Levande skog

Motiv från gammelskogen.

Postat 2021-07-31 20:13 | Läst 322 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Den Norrländska granen.

Varje gång jag kommer till Norrland tar jag massor med bilder på skogen. Letar ibland efter nya områden. Oftast tallurskog men något som imponerar lika mycket är den granskog som finns där uppe. Den har ett speciellt utseende och är otroligt vacker att se. Växer ofta i mycket blöta partier och ser ut därefter. Smala, krokiga, draperade av svart manlav. Grenar som ligger utefter granens stam, allt för att inte snön ska tynga ner den. Nästan alla granar har brottytor men den överlever trotts allt. Dom som står på de allra blötaste markerna dör men är ändå full av liv.

Jag tycker det är svårt att fotografera och få det att se ut så som ögat uppfattar motivet. Jag har ibland fotat en dag, kommit hem och ser att det inte blev bra. Åkt tillbaks dagen efter och gjort nya försök. Vägen Porjus - Gällivare är en perfekt plats men som vanligt kan ljuset spela en ett spratt. Ibland när man ser att allt stämmer så kan det vara olämpligt att stanna. Men jag ger mig inte. Skulle gärna ha den här skogen i en soluppgång med mycket dimma. Det är mitt mål. 

Trodde att det bara var jag som kunde vara smått galen i sådana granar och bilder men det finns i alla fall en till. När jag var in på Ájtte museum så låg det en bok där med bara bilder på sådan här granskog. I svartvitt dessutom. Boken heter Metsä (skog) Bilder tagna i Norge, Sverige, Finland och Ryssland av Norska fotografen Per Berntsen. Han körde mot Gällivare när han fick iden till den här boken. Granarna efter vägen gjorde ett starkt intryck på honom. 

Den första bilden en kvarlämnad gran på ett hygge. Övriga bilder efter vägen mot Gällivare och mot Vuojat

Postat 2021-07-29 23:29 | Läst 373 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Ung ormvråk.

Förra torsdagen kollade jag några sparvuggleholkar och kunde konstatera att det varit häckning. Idag var jag dit för att göra rent. Ville inte gräva i geggan i holken förra gången. Nu hade jag handskar med mig. På väg dit skymtar jag en ung ormvråk i ungskogen. Jag kör/kryper fram och tillbaks för att hitta en glugg i träden. Höll jag kameraobjektivet mot överkanten på bilfönstret så fick jag fritt från störande grenar och kvistar. Efter många bilder testar jag att köra framåt för att kanske få mer fritt. Det gick dåligt. Halvvägs mellan bilen och vråken hängde en grangren ner så vråkens huvud blev skymt. Det får bära eller brista. Jag öppnar dörren, ställer mig på knä och tar några bilder. Vråken regerar inget. Efter ytterligare bilder smyger jag fram till den täta granen, nu är det inte mer än 7, 8 meter till vråken. Tar nu bilder på olika brännvidder. Gillar att den sitter på det fallna trädet. Den putsar sig hela tiden innan den böjer ner huvudet mot bröstet och blundar en lång stund. Då smyger jag därifrån och åker vidare. Ser att den sitter kvar så länge jag har uppsikt över den. Självklart har den inte fattat att människan är farlig. Inte hade den någon förälder som varnade heller för då hade den förmodligen gett sig av. 

Postat 2021-07-28 20:42 | Läst 428 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Lite blommor från norr.

Tänkte sortera upp bilderna, dom som finns inne på stugtomten och dom som jag fotat längs vägen. Men nu blir det inte så, skriver lite under bilderna. 

Skogsklocka började blomma precis när det var dags att åka hem. Det fanns rätt mycket av dom nedanför garaget men dom var inte riktigt utslagna. 

Kung Karls Spira växer längs hela vägen ut till Luvosreservatet. Dom närmaste finns ute vid postlådan. 

Slåtterblomma är också vanlig längs vägen. 

Åkerbärsblom finns det gott om nere mot stranden. Hjortronen blev det inget av i dom här trakterna i år. Hur det gått för åkerbären vet jag inte. Dom ska ju vara något alldeles extra goda. 

Klotpyrola finns minst 70 ex på gräsplan nedanför garaget. Vitpyrola är egentligen lite vackrare men den har jag inte hittat på stugtomten. 

Ögonpyrola är kanske den vackraste. Har hittat den i några naturreservat, oftast nere i mossan men den trivs lika bra vid vägkanten. 

Liten blåklocka finns i ganska stora mängder längs vägen men även inne på stugtomten som den här.

Sileshår och som här tätört tycker jag är väldigt vackra men väldigt svår att få bilder på. Växer lite djup nere i vegetationen. Man vill gärna ha bladen med på samma bild. Deras klibbiga blad sluter sig om någon insekt sätter sig där. Dessutom förknippar jag tätört med min barndom. För när vi grabbar gick upp till mormor och morfar fick vi alltid filbunke. Den var gjord på tätört. Har för mig att man köpte pulver på apoteket som man blandade i mjölken. När man stoppade ner skeden i tallriken och vände på den skulle skeden vara helt ren, då var filbunken klar. Jag tyckte det var något av det godaste man kunde få. Tycker inte långfilen är någon bra ersättare. Men jag kan ju minnas fel. 

Nere vid vattnet växer stora bestånd av hönsbär. 

Vänder jag på klacken och går ut på hygget bakom stugan så hittade jag i år väldigt mycket murklor. Jag äter inte men lukta kan man. Dom luktar väldigt gott. 

Postat 2021-07-26 21:52 | Läst 343 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Den gångna helgen...

blev det utflykter till lite olika platser. Den första var till några av mina sparvuggelholkar för att se om någon av holkarna varit bebodda under våren/sommaren. Han bara kolla fyra stycken och det visade sig att det hade varit häckning i en holk. Det är den tredje häckningen som jag missat på grund av olika orsaker. Å andra sidan har jag sett och fotat väldigt mycket uppe i Jokkmokk i stället, något jag inte velat missa. Kul ändå att veta att holkarna gillas av ugglorna. Har nu haft sex holkhäckningar. 

I den här holken har det varit talgoxe tidigare. Dessutom har den använts som skafferi av sparvugglan.  Som förråd för att samla möss och småfåglar inför vintern. Under holken ligger hår av möss som ugglan slängt ut när äggen kläcktes. 

Där jag parkerat bilen fanns mängder med fjärilar. Så jag kunde inte låta bli att ta lite bilder. (Pärlemorfjäril)

På eftermiddagen åkte jag för att se om skogsknipproten fortfarande blommar. Det är lite sent och det var som jag befarade. Hälften av beståndet var överblommad. Getingarna hämtade pollen och det såg ut som om dom fick ta spjärn med benen för att komma in i blomman. 

Postat 2021-07-26 08:24 | Läst 392 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa