Midsommar på Väderöarna

Helt enligt tradition firade vi midsommar med dykning på Väderöarna. Vädret var blandat men vi klarade oss undan regn och det blåste inte alltför mycket, dvs vi kunde åka ut till Väderöarna alla tre dykdagar. 

Jag fotade med vidvinkel alla tre dagar för sikten var ganska bra och det är alltid lite mer utmanande. Dock suckar man ibland, t ex när vi hittade 14 st otroligt vackra större tuppkamnuding. Även om de är stora för att vara nakensnäckor kommer de inte till sin rätt när man försöker får till ett motiv med 12 mm på kameran.

Hummer går lite bättre även om de inte gillar att man lyser med en lampa på dem. Det hade den här bilden behövt, men en strålkastare rakt på gör att de snabbt backar in i sin grotta och kommer inte ut igen. Rött ljus hade gått bättre men det var inte ett möjligt val denna gång.

Vi såg ovanligt många kuddsjöstjärnor och även om den satt på trist bakgrund så måste jag föreviga en. Det var länge sedan vi såg så många.

Här var det några blågyltor som ställde upp på bild. Jag är väldigt nära dessa fiskar, så nära att jag skulle kunna ta med handen på väggen, men de simmade inte undan för en gångs skull. Det är honor som syns på denna bild.

Här är det en hanne, som kallas blåstråle, tillsammans med ett par honor som kallas rödnäbba. Blåstrålen är antagligen en av våra mest färggranna fiskar.

Efter ett förmiddagsdyk lägger vi till vid en lämplig liten ö, äter lunch och slappar ett par timmar i solen. Så här fint hade vi på midsommarafton. 

Här kommer båt nummer två, Väderöfjord, med ett till gäng midsommardykare.

Det går åt mycket vatten på lunchen. 

Efter en matlåda med varm, välsmakande thaimat, kaffe och sockerkaka är det skönt att vila en stund på klipporna. Var och en får hitta sin plats med lä i solen. Havstruten i vänstra hörnet väntar på resterna och det kommer ett eget inlägg om familjen havstrut som med förtjusning äter kyckling paneng.

Fast man dyker torrdräkt händer det ju att det läcker lite och det här är en inte en ovanlig syn. Även ett pyttelitet hål kan resultera i väldigt blöta underställ, då kläderna suger åt sej vatten genom det lilla hålet. Om det är 13 grader i vattnet är det ingen katastrof men man vill ju helst vara torr.

Efter vila är det dax för dyk igen. Det är mycket småfisk i vattnet och vi stöter på stim med fisk på flera olika ställen

Med lite tålamod kan man få simma genom stimmen. 

Den här skrevan var nog den finaste platsen vi hittade där det också var mycket småfisk. Det är den här typen av bilder som man strävar efter då man snabbar sej för att vara först i vattnet. Så här fint är det inte om andra dykare simmat där precis före. Hur duktiga de än är blir det alltid småskrufs i vattnet och fiskarna har antagligen dragit vidare.

Det här är en annan fin plats med tyvärr inga fiskar denna gång. Det här är mot slutet av samma dyk och som ni säkert förstår är det ganska grunt. 

Efter en fin dykdag kör vi tillbaka mot hamnen i Hamburgsund. Där man man tydligt se att det är midsommar med flaggor och flaggspel på båtar och sjöbodar.

Det firas också för fullt längs inloppet där vi passerar.

Vi får förstås också en god middag och hade det inte varit för corona skulle det varit långbord dukat för alla gäster med stora fat dignande av havskräftor. Nu fick var och en hämta en stor tallrik med kräftor, såser och rostat vitlöksbröd och sprida ut sej på alla de olika sittplatser som fanns i de två hus med stora altaner som hör till dykcentret. Det smakade precis så gott som det brukar göra men vi ser verkligen fram emot att kunna sitta tillsammans vid långbordet igen.

Hälsningar Lena

Fler glimtar från en dykdag på västkusten

Blankt vatten i Hamburgsunds hamn utlovar ännu en fin dykdag på Persgrunden men det är osäkert om det kommer att hålla i sej hela dagen...

Vi åker i alla fall ut och trots att det blåser mer än dagen innan hoppar vi alla i vattnet. Precis i gränsen mellan tare och havsnejlikor kan det se ut ungefär såhär. Lägg märke till den fina nakensnäckan i förgrunden. Min fisheye har en närgräns på 14 cm så man kan krypa riktigt nära vissa motiv. Den här bilden är dock tagen dagen innan.

Nu hade jag bytt till makro denna dag för väderutsikterna var inte de bästa. Vi hittade några nakensnäckor på första dyket. Lägg märke till den vita äggspiralen i nedre vänstra hörnet. 

Det var ett par vackra linjeborstnudingar vi hittade.

Man kan även fota havsnejlikor med makro och då ser det ut så här. Till höger kan man se att det var strömt även nere på djupare vatten och vi fick leta upp platser med "lä" för att kunna ligga någorlunda stilla.

Jag vet inte om detta är en liten havsnejlika eller någon annan typ av anemon men den satt fint på de röda bladet.

När en havsnejlika dragit ihop sej kan den se ut så här. 

När vi kom upp efter andra dyket blåste det runt 8-10 m/s och det var vågor, ström och även en del dyningar. För mycket för att vi skulle vilja stanna där och gunga i båten under hela lunchen. På gränsen att dyka i dessutom så vi drog mot Väderöarna där vi lätt skulle kunna hitta lä bakom någon ö.  

Om man inte har anlag för sjösjuka kan man passa på att byta objektiv på kameran. Makro skulle vara mer passande på andra dyket då det skulle bli vid någon ö och antagligen ha sämre sikt än vi haft vid Persgrunden. På den här bilden har hon stoppat in kameran i undervattenshuset och den blå "kanten" är en o-ring som är mycket viktig att den är helt ren. Ett hårstrå där och man har läckage in i huset. 

Skeppare Anders hittade en perfekt plats och vi fick våra lunchlådor med hemlagad thaimat uppe på båtens "soldäck". Efter maten serveras kaffe och nybakad sockerkaka. Alltid lika uppskattad.

Det är lämpligt att ha minst två timmars paus mellan dyken och förutom att äta och dricka ordentligt med vatten ska man byta till nya flaskor (om man inte har väldigt stora). Vi dyker med dubbelpaket som är antingen 2 x 7 liter eller 2 x 8,5 liter. Trycket är 200 bar, alltså 2800 liter eller 34oo liter att "suga i sej" under ett dyk. Dagen till ära var det syrgasberikad luft (Nitrox) i paketen med 32 % syre istället för vanlig luft som är 21%. 

Så här kan det se ut på dykdäck under lunchvilan. Torrdräkterna hänger uppe mest för att inte vara i vägen. Det är väldigt sällan någon dyker med våträkt och absolut inte i ett sällskap med så pass erfarna dykare som det var denna dag. Extra flaskor till höger. Man kan dyka med enkelflaska eller dubbla som vi gör. Dessutom kan man ha en (eller flera) extra hängande på sidan.  

På den här bilden är det en stor kamerarigg med dubbla blixtar, extra ljus och blixtarmar som är delvis luftfyllda för att göra kameran neutral under vatten. Till höger står en undervattensscooter. Det använder inte en fotograf men det var andra dykare med också. En scooter kan vara mycket bra t ex i ström eller bara om man vill se mer av en dykplats eller ett stort vrak. Att simma hårt drar annars väldigt mycket andningsgas (luft eller vad man nu har) och förkortar dyktiden. Det som står på bänken är en sk rebreather dvs en maskin som renar luften man andas och recirkulerar den. Det är inte bara militären som dyker med dessa nu utan de används också av rekreationsdykare. Du behöver inte byta flaskor mellan dyken, inte fylla flaskor varje kväll, det kommer inga bubblor etc.   

På andra dyket, som var på en skyddad plats utan ström och vågor, blev det några fler makromotiv. En eremitkräfta med ett vackert skal dekorerat med små rosa hydroider. 

En trollhummer som satt helt öppet är ovanligt på dagtid. Dessa djur ligger ofta gömda mellan stenar och i skrevor på dagen och kommer ut på natten. 

Naturligtvis måste jag testa hur nära jag kan komma och den ligger kvar trots många blixtar och en kamera rakt framför ögonen. Ibland blir man förvånad. Den backade undan en bit still slut och då fick den vara ifred. 

Bägarkoraller kan jag inte låta bli och det finns ofta gott om dem under 20 m. 

Efter avslutat dykning ska man skölja sina saker om de varit i saltvatten och det är också skönt att spola bort det salta från ansiktet. Vattnet är behagligt varmt så det här är inte så brutalt som det ser ut. 

På väg mot land efter avslutat dykdag och aktiviteten är inte så hög. Sova en stund brukar vara jätteskönt. Båten gör drygt 20 knop så det är bara att klä på sej även om solen strålar från en blå himmel. 

Hälsningar Lena

En dykblogg till

Vi dök ytterligare två dagar förutom midsommarafton och så här kan en "fullt påklädd" dykare se ut. Även om det var varmt är det torrdräkt som gäller för det allra flesta som dyker i skandinaviska vatten. Det var bara 11 grader från 10 meter och djupare så den sitter inte i vägen och gör att man kan vara i vattnet betydligt längre utan att börja frysa. 

Fiskande tobisgrisslor var det gott om...

...och skarv fanns det ju förstås en del. Jag vet att de inte är så omtyckta men här tyckte jag de satt rätt så dekorativt på klippan.

Klippan med skarvarna hörde till Väderöbod, där vi åt lunch på midsommardagen. Halva ön är fågelskydd så där flög vi inte. 

Väderöbod har en fyrvaktarstuga och en del andra byggnader som det numera är ett sällskap som sköter om och underhåller. Det är enbart medlemmar som får lägga till på ön och vår dykbåt som har fått tillstånd att stanna för lunch.  

Om man leker lite med en drönare kan en fyr se ut så här.

Det var ju de som badade på lunchen och ville man dyka kunde man göra så här. Tyvärr bommade jag halva plattformen han dök från. Det var en del vådlig klättring för att komma dit men det brydde sej inte den här grabben om.

Vi fick också besök av en liten pigg rosa haj under lunchen. Här simmar den lugnt med pappa. 

En liten hummer tyckte det var OK att posera för en bild under en klippa med sjöpungar.

Jag satte på 60 mm makro sista dagen för att få en annan typ av bilder. Det är också enklare när det är dålig sikt. Här en sjöborre som har alla sina slangfötter ute. 

De färggranna anemonerna som jag inte kan motstå.

Bägarkoraller blir fina motiv men sitter ofta med helt hopplös bakgrund och de är ju till stora delar genomskinliga så tentaklerna "försvinner" lätt mot bakgrunden. De här hittar man inte förrän man kommer djupare än 20 m men där kan de finnas rikligt.

Det här är en äggsamling från någon typ av nakensnäcka. Antagligen har de lagt äggen under våren/försommaren då de är mycket aktiva. Jag har dock inte en aning hur lång tid det tar innan de kläcks. 

Här ett annat äggnystan och en liten räka som gillar att hålla till här. En äggätare kanske.

Leopardfläckiga smörbultar hittar man ofta i små skrevor. Här låg det ett helt gäng. Jag misstänker att de är fulla med ägg. 

Det är nästan så man kan ana sej till äggen i den här fisken (eller så har de en diet som innehåller mycket orange...).

Öronmaneterna inbjuder till foto även med makro men jag nöjer mej med att visa en.

Vi såg även en del brännmaneter och den här hittade vi precis i slutet av ett dyk. Vackert gul med långa brännande trådar, men det gör inte så mycket när man är ordentligt påklädd. 

Som jag berättat om förut har dessa maneter ibland små följeslagare som kan leva bland trådarna utan att bränna sej. Perfekt skydd för de små vitlingarna. Det blev en stunds "kurra-gömma-lek" för att få en vitling på bild, vänd åt rätt håll och någorlunda skarp. Det var allt för denna gång.

Hälsningar Lena

Väderöarna midsommar 2020

Midsommarafton på en av öarna vid Väderöarna. Trots pandemi valde vi att fira midsommar som vi gjort de senaste åren, med dykning på Väderöarna. Det var förstås corona-anpassat och det mesta av aktiviteterna sker ju ändå utomhus. Här har vi lagt till med båten för att äta lunch efter första dyket. Vädret var strålande och vattnet höll badtemperatur i ytan.

Vattnet var nästan helt stilla och jag kan inte minnas att vi haft en midsommar med så bra väder på västkusten någonsin. 

Bra väder på ytan betyder dock inte att det är bra under ytan. Sikten var bedrövlig och det var mörkt när vi kom ner en bit. Ibland blir det klarare på djupet med det var inte förrän nedåt 25 m som det blev bättre. Där kan man inte stanna så länge. Här en vägg med vackert orangefärgade "död mans hand".

Vi simmade in i en skreva som var full med småfisk. Trots att det här är ganska grunt är det väldigt mörkt. Man simmar tills det tar stopp. Då får man antingen backa eller försöka vända. Bra lampor är ett måste för att se någonting.

Vita anemoner och orange "död mans hand". 

En riktigt taggig sjöborre och en långbent krabba. Här är vi nog på ca 27 meter och det var mindre partiklar i vattnet. Temperaturen var 11 grader här nere och ca 18 i ytan. En skillnad som känns ordentligt, både när man går ner och på väg upp. Säkerhetsstoppet på 5-6 m blev alltid mysigt varmt och eftersom det inte gick någon sjö låg man helt stilla (inte skvalpande hit och dit som vi vanligen gör).

Det var gott om öronmaneter och leka med kameran vid ytan gick ju bra för det var så lugnt i vattnet.   

Det blev en del experiment med både naturligt ljus och blixt.

Speglingar på undersidan.

En till variant på spegling.

När vi till slut kom upp kom dykbåten sakta glidande för att plocka upp oss. Så här stilla är det inte ofta här ute.

Skeppare Anders är beredd att ta emot min kamera. Bilden är tagen med 12 mm fisheye så han kunde i princip sträcka ut handen och ta den. 

Mellan dyken åt vi lunch i solen på ön som jag visade på de två första bilderna. Varm mat i matlåda med goda tillbehör, kaffe och nybakad sockerkaka. Solskyddsfaktor på.

På den här ön är det normalt havstruten som är "kung" men fisktärnorna var outröttliga i sina anfall. De hade sina bon i andra änden av ön och dit gick vi inte. Det var ändå några som fick känna tärnorna svepa lågt över huvudet. 

Den här truten väntade på rester från lunchen och fick utstå hundratals attacker från fisktärnor. Jag fick alltså många chanser att få dem på bild.

Sälarna tog det betydligt lugnare och låg förnöjt kvar på klipporna då vi passerade dem (på rejält avstånd) för att åka tillbaka mot Hamburgsund, där basen ligger. Vi skulle ju också få midsommaraftonsmiddag.

När vi kom in i hamnen i Hamburgsund passerade vi båten som enligt Anders "fiskat upp vår middag".

Bordet är dukat med midsommarblommor och stora fat med havskräftor, precis enligt tradition. 

Havskräftor, vitlöksbröd och lite sallad (för den som vill). Vi satt länge till bords, men det blev ändå några kräftor över (och sallad).

Obligatorisk avslutning på midsommarafton är förstås en gräddtårta med jordgubbar. Det fanns för säkerhets skull två tårtor och det gick utmärkt att äta tårta även på midsommardagen. 

Hälsningar Lena

Hummer

Under helgen var vi, i enlighet med en mångårig tradition, på Väderöarna och gjorde säsongens sista dyk. På lördagen träffade vi på två hummerfiskare som vittjade sina burar.

Här är en bur på väg upp...

...den var tom.

Den skulle betas om och sedan åkte den tillbaka i vattnet.

Den processen gjorde att de snabbt fick en flock bevingade matgäster.

Vi lämnade fiskarna i en flock av vita fåglar och drog vidare till vår nästa dykplats.

Den enda hummer som vi lyckades få syn på under sju dyk (drygt sju timmar under ytan) var den här lilla krabaten som gömde sej undan blixtar och dykare. Humrarna höll sej undan, fast de behöver inte vara rädda för oss dykare för vi rör dem inte.

Dock skulle det bli hummermiddag till kvällen och den här bjässen hade gått in i en tina. Dykarrangören köper humrarna från en lokal fiskare som levererar dem nykokta.

Just denna vägde 1,8 kg och måste delas i två portioner. Om man bara äter hummer och någon enstaka liten brödbit med vitlökssmör, så är 900 g en rejäl middag.

Till en middag med svensk nyfångad hummer måste man ha något gott att dricka och torr champagne passar väldigt bra. När man väl börjat pilla med hummern kan man inte längre ta i en kamera så jag avslutar här. Det blev en lång sittning innan det sista skalet var urskrapat och det sista minsta benet tömt.

Hej så länge,

Lena