MOMENTS

By Elisabeth Landberger

Kärlek i östra Finland

Det här är Blondie! Man känner igen henne på hennes ljusa huvud och hennes svarta ringar runt ögonen. Det ser nästan ut som om hon använt kajalpenna. Hon är fantastiskt söt! Inte undra på att kavaljererna står på rad.

H

När historien börjar har Blondie en flört med Ursut. Ursut är en spenslig ung herre. Han ser ut lite som Långben och är övervägande mörk i pälsen. Men deras romans varar inte så länge. Det finns fler som är intresserade av den välformade blondinen, nämligen "The Talk of The Town", björnen med stort B, bjässarnas bjässe - jag talar förstås om Brutus. Och när han gör entré på arenan har inte Ursut en chans. Möt Brutus:

H

Det här är en riktig bit! Han tros vara Skandinaviens största björn och han utstrålar en otrolig självsäkerhet när han lunkar fram över myren.

H

Men dessa två är långt ifrån de enda björnar som just nu rör sig i området. Här finns en annan oerhört vacker björn som går under namnet "Hungriga Berta".

H

Och så har vi Ragge:

H

Han känneteckans av tre märken på nosen och tydligt markerade mörka trekanter under ögonen. Det är massa fart i Ragge och han älskar att springa och plaska i vattnet.

H

Ibland ses han sällskapa med Hungriga Berta. Ingen vet riktigt vad de har för relation med varandra. Är Ragge kanske en hona? Eller är han Hungriga Bertas uppväxta unge? Här söker de efter mat tillsammans sent på kvällen.

H

Vid sidan av den spirande romansen mellan Blondie och Brutus finns även andra kärlekspar. Skrattmåsarna uppvaktar varandra med dans på  den kvarvarande isen...

H

...Gråtrutarna gör fler Gråtrutar...

H

...Småspovar är på plats och söker partners...

H

...och Gluttsnäppans trestaviga visslande lockläte hörs över nejden.

H

Herr och fru Kricka simmar stilla i ena änden av sjön. Hanen putsar omsorgsfullt sina fjädrar.

H

Ett Knip-par har slagit sina påsar ihop i den lilla tjärnen. För varje dag smälter isen mer och mer och de får nya ytor att simma på.

H

Men här finns bara plats för ETT Knip-par. Gud nåde de par som försöker flytta in, eller den hane som försöker konkurrera med den redan dominerande hanen. Då blir det ett vilt sjöslag:

H

Men har alla hittat en partner tro? Hur är det egentligen med järven?

H

Hungrig är han, och han har ett sår på benet som kan vittna om en fight.

H

Oavsett om han har sällskap eller inte så blir en tall föremål för hans kärlek under en kväll. Han gnider och gnuggar sig emot tallen en lång stund och tycks oerhört upphetsad. Sedan försvinner han vidare i det tilltagande mörkret.

H

Kvällen lägger sig. Lena Holm och Sirpa Ukura, vars linser  ni ser sticka ut från gömsle 6 hoppas få några sista bilder innan det är för sent.

H

Det är alldeles stilla. Knip-honan lägger ner sitt huvud i vattnet. Det verkar som om Knip-hanen kommer bli belönad för att han så tappert jagade bort alla andra Knipor från tjärnen.

H

Sist av alla, i dunklet dyker Blondie och Brutus upp. Blondie bestämmer vägen, Brutus följer efter. Och medan min historia slutar här har deras precis börjat. Kanske får vi se små "Brundiesar" framöver...;-) Hoppas det!

Vill du också följa de fantastiska djuren? Rovdjursland har resor hela säsongen. Jag är nyfiken på fortsättningen, är du?

Ha en riktigt härlig söndag :-) Puss å hej från mig!

PS förstora gärna bilderna.

HÄR kan du se fler bilder från platsen.

Postat 2015-05-17 06:11 | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

Oväntat möte vid Gömmaren

Jag sträcker mig efter klockan. 05.04! Hur kommer det sig att jag vaknar nu? tänker jag. Det kvittrar utanför fönstret, och det är dimma. Kanske ska jag ge mig ut en sväng? Härom morgonen var det ju en så fin morgon, och nu är jag ju ändå vaken.

Inom loppet av en halvtimme sitter jag i bilen mumsandes på ett äpple. Gömmaren är mitt utflyktsmål. Jag parkerar bilden och går ner mot sjön. Det är alldeles stilla. Jag har fågel i tankarna och medan jag plockar fram min kamerautrustning hoppar en Sädesärla nyfiket omkring runt mig. Oerhört nära! Det bådar gott tänker jag. Men när jag väl kommit på plats med stativ och allt är den försvunnen. Så är också allt annat liv. Jag hör dem, men inte en fågel syns till.

Jag fångar några vackra kaveldunsruggar så länge...

H

..och sedan väntar jag, och väntar. Ska det inte komma en enda fågel??? Jag fångar mer kaveldun.

H

Inte heller ser det ut som att solen kommer att bryta igenom. Härom dagen var det oerhört lovande, men det kom ingen fågel då heller. Och de brukar ju vara både änder och kanadagäss här. Var är de?

H

Jag bestämmer mig för att byta plats, flytta mig några meter. Där kan jag ju få lite nya perspektiv på kaveldun om inte annat. Jag tar kameran med för att reka och går ett tiotal meter. Då kommer plötsligt en mås flygande. Jag försöker hinna med.

H

Så vänder jag mig om och tittar bort mot min ryggsäck som fårskinnsfäll som ligger kvar vid vattenbrynet på min tidigare plats. Alldeles vid sidan av dem simmar nu ett Lompar! Ett Lompar! Oj vilken överraskning, jag har aldrig sett Lom vid den här sjön tidigare! ...Och nu står jag på en höjd, så bildvinkeln mot vattnet blir ju heltokig. Jag rör mig sakta tillbaka till min ursprungsplats. Lomparet simmar iväg.

De kom aldrig tillbaka så nära igen. Men de ÄR där. Kanske får jag en ny chans ;-) Här är morgonens bästa bild på de vackra fåglarna.

Ha en härlig vecka! Mvh/ Elisabeth

ps Förstora gärna bilderna.

Postat 2015-05-04 09:47 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Besöker Knuthöjdsmossen

I helgen gav jag och två väninnor oss iväg på fotoutflykt till Knuthöjdsmossen. Vi hade ju alla tre sett fantastiska bilder därifrån och hoppades på en stilla lördagsmorgon i dimma bland smålom och knipor. Väderappen förutspådde något helt annat dock.

På fredagseftermiddagen kom vi fram till det lilla samhället Hällefors. Vi var de enda gästerna på vandrarhemmet, som troligtvis tidigare varit en vårdcentral, så vi hade gått om utrymme.

Vår sammanlagda inre bild som vi haft av platsen var lite annorlunda än den som mötte oss. Knuthöjdsmossen ligger i direkt anslutning till ett industriområde och runt om över mossen  finns rejäla spänger som man kan gå på. Följer man dem runt området tar promenaden ungefär 30 minuter.

Vädret var inte riktigt med oss. Vi fick ingen dimma, himlen täcktes av tjocka moln och det var grått och åter grått.

H

Jag försökte skapa stämningen jag ville åt genom att dra lite i kameran och på så sätt få mjölkiga streck från vattnet. Men nej, det blev inte så bra :-/

H

Några smålomspar simmade dock omkring i de många gölarna. Vackra är de!

H

Men tanke på vädret valde vi att avstå från ett återbesök på söndagsmorgonen utan åkte istället iväg på jakt efter andra saker. Vi hade sett en del övergivna hus och byggnader längs 244:an från Örebro. Det kom att bli höjdpunkten för min del. Här är en bild från ett av dem.

Jag har redigerat bilden i Analog Efex Pro.

Förstora gärna bilderna.

Ha en fortsatt bra vecka! Bästa hälsningar/ Elisabeth

Postat 2015-04-14 07:04 | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera

Makalöst Mumsiga Maränger

Vi brukar rösta om vad det ska bli för efterrätt i vår familj. Den här gången stod det mellan Påsktårta, Cappuccinomousse och Chokladmousse. Vann gjorde Cappuccinomoussen. Men jag kunde inte riktigt släppa tanken på det där nya receptet på Chokladmousse som jag hittat - jag är HELT TOKIG i choklad!

Så när maken och yngsta sonen for till Alperna i lördags eftermiddag skred jag och äldsta sonen till verket. Choklad hackades och smältes, äggulor vispades, och starkt kaffe bryggdes. Av äggvitorna beslöt vi göra maränger. Resultatet blev fantastiskt gott!

Fortsatt trevlig påsk!

Mvh Elisabeth

PS Förstora gärna bilden

Postat 2015-04-05 13:59 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Tillbaka vid Hornborgasjön

Som jag längtat! Förra året blev det inget besök men i år kunde inget stoppa mig. I fredags bar det av mot Trandansen. För två år sedan när jag var där hade jag bokat gömsle nummer 4. Jag var jättenöjd med mina bilder från den gången. Det var dimma på morgonen, följt av ett kort snöfall, gråmulet under större delen av dagen och regn på kvällen. Helt perfekt! Nu skulle jag sitta i gömsle 6, favoriten enligt många. Det kändes lovande, men väderappen visade solsken - inte alls önskvärt!

Så här kom dagen att fortlöpa:

Det låg en lätt dimslöja på morgonen. Tusentals fåglar kom inflygandes från sjön. Tusentals!

H

Förra gången vid inflygningen kom de väldigt nära gömslena redan från början. Så var det inte den här gången, utan de parkerade sig en bra bit därifrån. Jag använde uteslutande mitt 120-300mm hela dagen och jobbade mest på brännvidd 300mm.

H

Dimman varierade i styrka. Den kunde se ut så här:

H

...eller så här.

H

Jag passade på att jobba med lite kreativa idéer. Långa slutartider...

H

...och långa slutartider med lite rörelse.

H

Jag väntade på att de skulle komma närmare. Hur såg det ut mot kullen tro?

H

De var inte så nära där heller. Förra gången var de i omgångar 30-50 cm från gömslet, nu var avståndet betydligt längre.

H

Så bröt solen igenom...

H

...och då vågade de sig plötsligt nära.

H

Men ljuset var så oerhört hårt och eftersom jag redan hade varit 6 timmar i gömslet och hade hela härliga eftermiddagsljuset kvar bestämde jag mig för att ta en tupplur. Då skulle det ju passa utmärkt med de där närbilderna jag hade tänkt mig.

Efter ca 2 och en halv timmars halvdåsande satte jag mig vid kameran igen. Det var fortfarande väldigt hårt ljus, så jag satt mest och letade udda kompositioner. Plötsligt hördes ett oerhört flaxande, och mängder av tranor kom flygande förbi utanför min gömsleglugg.

H

Det rådde total kaos. De flög hit och dit och landade slutligen långt långt bort på åkern. Vad sjutton hade hänt? Inom loppet av några minuter fanns det inte en enda trana kvar på kullen, det var helt rensopat. Jag öppnade en annan glugg för att se hur det såg ut bortåt de andra gömslena. Inte en enda trana där heller! Något måste ha skrämt dem.

H

Jaha ja, tänkte jag. Där rök de närbildschanserna. Men jag höll modet uppe. Kanske skulle de komma tillbaka. Kanske! Jag tog lite "tranlandsskapsfoton" så länge.

H

Timmarna gick och tranorna var långt borta. Men så vi 17.30-tiden började några återvända till kullen.

H

Plötsligt var hela gänget tillbaka!

H

Där stod de igen på kullen och blickade bort mot solen som sakta började gå ner i fjärran.

H

Det blev inga närbilder den är gången, får ta et nästa gång ;-) Istället blev det många kreativa bilder, något som helt i min linje för tillfället.

H

Här är dagens sista bild. Den får symbolisera farväl för denna gång, på återseende nästa år!

Vill du veta mer om hur det är att sitta i gömsle i Hornborgasjön kan du läsa mitt blogginlägg från min förra vistelse. Där står det mer om detaljerna gällande själva gömsleerfarenheten.

Tack för att du tittade förbi! Ha en bra vecka! Hälsingar Elisabeth

PS Jag rekommenderar att du förstorar bilderna :-)

HÄR finns mer bilder från Hornborgasjön.

Postat 2015-03-29 22:45 | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 29 Nästa