Levande skog

Klarade livhanken.

Att fota natur betyder ofta massor av missade bilder. Idag blev det en miss. Jag cyklade längs en grusväg då jag ser något på håll. En kråka sliter i något som jag inte ser. När jag kommer nära lyfter den och sätter sig en bit bort. Kvar på grusvägen ligger en kopparorm i två bitar. Den mindre biten slingrar sig extremt mycket. slänger sig fram och tillbaka. Hade det inte varit för att jag kommit så var det meningen att den lilla stjärtstumpen skulle lura kråkan att ta den och inte den del där huvudet och alla nödvändiga organ sitter. När kopparödlan/ormen är i fara kan den släppa en bit av stjärten så här. Nu slingrade den sig ner i slänten och kom undan med livet i behåll. Frågan är hur det gått om inte jag stått där. Otur för kråkan men jag tror den överlever ändå. För många år sedan höll jag i en sådan här svansstump och kan lova att det finns mycket krafter i den. Den slingrade sig runt mitt finger och jag fick verkligen bända för att få loss den. 

Bildmässigt blev det en flopp. Hade bara trehundra på kameran. Hade gärna filmat men i solljuset hade jag fullt sjå att hitta ormen i sökaren. Det var ändå en speciell händelse att beskåda. 

Det här är förmodligen den sista bloggen för en tid framåt. På fredag blir det Jokkmokk på obestämd tid, ingen TV, ingen dator, inga tidningar. Bara kameran, gömslen och termos. Så mat till lavskrikorna förstås. Önska er en fin fotosommar. 

Postat 2019-05-05 15:30 | Läst 851 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera