Levande skog

skogsfåglar

Hittade några gamla bilder i mitt arkiv som jag visar i brist på annat. Är väl ganska nöjd med bilderna, det är så här jag vill ha dom med mycket miljö. 

Postat 2019-12-30 00:06 | Läst 912 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Skånebilder.

Efter juldagens chockartade upptäckt kände jag att jag måste stänga av alla känslor och ägna mig åt något trevligare. Plockade fram ett diamagasin för att göra några kopior från en semester för 25 år sedan. 

Postat 2019-12-27 11:28 | Läst 941 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Dessa förbannade skogsbolag.

Jag hade tänkt ta det lugnt på juldagen. Läsa någon av böckerna jag fick i julklapp av mina barn. Jag har fått många böcker den sista månaden och jag lär få tid att läsa dom alla vad det lider. " De bodde bland samer - Fågelliv betyder orden - Samtal i gränsland m.fl. " Fågeldagboken 2020 kanske det inte blir särskilt mycket skrivet i. Möjligtvis om jag har turen att kunna åka till Jokkmokk. Som jag skrev tidigare så  jag lagt kameran på hyllan. Det sista två åren har jag inte varit ut många gånger i skogen, mest bara för att konstatera att ännu en skog försvunnit. Dan före julafton gick jag in på Google Maps, sökte över dom platser jag brukar besöka. Bl.a. det sista tjäderspel jag känner till. Tycker det såg märkligt ut. Är det möjligtvis avverkat. Går in på Eniro - kartor. Där ser skogen ut att stå kvar. Jag kunde inte hålla mig utan måste ut och få det bekräftat.

Tjäderspelet besökte jag första gången 2000. Visste att det skulle finnas och efter lite letande hittade jag spelplatsen. Kunde konstatera att det fanns mycket tjäder. ( 10 - 15 tuppar ) Även i området runt spelplatsen. Hittade många så kallade hemområden. Under alla årstider stötte jag på tuppar och hönor med ungfåglar i släptåg. 

Så 2005 såg jag att man stämplat träden för avverkning. Jag kontaktade och besökte spelet med Korsnäs. Att avstå avverkning var det inte tal om.  Skogschefen som vid ett tillfälle sa att han alltid varit intresserad av skog tröstade med att deras personal hade en gedigen utbildning i naturvård. Men med en årslön på över två miljoner så är man nog bara intresserad av att leverera. Naturvård och hänsyn skiter man i. För att klara sitt eget skinn så skickade man dit en expert, en forskare. Då kan man hänvisa till honom om det inte blir bra. Säker kostade han en del för att låta sig gör ett uttalande. Jag visste nog bättre än vad denna så kallade forskare kunde och jag hade inte kostat något heller.  Ett barn hade vetat bättre. Idag är det bara att konstatera att jag hade rätt. Det visste även dom men måste spela med ett tag för att senare kunna avverka skogen. 

Området avverkades  i tre omgångar. Experten påstår att tjädrarna flyttat från den gamla skogen ut mot ungskogen vilket är helt fel. Tupparna spelade i ett smalt parti med ungskog men när skogen intill det första området avverkades flyttade dom sig ut mot den äldre skogen. När jag låg på spel 2006 avverkades det några hundra meter ifrån spelcentrum. Jag kunde omöjligt hör var tupparna spelade. Avverkningen fortsatt under våren trotts tjäderspel och fåglarnas häckningsperiod. 

Året efter konstaterade jag att spelet var utraderat. I varsin ende i ungskogen hörde jag två tuppar. Långt ifrån varandra. Efter två år satt en ungfågel i ett av de kvarlämnade tallarna och knäppte lite gran. Trotts flera besök senare har jag aldrig stött på några fler tjädrar. 

Tjäderspelet var redan utraderat sedan fler år men jag var ändå tvungen att åka dit idag. Det blev nästan lite chockartat besök. Kan det verkligen vara sant. Vad är det för jävla natursvin som gör så här. Politiker stryker näringslivet medhårs, sist var det Ibrahim Baylan som tyckte att (SCA - Sveaskog ? ) var duktiga på naturvård och hänsyn. Det jag frågar mig, har han över huvud taget varit i en skog. 

En bild från början av 2000 talet. Kojan står i en grop bakom tuvan med mossa. På den brukade en tupp spela. Är man så nära kan man hör massor med nya ljud som bara kan uppfattas på så nära håll. 

Samma plats idag. Det kan vara svårt att hitta platserna efter avverkning men tack var gropen som kojan står i så är jag säker att det är rätt. 

Den här bilden är tagen från kojan. Så i motsatt riktning än förra bilden. 

Möjligtvis kan det här vara tallen som syns längre bort bakom tuppens stjärt. DIA bilden är med 300 mm och dagens bild med 24 mm. Helt klart inom en radie om 10 meter. Längst upp vid skogskanten går en väg. Det kom vad jag uppfattade vara en bil som tillhörde Korsnäs eller den som avverkar i området. Önskade att jag varit på vägen just då men kanske bästa att jag inte var där. Jag hade inte önskat honom god fortsättning.

Den här bilden är tagen uppe ifrån vägen. Dom gamla diabilderna är tagen vid den här sparade hänsynsytan. Det här är vad Korsnäs menar med miljöhänsyn och hänsyn till tjäderspel. Mitt ordförråd av svordomar räcker inte till för att säga vad jag tycker. 

Postat 2019-12-25 22:14 | Läst 3440 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Dagboksanteckningar.

Håkan Eklund har många gånger poängterat hur viktigt det är att skriva ner sina händelser. Inspirerad av han nya bok så letade jag upp mina gamla anteckningsböcker där jag noterat mina utflykter i naturen och kanske framför allt mina orrspel. Jag skrev alltid ner var och vad som hände i naturen. Det var till stor hjälp att vet när sparvugglan började sina häckningar.  När äggen kläcktes och äggskalen slängdes ut. Vidare när ungarna hoppade. Ritade kartor för att minnas var holkarna var uppsatta m.m. Så jag har skrivit dagboksanteckningar sedan 72 tills det digitala tog över. När det blev digitalt har det inte blivit riktigt lika viktigt eftersom tid och datum finns i bilderna. Skriver ändå ner vissa händelser även idag. 

Mina första anteckningar är från 17 januari 1972. Den 18:e var en stor dag i en nybörjares liv. Jag blev hembjuden till naturfotografen Sixten Jonsson som tyvärr inte är med oss längre. Han höll på att iordningställa en gammal fiskebåt som han skulle fara ut i skärgården med. Många gånger kom han till järnhandeln där jag jobbade för att köpa spik och självklart blev det mycket prat om fåglar varje gång. Jag besökte honom, tittade på kameror och bilder. Hur han monterade dom största bilderna på spånskivor med tapetklister. Viktigt var det att sätta en tapet på baksidan också, annars skulle skivan slå sig. Gjorde besök i ladan där båtskrovet stod. 

Den 22 Maj tidigt på morgonen var vi på väg till Norrtälje då vi skulle till Finland. Båtarna gick inte från Kapellskär på den tiden. Vid karlholm är det långa raksträckor och långt bort såg vi någon som cyklade. På skoj sa jag till Rita " Det måste vara Sixten " Mycket riktigt så var det så. Det blev en liten pratstund innan vi fortsatte färden. Antar att han skulle ut mot kusten där han hämtade många motiv. En tid senare träffade jag med hans fru och jag undrade hur han övernattade under sina turer. Någon tält eller sovutrustning såg det inte ut som han hade med sig. Nää han brukar cykla runt bruken i Uppland och vidare mot Gysinge och han brukar sov i ladorna. 

Det här är händelser som jag minns bra men hade självklart inte klart för mig när det var. Lite kul att det var det första jag skrev i min minnesdagbok. 

Postat 2019-12-23 23:00 | Läst 970 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Det kom en bok på posten.

Det var Håkan Eklunds bok " Samtal i gränsland ".  Jag var lite upptagen just när den kom och ögnade snabbt igenom den. Vid den snabba genomgången hittar jag en bild som gör mig nyfiken. En bild på en orrkoja i kanten av myren, inte så olik min egna första koja. Inte som man vanligtvis gör, läser boken från första sidan kunde jag inte hålla mig utan börjar med ett kapitel  i slutet av boken där Håkan berättar om sina besök vid orrspelet. 

Håkans många dagboksanteckningar från orrkojan får mig att minnas mina första år på orrmyren. Tygkojan, stel och vit av nattens frost. Bullret och orrarnas " tschoo-ysh " när dom anländer. Först borta vid myrkanten sedan allt närmare. Tranornas rop ute på myren, spelande storspovar och grönbenor.  Ljungpiparen skarpa entoniga läte i den ännu mörka natten. Slagugglans dova hoande bortåt skogen. Det är ljudkulisser som alltid kommer finns kvar i minnet. 

I min första koja kunde jag inte övernatta utan fick gå ut i nattmörkret innan orrarna kom. Senare byggde jag en ny där jag kunde sträcka på benen. Nu hände det att jag kröp in i kojan redan på eftermiddagen. Under hönveckan kunde tupparna komma redan på eftermiddagen och fram till 22.00. Vid tretiden på natten kom dom tillbaks på spelplatsen. Det var fortfarande mörkt och man låg kvar i sovsäcken och lyssnade. Minsta lilla förändring märktes. Kom en höna in på spelet stegrades ljudet. På mitt spel fanns 25 tuppar under flera år. Några mängder med höns blev det aldrig. Första åren på 80 talet kunde det vara 10, 12 hönor ibland. 

I slutet av 90 blev det allt mindre med orre. Ibland 10 tuppar utspridda över ett stort områden. Nu var det inte längre roligt att ligga ut på myren. Efter nästan 30 år ägnade jag nu istället min tid åt tjäderspel men idag är även den borta. 

I sin dagbok skriver Håkan den 9:e maj att Hönveckan har börjat. Det är något jag funderat på ibland. 9:e maj är ganska sent i mina trakter. Vid mina första besök gällde sista veckan i April och några dagar in i Maj. ( 5:e maj ) Idag infaller hönveckan allt tidigare. 20/25 April är nog rätta tiden.  

Håkans dagboksanteckningar från orrkojan hade kunnat vara mina egna anteckningar. Dom stämmer precis överens med mina egna upplevelser från orrkojan. Jag kan verkligen leva mig in i hans berättelser. Nog kanske jag har bilder till en bok men tyvärr har jag inte begåvats med konststycket att i ord skriva ner mina upplevelser. Heikki Willamo berättade när han första gången såg Mats Anderssons bilder " Fan det där är ju mina bilder "  Samma kan jag känna nu i Håkans text och Willamos och Luhtas texter. " Fan det där är ju min text " Det är precis dom där upplevelserna och funderingarna som dom skriver jag har när jag ligger där i kojan eller vandrar i skogen. 

I slutet av det första lästa kapitlet skriver Håkan något vi alla borde leva efter, Vi har bara tiden och naturen till låns, som förvaltare. Vi äger egentligen inte någondera. Kan det sägas bättre. 

Postat 2019-12-21 13:29 | Läst 853 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 Nästa