Levande skog

Oskarpa bilder på sparvugglan.

Men jag är ändå nöjd. Lite annorlunda bilder blev det. Jag hade fotat sparvugglan under ganska lång tid. Nu var ungarna så stora att honan satt utanför holken och vaktade. Uppe på björkstubben satt hon mest och dåsade, precis som jag gjorde på ryggsäcksstolen. Plötsligt började hon putsa sig febrilt. Kameran låg på marken och jag gjorde mig inte tid att sätta den på stativet. Hann inte kolla tider utan det var bara att hålla avtryckaren nere. Hade 600 mm. på kameran och ser på bilderna att dom blev tagna på en 100/sek  upp till 250/sek. Jag har visat varianter på bilderna tidigare. Den sista flygbilden är från ett annat tillfälle.Bilderna är från 2017. 

Postat 2020-09-22 00:37 | Läst 608 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

En man steg av båten.

Sjöng Nisse Hellberg en gång. Kanske var det den här mannen. 

Postat 2020-09-20 22:03 | Läst 637 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Orkidèer kan vara svårt.

De flesta orkidèer är lätta att känna igen. Flugblomster, guckusko och norna är det nog ingen som tar fel på. Men dom röda, likt Marie nycklar tycker jag kan vara väldigt svåra som kräver att man tittar på alla detaljer. Dessutom behöver man en bra bok där man kan jämföra. Den här bilden tog jag för så länge sedan som 2011. (Nikon D80). Nu tror jag det är en sumpnyckel men är inte alls säker. Hittade den efter fjärilsvägen. Brukar göra ett besök där varje men i år har det inte blivit av att leta orkidèer över huvud taget. Får satsa på det ett annat år. 

Postat 2020-09-20 11:49 | Läst 486 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Orrspel för länge sedan.

När jag såg Nils-Åkes bild på en fin strandskog igår blev jag påmind om mitt orrspel för länge sedan. En helt annan miljö. Det jag fastnade för var solens blänk i vattnet. Samma upplevde jag på orrspelet. Mina bilder är så dåliga, men det går inte att få bättre med en scanner för 100:- Blir över huvud taget ingen teckning i det svarta. Ska skaffa en ny längre fram och göra om. Men jag har inte sett bilderna sedan dom togs så därför visar jag dom ändå. 

På den här tiden hade man varken kläder eller sovsäck för att övernatt i minusgrader. Efter att ha frusit sig genom en frostig morgon var det skönt att krypa ut och ta en kopp kaffe. Solen speglade sig i svämvattnet och värmde skönt,  spovar, ljungpipare och grönbenor spelade över myren. 

Postat 2020-09-18 16:44 | Läst 749 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Trädkrypare.

Min yngsta dotter var utan jobb från hösten fram till våren i år. Hon brukar gå en slinga i skogen med hunden varje dag. Hon kan mycket om naturen och observerar när det blir några förändringar efter vägen. Ibland ringer hon och undrar, Vad är det som låter, lyssna. Eller så tar hon en bild på någon fågel hundra meter bort med telefonen och undrar vad det är. Men det mesta kan hon själv. 

Sent på året ringde hon och sa att hon hittat ett bo av trädkrypare. Jag följde senare med på promenaden och mycket riktigt var det ett bo under en barkbit. Under våren gick vi sträckan igen tillsammans med min äldsta grabb och den svarta hunden som jag brukar passa.  Halvvägs finns en fin grillplats så det blev en stund där innan vi fortsatte. 

När vi passerar trädet med boet gick mina barn före med hundarna medan jag stannar upp bakom några granar för att möjligtvis få se om trädkryparen finns där i år också. Jodå den kom på typiskt trädkryparvis klättrande på baksidan av granen. Jag tog ett tiotal bilder och gick vidare. Om den häckade så var det tidigt i häckningen. Jag tänkte att jag får återkomma senare och se hur det går. Jag bevakade inte boet utan gick dit en dag med alltför mycket mygg och knott. När jag kommer dit sitter ungarna spridda lite längre upp på trädet och en på barkbiten som är själva boet. Tog några bilder men lämnade platsen nästan omgående. Dagens bild tog jag vid första besöket tidigt på våren. Barkbiten sitt väldigt löst. Man tror inte den ska kunna sitta kvar när det finns bångstyriga ungar i boet. Förmodligen är alla småkvistar tillräckligt för att hålla det kvar. 

Jag tycker mig ha läst någonstans att trädkryparen utser boplatsen redan på hösten året innan den ska häcka. Det här skulle kunna tyda på det. Skulle vara intressant att veta.

Postat 2020-09-17 22:55 | Läst 640 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera
1 2 3 Nästa