Någon bild. Någon tanke. Lite skrot.

Porträtt kryddat med pilsner

Så här under en regnig dag passar det bra att sitta vid skannern och gå igenom gamla bilder. Tyvärr är det så att ett porträtts värde minskar när det inte går att klura ut vilka som porträtteras. Det kryllar av gamla anonyma bilder på nätet som trånar efter identifiering. Trots det kan det finnas värden i gamla porträtt. Vi får en känsla av den tidens tempo och det går ofta att upptäcka detaljer i en bild som ger mervärden.

Den här bilden, som jag fick genom ärva efter en av mammas kusiner, tycker jag på många vis är alldeles fantastiskt bra. Fotografen heter Mathilda Modin och hade, enligt kortet bilden sitter på, sin ateljé i Viksjöfors utanför Alfta. Jag gissar på tidigt 1900-tal. Männen på bilden har hällt upp en pilsner i varsina glas och de har två till att dela på. det ser nästan ut som att killen i mitten ser något för ung ut för att dricka pilsner men det kanske inte var så kinkigt på den tiden.
Han till vänster har klämmor på byxorna. Cyklade han till fotograferingen?
Mitt på bilden finns ett tydligt fingeravtryck som jag först försökte redigera bort men gav upp. Det ger också en slags närhet till fotografen Mathilda. Fingeravtrycket verkar nämligen inte sitta på papperskopian, det går inte att putsa bort, utan kommer nog från negativet.

Det finns massor att fundera på runt en gammal bild och vem vet, jag kanske också får fram vilka bilden föreställer. 

 

Inlagt 2016-05-28 13:57 | Läst 832 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Som van cyklist noterade jag direkt att han glömt ta av byxklämmorna. Eller hade han bråttom iväg? I vart fall: Några herrar och några pilsner är inte fel.
De var väldigt bra förr på porträtt. Minns från min barndom mormors låda i nattduksbordet där det fanns dels foton, dels väldoftande tvålar. Bilderna var brunsvarta (sepia som det heter), och papperet var 4mm tjockt ungefär. Det var fina, fascinerande porträtt som jag tyckte om att se på. Troligen var silverhalten mycket hög, och hållbarheten fantastisk, och hade inte huset störtbrunnit efter en direktträff från en blixt, så hade jag väldigt gärna haft dessa bilder hemma, en liten skatt. Och jodå, morfar som var hemma när blixten slog ned, hann ta hunden under armen, och hoppa i pyjamasen rakt ut genom rutan, sen sprang hann över mossarna barfota mitt i natten till grannen.
Hoppas denna utvikning från din bild inte var för lång.
Svar från Kristoffer Jäderberg   2016-05-28 19:10
En fantastiskt fin utvikning, tack!
Kul med bilder från en svunnen tid. Dina funderingar kring bilden är intressanta och kompletterar den bra. Ser trevligt ut där med pilsnern!
Hälsningar, Bjarne