Levande skog

Nya fynd i skogen.

Jag tvekade länge innan jag kom iväg. När jag väl bestämt mig blev det en skog som jag besöker någon gång per år. Det är storblockigt och ganska besvärligt att ta sig fram. Med mina lite krassliga ben gäller det att veta var man sätter fötterna men det finns mycket att fotografera här. Marken är täckt med fjolårslöv och det är inte stor idè att smyga sig fram. Finns det något djur i närheten så är man genast avslöjad.

Ganska snart hittar jag en dekorativ lav på en gren. Efter en besvärlig klättring på ett stort klippblock kommer jag i läge att fotografera laven. På andra sidan blocket hittar jag en mossa som lyste upp vackert. Som jag sagt tidigare är det svårt med mossor och lavar. Ska man lära sig måste man ha någon med sig som är riktigt duktig på ämnet. Tror dock att det är en skruvmossa av något slag. När jag söker över en björkstam hör jag knackningar intill. Tittar och söker bland granarna och en bit upp sitter den jag misstänker, tretåiga hackspetten. Den sitter gömd så någon bild blir det inte.

På långt håll ser jag en färgklick på en murken trädstam. Har inte en aning om vad det är förrän jag kan lägga mig ner och studera vad den har för sig. En träfjärilslarv. Betydligt färggrannare än vad den kommer att vara som fjäril. Då är den helt grå och svår att upptäcka.

Jag har nått den bortre gränsen i skogen och det är dags för den medhavda fikat. En skrovlig björk intill drar till sig mitt intresse. Ser några bägarlavar med bruna fruktknoppar och kan inte hålla mig ifrån dom. När jag som bäst fotograferar kommer en parasitstekel och promenerar förbi. Antennerna vibrerar och den rör sig hela tiden så det är svårt med skärpan. På samma träd sitter en mygga som får avsluta dagens utflyckt och blogg.

 

Postat 2015-04-22 22:23 | Läst 1882 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Sköna detaljer i gammelskogen.

Det har inte blivit så mycket fågelskådande sista tiden. Allt oftare blir det att jag tittar i backen eller på gamla stubbar och trädstammar om jag kan hitta något intressant. Det är en väldigt svår värld att hitta i moss och lavfloran. Jag har ett 85 macro men tyvärr ingen mellanring så det blir att beskära en hel del.

Vårfrylen har inte slagit ut men är ganska dekorativ ändå. Den har små oansenliga blommor som spretter ut som ett fyrverkeri när blommorna slår ut.

Efter att en stund letat på trädstammens yta hittar jag franslevermossans sporkapslar. Tittar man bort en sekund får man börja om, för små är dom. Ungefär som ett knappnålshuvud, 2 - 3 mm. hög.

En bägarlav som jag inte ger mig in på att artbestämma.

Tittar man närmare på kvistar hittar man många vackra lavar.

Blåsippor behöver inte alltid vara blå.

Mosippan riktigt nära. Bilden är inte från skogen.

 

Postat 2015-04-20 21:35 | Läst 1702 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Avslaget Orrspel.

Nej, det var inte något av de bästa orrspel jag upplevt. Men så har jag varit på hundratals spel genom åren. Hönsen har inte börjat besöka spelet ännu och tupparna sitter mest och väntar. Några särmytslingar emellanåt men dom upphör snart. Tupparna sträcker på sig och blåser, rusar mot grannen men hejdar sig innan slagsmålet bryter ut. Utan att man ser varför flyger flocken iväg, landar hundra meter bort där spelet fortsätter. Några minuter senare är dom tillbaks.

I den lite kyliga kvällsluften passerar en ensam sångsvan över myren. Gör en lov runt kojan innan den fortsätter.

Är man 65 kommer man inte ifrån att man måste krypa ur sovsäcken och maka sig ut för att lätta på trycket. Väl där ute upptäcker man hur vackert det är med stjärnhimmlar. Det är första gången jag tar en nattbild med digitalkamera. En timme senare somnar jag om och vaknar när orrarna kommer.

Det blev inte dom där bilderna på slagsmål och tuppar som flyger i luften, inga hönor som parar sig, men det är väl det som är tjusningen med naturfotografering, man vet inte när tillfällena dyker upp.

 

 

Postat 2015-04-18 21:35 | Läst 1712 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Min bild av naturen.

Visar mina bilder verkligheten av naturen. Är det en förljugen bild eller ?? Kom att tänka på det idag när jag fotade mosipporna igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Med 85 mm. eller 300 mm. tar jag närbilder på blommorna och betraktaren ser inget av omgivningen. En stor bländare ser till att allt utom blomman suddas ut.

För väldigt många år sedan var jag med i en fotoklubb. En medlem visade en blomma tagen från knähöjd, rakt ner ungefär. Minns inte riktigt vilken blomma. Övriga medlemma ilsknade till, Du kunde i alla fall försökt framhävt blomman på något vis. Är man fotointresserad tar man inte en bild på det här viset. När fotografen förpassats till ena ringhörnan förklarade han försynt att det var så här jag upplevde blomman.

Så här kan jag känna ibland när jag visar mina bilder. Man måste försköna och rätta till för att passa in. Betraktaren ser en massa skogsbilder, fåglar och blommor som hör till. Oj vilken fin skog du har hos dig. Får betraktaren den uppfattningen måste jag tyvärr göra honom eller henne besviken. Tyvärr är det så illa som jag försökt framställa ibland. Hyggen och åter hyggen som jag försöker hålla utanför bildens ramar. Natur är det kanske men inte den vi tänkt oss.

Det är så här man vill se mosippan. Vad får betraktaren för bild av landskapet när han ser bilden.

Inte den här bilden kan jag tro. Till vänster om den grå rishögen växer mosippan. Bör nog förstoras för att blommorna ska synas.

Postat 2015-04-12 21:16 | Läst 1976 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera