Levande skog

En tomgångsblogg....

skrev Bengt Björkbom sist. Det är väl så jag känner. Vill bara visa att jag lever. Det har gått två månader sen sist. På FB har jag lagt ut lite gamla bilder men inget mer. Några turer  i naturen har det inte blivit. De enda fåglar jag fotat sedan september är lite sidensvansar. Men det har hänt större saker än några naturbilder här hemma. Jag blev morfar för första gången. Vår äldsta dotter fick en flicka den 14:e september. Av en händelse så hittade jag en bild när hon själv var någon månad.

En bild som togs för 45 år sedan. Jag var 24 och Rita 22 år, så vi var ganska unga när vi fick vårt första barn. Det skulle bli tre till med tiden. Bilden väcker många känslor. Hur bra vi hade. Att jag fick rätt tjej och kunnat leva ihop i 51 år nu.  Säger som naturfotografen Torbjörn Lilja. Visst har det mullrat ibland men det har inte varit några blixtnedslag. 

Idag har den lilla flickan på täcket blivit 45 år och själv mamma. Var vi tidiga, inget man kan säga om min dotter. Det är hennes första barn. Lite nervöst var det före men allt gick bra och nu är det bara roligt att se hur lilla Elin utvecklas. Bilder kommer nya varje dag. Så i dagens blogg är det bara den första bilden jag själv tagit.

Apropå Bengts bild på färjan så har jag själv åkt i en sådan nyligen. Dock inte den på bilden. Det blev en tur till Åbo och vidare till Salo. Är nog 5, 6 år sedan sist. En kusin till min fru bor där. Jag åkte vidare till Raseborg för att träffa en gammal arbetskamrat. Har inte haft kontakt på kanske 30 år men så började han leta på Facebook och hittade mig, vilket jag är otroligt glad för. Det blev naturligtvis mycket prat om fåglar. Han hade flera nötkråkor på sin matning vid stugan hela dagen men det var lite för mörkt för att fota. Dessutom regnade det. Han rapporterade idag att örnmatningen kommit igång. 

Vi åkte vidare mot Tammerfors för att träffa barn till min frus syster. Sedan vidare till Jyväskylä där fler barn till min frus syster bor. Även ett besök vid graven i Lievestuore var självklart. Barmark hela resan men där var det rena vintern trotts att det bara är tre mil ifrån Jyväskylä. På hemväg från graven fick vi ett infall om vi skulle hälsa på en kusin till min fru. Såg skylten till Lauka. Vi vände och kom fram till deras villa. Ingen hemma naturligtvis. Fick dock kontakt via telefon och blev beordrad att inte åka därifrån. Det blev mycket prat naturligtvis om gammalt och nytt. Ser på bilder att det var nästan tio år sedan sist. 

I Jyskä ( Jyväskylä ) bor pappan till systerbarnen. Dom skilde sig för några år sedan och vi var naturligtvis spänd hur han tagit det hela. Det var med stor glädje och lättnad när han kom och mötte oss. Han såg glad och frisk ut. Hörde att även han var spänd inför mötet. Han visste inte var vi stod inför den här separationen. Vi har ju aldrig lagt oss i  sånt, vi kan ju inte tycka illa om någon för det. Det blev mycket bilåkande och lite stress men det var en resa som jag vill minnas länge. Det var naturligtvis lika roligt att träffa alla på andra sidan men Raseborg, lauka, Jyskä gladde mig särskilt. Att bli bemött med samma glädje som vi själv känner är fantastiskt. 

Ingen Finlands resa utan några böcker. Det resulterade i fyra stycken. Vuoden Luontokuva den 39:e i ordningen. " Metsäkansan " och " Närhi " ( nötskrikan.) Och "Ögonblick". I förordet i sin bok Ögonblick skriver Lars Sundström " Bilderna är tagna i min egna närnatur. Fördelarna är många och som alltid vid naturfotografering gäller det att känna sitt motiv. Är platserna nära så är det lätt att ta sig ut också med kort varsel, vilket gör att man gång på gång bekvämt kan återkomma". Några meningar som träffar mig mitt i prick. Det är så jag tycker och haft det men är idag spolierat. Jag har inget att åka till längre därför har jag inte tagit fler naturbilder. Jag får vänta till jag kan ta mig till Jokkmokk och tillbringar gärna hela sommaren där uppe. Känner att det måste bli så. 

( naturligtvis fått lov att visa bilderna )

Postat 2019-11-17 22:02 | Läst 879 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera