Får en bild kosta vad som helst?

I slutet av 70 talet och början av 80 talet ägnade jag mig åt utfodring av örnar. Örnen var inte lika vanlig då som den är idag. Det var vid kusten eller längs Dalälven man fick söka örnen. Det var före viltstängslet tid så rådjur kunde man hämta var som helst efter vägarna. Jag jobbade på järnvägen och varje morgon rapporterades det om nya kollisioner med vilt efter spåren. Det var bara min ork som satte begränsningar hur mycket jag skulle hämta. Tre rådjur i pulkan var gränsen. Det blev en hel del bilder som jag idag under inga som helst omständigheter skulle visa, men det var en spännande tid med många förväntningar och minnesvärda stunder.

Idag är förutsättningarna annorlund. Man hyr in sig i något gömsle för några tusenlappar där någon annan sköter utfodringen. Det kan vara ett bekvämt sett att få sina bilder, men inte nödvändigtvis. Jag har inget att invända mot att fota björnar och örnar från hyrda gömslen, allt som kan få upp ögonen på människor och värna om naturen är positivt. De bilder som jag sett är fantastiskt skarpa och välkomponerade.  Utan att veta eller tagit reda på fakta ställer jag mig ändå frågande till  VAR får man åteldjuren ifrån?

Det gömsle jag främst tänker på är det vid Flatanger i Norge. Att försörja en åtel en hel vinter kräver en hel del djur. På bilder från både Norska, Svenska och Finska fotografer är det främst räv och rådjur på bilderna. Rådjur ifrågasätter jag inte, de körs ihjäl efter vägarna varje vinter så dom behöver inte vara svår att få ihop. Men räv? Att år efter år hitta redan döda rävar som kan placeras vid åteln. Nej! det köper jag inte. Ripa, tjädertupp å höna, orrtupp å höna, harar som placeras i trädtopparna för att örnen skall sätta sig där. Ripa brukar snaras men orre och tjäder? Man hoppas att det inte finns blyhagel i dom. Jag kan förstå att det kan vara en oförglömlig upplevelse att sitta där men får en bild kosta vad som helst?

Jag äger ingen skanner så den här avfotograferade förstoringen får illustrera dagens bloog. Det är den enda bild på duvhök ( fr. 1990 ) med slagen orre jag har lyckats ta under mina 30 år ( 1970 - 2000) på samma orrspel. Jag har nog sett duvhök varje år men fått bilder bara en gång. Vid den norska åteln går det att ordna om man så önskar det. Å ni ska veta att jag har varit på orrspel många gånger under de åren. 1978 var jag till orrkojan minst en gång i veckan under hela året oavsett väder utom från midsommarafton till första veckan i aug. och älgjaktsveckan. I april och maj blev det i stort sett varje dag. Jag har mina besök antecknade men har inte orkat räkna igenom dem, förmodligen några tusen.

Åter igen, det här är funderingar jag har utan att veta. Att avliva den ena för att mata den andra finns inte i min värld. Skulle det vara som jag oroar mig för så skulle då inte jag vilja sitta bakom den kameran. Kanske är det någon som kan upplysa mig.

2013-01-15 23:14   frwe

Jag får verkligen hoppas att de som arrangerar tar sitt ansvar. Jag tillhör dem som har, och kommer att hyra in mig i gömslen och skulle aldrig åka till ett ställe om jag fick reda på att åteln skulle skaffas in genom t ex jakt. Jag tror att det är ett bra sätt att få flera intresserade av vår fantastiska natur och fauna. Fördelen som jag ser det är att vi inte får ut massa oerfarna människor i naturen som i jakt på bra bilder stör och ställer till det. Risken är förstås att åteln inte räcker till för alla gäster och arrangören känner sig pressad att skaffa den på ett oetiskt sätt. Tänk om gästerna åker många mil för att hyra in sig och inte får varken se eller fota? Värt att diskutera... /Frode

Svar från Sten Björklund 2013-02-11 22:06

Hej Frode!
Ser att jag inte svarat på ditt inlägg på min blogg från 15/1. Kanske inte nödvändigt att svara på alla men nu kom jag på mig själv. Du tar antagligen inte illa upp. Det jag skriver är utifrån mina förutsättningar och mitt tyckande. Jag har följt naturfotografin sedan 60 - talet och sett hur den förändrat genom tiden. En tid var det kalla handen om man tog en bobild. Skickade in bilder på nykläckta måsungar till en tidning en gång. Fick tillbaks dem ganska omgående med motiveringen att vi tar inte emot bobilder. Någon vecka senare var det en artikel om måsskäret och naturligtvis bobilder i tidningen. Den här gången av en skicklig N/ fotograf. När det gäller hyrgömslefotograferna så är det upp till var och en att avgöra vad som är riktigt. Vad jag tycker har jag redogjort här ovan och som sagt jag har inte tagit reda på fakta.
Sten

2013-01-16 10:13   Bengt Einar Christer Christensen

Jag tror att du trampar på en del väldigt ömma tår nu men din fundering är värd att ta på stort allvar.

Svar från Sten Björklund 2013-01-16 15:41

Tack Bengt!
Fint att du reargerar på mina funderingar. När det gäller framför allt tjäder,ripa och orre på de här åtlarna skulle det eventuellt kunna vara resterna av redan urtagna fåglar men det är jag mycket tveksam till.
Sten

2013-01-16 10:53   taigabild

Jag välkomnar denna diskussion eftersom jag också reagerat (men ännu inte agerat...) på att dessa åteldjur verkar finnas i överflöd. Problemet med blyhagel är känt hos oss som sköter örnåtlar i Sverige efter larmrapporter om ökade blyhalter i döda örnar. Om det nu är så att skjuten skogsfågel används som lockbete
gör man snarare rovfåglarna en otjänst.
Roligt att du visar din suveräna duvhöksbild, den har varit en favoritbild för mej ändå sedan den publicerades!
Jag kan scanna originalbilden åt dej om du vill!
M v h
Petert

2013-01-16 18:42   Gun-Inger Arvidsson

Vad bra att du tar upp detta för de natur/fågelfotografer som gör på detta sätt är inte värda var med er andra seriösa fotografer.

Alla naturfotografer jag känner - ganska många - påstår att de aldrig retuscherar en digital bild. Men vad såg jag förra året när vi hade Naturfotobiennalen här..............jo det förekommer visst det.................

Sistnämnda gör mig detsamma men det är bäst om man erkänner vad man gjort....
Ha en bra kväll i dag när det är en annan dag
Gun-Inger

Svar från Sten Björklund 2013-01-16 19:16

Tack Gun-Inger!
Som jag har skrivit i texten, det är detta att så många fotografer har bilder på örn med ripor, tjäderhönor och orrtuppar i klorna. Jag har utfodrat i så många år med framförallt rådjur. Ibland fick jag hjälp att köra fram dela av älg. När jag hittat kråkfåglar eller måsar, ibland trastar, morkullor m.m. ihjälkörda efter vägen har jag tagit reda på dem. Men hur får man tag på dessa tjädertuppar och ripor som hänger på träden? Jag har aldrig hittat självdöda eller ihjälkörda sådana men här finns det att tillgå under hela vintern.
Att man retuscherar en bild finns heller inte i min värld. Att andra gör det gör mig inget om man redogör för det. På FS finns några kvinliga fotografer som medvetet gör detta och gör det på ett fantastiskt sett. Monca Dahl, Ewa Gustavsson är två exempel som jag är riktigt avundsjuk på. Dom har många riktigt fina tavlor men dom visar inte alltid verkligheten.
Sten

Gun-Inger Arvidsson 2013-01-16 23:43

Det blir så i vår digitala värld att verkligheten försvinner mer och mer.
Jag tillhör själv dem som tycker om vara i Photoshop men jag har aldrig sagt
att jag inte är där.
Ha fin torsdag
Gun-Inger

2013-01-20 16:08   Taiga

Bra inlägg Sten, har också funderat över hur man hela tiden kan ha rävar och skogshöns på åteplatsen. Om detta sker via jakt så är rent ut sagt för jäkligt ! Har själv en åtelverksamhet sen 20 år tillbaka som förses med trafikdödat vilt och slaktrester efter älgjakten. På det viset kommer köttet till stor nytta för örnarna under vintern.

Svar från Sten Björklund 2013-01-20 16:32

Ska jag kalla det för någon sorts "grundinställning" jag har så ska man kanske låta det vilda klara sig själv både vad gäller mat och bostad. MEN nu har vi människor ställt till det så hade inte örnarna fått hjälp så hade vi förmodligen inte haft några örnar idag, och som skogen och naturen över lag sköts idag så behövs hjälp även med bostäder.
Tar man slaktrester och trafikdödat vilt så kommer det som vi inte tar reda på till nytta för fåglarna. Dessutom kommer det trafikdödade viltet bort från vägarna så att inte fler djur drabbas av trafikdöden. Har man ett väldigt bra kontaktnät kan man kanske få ihop rådjur och räv men tjäder, orre eller ripa blir nog svårt.
Sten