningen var en del av Sveriges skogsnäring fanns det typ kontor lite här och var. Nu är de flesta borta eller på dekis.

Spåren tyder på att det sällan är någon i Kontoret numera. De tidigaste väggklottret jag hittar är från 30-talet och det senaste från tidigt 2000. Och det är sant, vad ska man hit och göra? Fotografera, fika, spana på bäver kanske? Bävrarna tycks ha gått långt upp och lite okänsligt fällt asp över Kontoret.

Men taket är ganska helt och sängarna står kvar, så några vintrar till står nog Kontoret pall.

Efter foto och fika så träffade jag faktiskt på en individ. Den sista kontoristen? Hon får bevaka stället, jag kommer nog aldrig dit igen.

Postat 2015-07-08 21:53 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera