Vardagsbloggaren

Vardagliga händelser, utflykter och resor.

Kortisol krymper din Hjärna

Stress förstör din Hjärna!

Idag har jag något väldigt intressant att ta upp. Visste ni att stresshormonet Kortisol krymper hjärnan och att det omedelbart får en negativ effekt på att tänka "kallt" alltså att genom förnuft förstå situationen. Det är istället lättare att agera "varmt" alltså genom impulser. 

Att vara stressad under en längre tid "krymper" alltså hjärnan, skadar den rent av vilket visar sig på hur man uppfattar omvärlden, minnet påverkas negativt och man får svårt att agera sunt i de snabba besluten. Amygdala som är den delen i hjärnan som skapar de heta/kalla tankeförmågorna ökar i volym men stänger av din förmåga att analysera och förstå "situationen" andra delar av hjärnan krymper och skapar obalans i din förmåga att uppfatta omgivningen, du blir automatisk trögare, mer negativ, kanske rent av deprimerad. 

Det finns massor av situationer som ökar chansen för att hamna iden här situationen. Fattigdom, krävande jobb, dålig stimulans, relationer. Egentligen går väl listan att göra hur lång som helst. Idag finns det inte botemedel emot det här fenomenet i form av medicin.

Däremot så pratas det mycket om kondition där man ökar kortisol halterna men som på sikt gör din kropp mer immun för stressade situationer. Du kan även arbeta med mindfullness, äta korrekt men också i många fall arbeta för att ändra din vardag och att framför allt lyssna mer på vad "du" behöver.

"Tänk om"

man kunde förändra hjärnans aktivitet och få den att missuppfatta stressen under en kortare period. Att ge hjärnan den stimulans och utrymme  som behövs för att återhämta sig.  Som jag är inne på vid varje blogginlägg så är hjärnan plastisk, så i rätt miljö och med rätt tankar så kan vi förändra den till vår fördel. Ny forskning visar starkt på att det egentligen inte finns några gränser för vad vi är kapabla till så länge vi vet vilken form av stimulans hjärnan behöver.

Jag tycker att det borde kunna gå att skapa ett program där man tar fram miljöer för att få människor med hjärntrötthet och andra stressrelaterade skador att återhämta sig. Det bedrivs så mycket forskning idag men väldigt få där man faktiskt använder sig av fysisk rehabilitering i den formen. 

Postat 2017-09-07 12:57 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Döende i vården

Döende i vården!

När jag läser en bok om hjärnoperationer och verkliga fall av så har jag en viss vördnad till allvaret men när en läkare uttrycker sig om sin patient med trauma efter en cykelolycka på följande sätt ligger jag dubbelvikt och skrattar.

- Med båda pannloberna mosade på det där viset? Han har lika stor chans som en snöboll i helvetet.

Det är nog det sista man vill höra en läkare säga. Missförstå mig rätt nu, men någonstans måste man skilja på sin roll som patient och närstående, en läkares jobb är att hjälpa så länge det finns en möjlighet till det.

Det är klart att jargongen ser annorlunda ut läkare emellan och det kan säkert i många fall kännas absurt att se sig själv som ett "hopplöst" fall.

Jag funderar mycket på att vara närstående just nu och chanserna att göra egoistiska handlingar ifråga om patientens eller den närståendes öde. Många gånger kanske det vore lättare att bara släppa taget. Personligen är jag väldigt rädd för att hamna i en situation där jag behöver vård dygnet runt. Det här gillar inte min fru att höra men sanningen är den att det leder till att man förkortar sorgeprocessen för familjen och lidandet som man isf behöver gå igenom.

Dessutom ger man någon annan chansen att faktiskt få ett drägligt liv. Det är klart att så länge det finns sannolika siffror på att man kommer att klara sig bra så kämpar man, men idag kan man få ganska exakta siffror på hur stor chans man har att tillfriskna.

Vad tycker ni? 

Postat 2017-08-28 08:08 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Poträtt med Canon 5D MarkIII

Köpte äntligen en ny kamera, ett uppsving från en Canon 50D till en 5D MarkIII snacka om ren och skär glädje att åter igen kunna få ta bilder på den nivå jag förtjänar. Var med en dag på Göta Kanal och dokumenterade lite. Här är resultatet.

Titta gärna in på min profil och om ni vill så är ni välkomna att följa min resa. Tack för idag :)

Postat 2017-08-27 18:38 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Hjärnblödning!

Att drabbas mitt i livet och vägen tillbaka.

Bakgrund

Aftonbladet

Jag fick lugnande på Karlstads sjukhus, jag försvann och vaknade många timmar senare i Uppsala. Jag hade slangar och påsar av blod från ett dränage som kom ifrån huvudet.

 Jag somnade om och vaknade av att jag hade besök. Det var min fru och mina föräldrar. Jag vet att jag var glad och kände hopp om att faktiskt klara mig galant ur situationen jag befann mig i.

jag tittade på min fru och log samtidigt som jag sa

- Nu äntligen kan jag gå tillbaka till jobbet.

 Det var november 2014 och idag är förändringen total. Jag hoppas få börja arbetsträna snart, jag längtar efter en normal vardag.

Innan olyckan jobbade jag som behandlingsassistent, kock, egenföretagare som fotograf, hjälpte studiefrämjandet och kommunen jag bodde i. Jag stortrivdes med livet. Nu är jag glad om jag hittar en arbetsgivare som förstår att vägen tillbaka kan ta tid. Jag vet inte vad jag ska jobba med, vet inte vad jag klarar av.

Det enda jag är säker på är att jag kommer ge 100% på den uppgift som jag får. Jag vill verkligen få tillbaka mitt liv och känna mig meningsfull.

Om ni känner någon eller själva befinner er i samma situation alternativt har förslag på vad man kan göra så får ni gärna återkoppla till mig via en kommentar eller kanske mail.

Tänk att livet kan förändras så snabbt. Att allt man tar för givet bara är en illusion och det som är verkligt är vad man inte klarar av att göra. För visst är det enkelt att acceptera vad vi är men svårare att förstå vad vi inte klarar av.

När vi ska rakt fram och möter en vägg då finns det bara två val, stå kvar eller klättra.

Tackar för ordet.

Postat 2017-02-09 13:16 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Mina Höstbilder

Några av bilderna jag tagit i höst. Håll till godo och kommentera gärna om ni gillar min bildblogg. Det är milt sagt mycket som händer just nu och det är många läkarbesök innan det är dags för mig att börja arbetsträna.

Sedan sist har jag haft ett rejält bakslag och jag har varit trött i närmare tre veckor vilket har lett till viktuppgång som jag ska ta tag i nu när jag är på bättringsvägen. Jag har märkt att jag känner mig mer tillfreds och orkar desto mer när jag får fotografera.

Postat 2016-11-07 21:42 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
1 2 3 ... 13 Nästa