MOMENTS

By Elisabeth Landberger

Söker inspiration

En skogspromenad kan måhända väcka lite lust. Det går lite trögt nu. Vill helst av allt bara vara ifred, vara tyst. Gråvädret sätter mig på prov på alla möjliga sätt, men jag antar utmaningen. Med leriga Graningekängor och mitt 18-105 mm:s ger jag mig av. Behöver prova något nytt!

H

Är arg på knät som krånglar igen! Krångliga knän kväver kreativitet!!!

Nåja, jag fick "skaka" runt lite där i skogen. Nu börjar en ny vecka...och jag ska fylla den med bra! Ha det finfint! Mvh Elisabeth

Postat 2012-11-19 07:23 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Brända ytor

I regnet sökte jag efter nya motiv, vid vattnet, i skogen, under bron, men ingenting talade till mig, inget tycktes fånga min uppmärksamhet. Alldeles blöt om händerna försökte jag torka av kameran. Hur mycket vatten tålde den egentligen? Själv var jag alldeles dyngsur långt upp på byxorna.

Längre fram längs vägen där jag gick låg en enslig sedan en tid tillbaka nerbränd lokal. Jag närmade mig lite avvaktande. Det kändes både makabert och kusligt men här fanns potential. Är det något jag verkligen går igång på är det patina, och det fanns det här.

H

Som keramiker har jag jobbar mycket nära eld och ur ett konstnärligt perspektiv är eld fantastiskt att jobba med.

H

För mig representerar eld Shiva, förgöraren och återskaparen. Och kraft!

H

Somliga räds elden och jag har stor förståelse för det, jag räds vatten, det är det element som skrämmer mig mest.

H

Så här går jag, i resterna av det som varit och i askan av det som komma skall och hittar skönheten i vad som är just nu!

Tack för besöket! Ha en fin dag. Hälsningar Elisabeth

PS Ingen kom till skada när lokalen brann ner.

Postat 2012-06-18 07:52 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Tidningen

Klockan närmar sig sex. Det har regnat större delen av dagen och det är grått och mörkt ute. Jag och äldsta sonen går med raska steg från Medborgarplatsen ner mot Södra station. Det är geggigt längst gångvägen och vi zick-zackar mellan vattenpölarna med alla andra människor som också är i rörelse just vid den tiden. Plötsligt stannar jag till, något fångar min uppmärksamhet på marken - en tidning. Blöt och trasig och illa tilltygad ligger den där.

- Vad är det mamma, frågar sonen.

- Äh, det  var bara en tidning , säger jag och vi går vidare.

Men så stannar jag tvärt, vänder på klacken och går tillbaka till tidningen. Jag böjer mig ner.

- Du SKOJAR mamma!!! Ska du ta med dig den där?

- Jah!

Försiktigt lyfter jag upp den genomsura tidningen. Den är alldeles frasig i kanterna och eftersom den blivit trampad på otaliga gånger har tidningssidorna blötts samman. Likt en skör marängtårta bär jag den mot stationen, sonen går en bit ifrån. Inne i stationsbyggnaden går jag till blomsterhandeln och ber om en plastpåse att linda runt tidningen. Expediten tittar frågande på mig, men ger mig en plastpåse.

Jag vet inte var det var, jag ville bara HA den här bilden, och jag hade inte kameran med mig där och då. Jag gillar den som sjutton!

Jag brukar vanligtvis inte släpa hem saker jag hittar på gatan, men livet har visat att alla tillfälle inte kommer tillbaka...det här ville jag inte missa, även om det bara var en trasig tidning på gatan...

Jag önskar dig en underbar söndag! Elisabeth

Postat 2012-04-22 08:01 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Lek med Leca

Små detaljer som väcker mina sinnen, det gillar jag.

När jag kröp runt på tomten häromdagen låg ett par lecablock i vägen för mitt fotograferande. Ljuset sipprade intressant igenom dem och skapade ett spännande spel mellan solljus och skugga. Det fick mig att överge min ursprungliga idé och ägna all uppmärksamhet mot dem istället.

Det är lite som med livet, väljer man att med öppet sinne rikta uppmärksamheten mot något nytt berikas man oftast på ett eller annat sätt...

Kraft och lugn på samma gång...

Mjukt och hårt i ljuv kombination..

En liten fotostudio av lecablock :o)

Önskar dig en bra dag! Elisabeth

Postat 2012-03-07 08:26 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Iskonst

Idag var jag med familjen och tittade på isskulpturer. De hade dessvärre skulpterat färdigt när vi kom fram så barnen tröttnade ganska snabbt. Några bilder hann det i alla fall bli. Kunde ha gått där mycket längre. Själva skulpturerna i sig var fina men det mest tilltalande fann jag inuti dem, i själva isen. Här är några smakprov:

Jag gillar de dova färgerna, vintrigt, vackert..

Ljust bryter så fint i isen.

Trevlig kväll! :o)

Postat 2012-02-25 16:37 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera