fota på hjul

Om att börja om när händerna sviker , benen som färdmedel övergår till rullstol och sjukdomen blir allt mer påtaglig. Nya vinklar, nya idéer och begränsningar som ska omvandlas till möjligheter.

Lite bilder från sommarens båtutflykter

Som jag skrev i mitt förra inlägg, köpte vi båt i somras. Det är en gammal Flipper 570, som är lika gammal som jag själv, det vill säga dryga 40 år. Vi hade en HT-båt när barnen var små och jag minns med fasa hur man skulle bylta på dem kläder så de hölls varma ute på sjön, medan de svettades ihjäl innan vi kommit ut från land. Flytvästarna fick dem att se ut som michelingubbar och det var alltid någons om grät innan vi kom ut, om inte alla tre. De var då 4 och  2 år och den yngsta bara ett halvår. Aldrig mer, kände jag då. Nu har jag ändrat mig. Möjligen kan det ha att göra med att barnen nu är 21, 19 och 16 år och ingen har ännu gråtit innan vi kommit oss iväg från hamn. 

Det här är en av mina favoritbilder från sommarens turer. Jag och maken i solnedgång, på väg hem efter ett besök hos min lillebror på andra sidan Åland. Med bil tar det 20 minuter. Med båt flera timmar. Perfekt med tid att få fotografera i lugn och ro på.

Även den här är från samma resa. 

Det här är på väg ut från vår hemmahamn. Rakt föröver öppnar sig Ålands hav mellan klipporna. 

Det här är från en magisk stund vi hade då hela Norrhavet låg oerhört stilla. Det kändes som om tiden stod still. 

Åland, och framför allt nordvästra skärgården, är ett fantastiskt ställe att semestra med båt på. Detta är mer åt nordost än vi brukar hålla till på, Saggö ön. Har du möjlighet, så rekommenderar jag varmt ett besök till denna ö!

Ja, många turer blev det. Ibland bara jag och maken, ibland hela familjen, ibland med släkt eller vänner. För mig var det en magisk sommar där jag faktiskt klarade av att vara delaktig, trots värmen. Och det mest fantastiska var att jag för första gången på 5 år kunde simma i havet! Vilken känsla! Okej, jag erkänner, jag var definitivt ingen graciös dansös som svingade mig upp och ner i ett huj. Jag var mer som en flodhäst eller degklump, men jag klarade det, med lite hjälp! Inte heller var jag super graciös när jag skulle ta mig i och ur båten, men med glidbräda och ålande/hasande, kommer man långt. Jag hasade mig fram som en säl över "ruffen" och damp lika ograciöst ner i båten med nya blåmärken varje gång. Men i och ur kom jag, varje gång! Rullstolen fick stanna kvar i bilen, medan rollatorn (som går att göra om till en transportrullstol" fick agera fötter åt mig. Bra träning kan jag ju säga! 

Eftersom jag varit borta här ett tag, kände jag att lite sommarbilder kan lysa upp så här i vintermörkret. Corona har varit ett annorlunda år, men det finns många stjärnstunder att minnas och glädjas åt! 

Postat 2020-12-29 15:08 | Läst 473 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Tillbaka på Fotosidan

Nu har det gått över ett år sedan min höger arm gav upp hoppet om en bättre framtid och i samma veva gick mitt medlemsskap ut. Tidigare har jag tycket att det har varit krångligt att först försöka få tag på IBAN nummer, göra betalningen, sända över kvitto e.t.c. Därför blev jag nu så glad när jag upptäckte att man kan betala medlemsskapet med paypal när man utanför Sverige. Lovely! Så här är jag nu igen, dessutom med brukbar arm!

Jag har fotat en del under det senaste året och dessutom haft äran att leda en grundkurs i fotografering. Varför just jag höll kursen, var för att jag ordnar kurser för medborgarinsitutet i en kommun här på Åland. Den tilltänkte kursledaren fick plötsligt förhinder och för att få kursen att bli av, fick jag själv stiga in som ledare. Det var minst sagt med skräckblandad förtjusning, men tack och lov tog kursen det med ro, trots min okunskap. Kursen blev riktigt bra, om jag får säga det själv, och det blev även en fortsättningskurs. Jag lärde mig en del själv på vägen, eftersom jag fick lov att läsa in mig lite mer för att kunna lära ut, så det blev en win win situation. 

I somras köpte vi en gammal båt. Tack vare den kunde jag leva lite mer normalt den här sommaren och fotograferande kunde pågå, trots min ohälsa och värmeproblematik. Vilken upplevelse att få njuta av sommaren och allt det erbjöd i fotograferingsväg, trots coronapandemins järngrett om verkligheten. 

Well, here I am! Nu ska jag se mig omkring och se vad fotosidan har ett erbjuda nuförtiden! 

Kram på er! 

Postat 2020-12-29 12:58 | Läst 539 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

Minns du Linus på linjen?

Det är ett bra tag sedan jag laddade upp något här. Minns du Linus på linjen, hur han vek sig av skratt för vissa situationer? Ungefär så tror jag att någon där uppe gjorde här under vintern.

Jag mår nämligen inte bra av värme och den här sommaren var verkligen tuff för mig. Sen följde en varm höst som inte riktigt ville övergå till ett sånt väder som jag mår bra av. Så jag väntade och längtade efter vintern och vips var vintern här! Tjohoo, äntligen, tänkte jag! Och nånstans i det skedet hände den där Linus på linjen grejen.

Någon där uppe såg mig när jag gladdes åt den kommande vintern och skrattade så hen vek sig dubbelt. "Njuta av vintern?! Vänta du bara!" När hen skrattat färdigt, viftade hen med sitt trollspö och vips satt jag fast med en kalkaxel där smärtan överstiger allt jag hittills varit med om (inklusive barnafödslar, njursten, ledluxationer e.t.c.). Så just nu sitter jag här med en obrukbar högerarm. Just idag har jag gjort så mycket med den så den värker redan utan dess like, så jag tyckte jag lika bra kunde skriva ett inlägg här så ni vet att jag lever. :) 

Härom veckan plockade jag ändå fram kameran och passade på att föreviga brasan efter Alfridas framfart i början av året. Vi hade tur. Endast två träd fick ge efter för de väldiga naturkrafterna och lade sig platt på gården. Nog är det häftigt vilka mönster som kan dyka upp i elden! 

Min läkare gav den uppmuntrande kommentaren att det tar 5 år för kroppen att äta upp kalken, men det BORDE inte vara lika smärtsamt genom hela processen... Jag har svårt att surfa runt på sidan och ännu svårare att kommentera era bilder, men nu som då kikar jag in och njuter av era bilder! Ta hand om er alla! Jag vet inte riktigt när jag återkommer, men en dag ska jag väl bli hel igen! 

Postat 2019-02-24 19:56 | Läst 404 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Fotointressets stora fördel

Jag uppskattar verkligen fotandets många olika moment. Det finns dagar som jag kan ta mig ut och fotografera. Sen finns det dagar som jag inte har den möjligheten. Då kan jag istället sätta mig och redigare bilder. Och sen finns det även momentet när jag kan välja att dela med mig av mina foton. Ja, förutom det så kan jag även planera mina bilder, läsa på om fotografering, inspireras av andras bilder o.s.v. Det är just alla dessa olika moment som jag tycker är fördelen med att ha fotograferandet som intresse. 

Postat 2018-11-17 19:29 | Läst 552 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Jag och min pyspunka

Mitt i min rehabperiod fick jag meddelande om att min assistent sagt upp sig med omedelbar verkan. Inte lämpligt över huvudtaget för mig, men tyvärr inget att göra åt saken. Så nu har jag veckor bakom mig och framför mig som är långt ifrån optimala, men det är bara att bita ihop och kämpa sig vidare genom snåren. 

Jag har inte ens orkat mig in här för att läsa bloggar eller titta bland foton. Man kan väl säga att jag efter ett antal månaders pyspunka nu är tämligen tom och uppnått fullkomlig punktering. 

Nå, fredagar är min lediga dag från firman, den dag då jag ska vila upp mig för att återgå till normalläge, vilket de senaste månaderna tagit mig längre och längre ifrån. Därför stoppade jag inhopparassistenten i dörren när hon kom och sa "hej, klä inte av dig, jag behöver åka och fota". 

Det var skönt att få släppa alla bekymmer för en stund och, passande för dagen :) , gå in i dimman. Kände att sv/v speglar mig bäst just nu. 

Och med det önskar jag er alla en riktigt fin helg!

Postat 2018-11-09 16:11 | Läst 861 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 6 Nästa